Kan den nya Myndigheten för psykologiskt försvar verkligen skydda oss från psykologisk krigföring – eller skyddar de egentligen förövarna?
Regeringen beslutade den 18 mars 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för psykologiskt försvar som sorterar direkt under inrikesminister Morgan Johansson. Den nygamla myndigheten har sitt ursprung i Kalla krigets Sverige, då framväxten av psykologisk krigföring genom etermedia såsom radio och TV motiverade bildandet av denna nya försvarsgren. Men många kan ändå undra – vad är psykologisk krigföring egentligen?
Psykologisk krigföring omfattar den planerade användningen av propaganda och andra psykologiska operationer för att påverka befolkningens åsikter, känslor, attityder och beteende. Sedan flera år tillbaka har Sveriges regering bombarderat svenska medborgare med propagandakampanjer och psykologiska operationer som syftar till att hålla oss följsamma, lättkontrollerade och sympatiskt oförstående till deras maktmissbruk. Denna nya försvarsmyndighet beskyddar alltså förövaren snarare än det svenska folket.
Den amerikanska militärtidskriften Task and Purpose förklarar: ”Psykologisk krigföring handlar om att påverka regeringar, inflytelserika och vardagliga medborgare… Nyckeluppdraget är att påverka ”känslor, meddelanden, resonemang och beteende hos landets medborgare.” Här följer några av de taktiker för psykologisk krigföring som förklaras, med tillhörande exempel från vårt eget land.
1. Våldssamhälle
Med alarmerande regelbundenhet fortsätter landet att utsättas för vågor av våld som terroriserar allmänheten, chockar befolkningen och destabiliserar den sociala tryggheten. Påskupploppen och de många skjutningarna i svenska förorter är tydliga exempel.
Sådana våldsamheter ger regeringen anledning att bygga upp en polisstat, upprätta massövervakningssystem, stänga ned civilsamhället, utlysa undantagstillstånd och införa ännu mer auktoritär politik för den så kallade trygghetens skull. De flesta svenska medborgare är så traumatiserade av denna form av psykologisk krigföring att de välkomnar upprättandet av en förtryckarstat som kan ”beskydda dem”.
En regering som verkligen vill skapa trygghet skulle istället dels gynna och premiera medborgare som skaffar en egen förmåga till självförsvar, dels i stor skala systematiskt avlägsna gärningsmännen från samhället/landet med alla de medel som lagen tillåter. Nuvarande regim gör tvärtom.
2. Övervakningssamhälle
När regeringen genom sin massövervakning ser allt och vet allt och har ett överflöd av lagar för att göra även välvilliga och godhjärtade medborgare till ”våldsbejakande extremister” och lagbrytare, då gäller knappast det gamla ordspråket om ”rent mjöl i påsen” längre.
Svenska myndigheter hävdar ofta att massövervakningsprogram införs för att bekämpa brottslighet, terrorism, barnpornografi eller dylikt. Egentligen syftar de till att vänja medborgarna vid statligt dominansbeteende och bygga ut verktyg som kan användas för att ringa in och bekämpa opposition.
I Sverige kräver FRA-lagen att kommunikation med telefon och över internet lagras, vilket gör det möjligt för säkerhetsmyndigheter och åklagare att tillsammans bygga upp en hotbild där enskilda ord och meningar från flera år gamla inlägg på sociala medier eller sms- och e-postmeddelanden tas ur sina sammanhang för att vid lämpligt tillfälle misskreditera oppositionella personer, exempelvis vid åtal.
Den bästa försvaret mot detta är att gradvis gå över till krypterade meddelandetjänster såsom Telegram och Signal.
3. Kontantlöst samhälle
Övergången till en digitaliserad ekonomi är långt ifrån en bekvämlighet för civilsamhället, utan användas som ett verktyg för statlig övervakning av medborgare och kontroll över deras finansiella transaktioner. I kombination med sociala medier och massövervakning blir den digitala ekonomin ett effektivt verktyg för staten och banksektorn att samla information gå är att senare kunna straffa medborgare som kritiserar eller motarbetar den rådande ordningen.
I Kina har miljontals individer och företag svartlistats som ”ovärdiga” baserat på landets sociala kreditpoäng som graderar dem baserat på om de är ”goda” medborgare. Liknande exempel finns i Kanada där både demonstranter och sympatisörer fick sina bankkonton frysta för sin medverkan i Freedom Convoy.
Den bästa lösningen är att använda kontanter och kryptovalutor, samt att företrädesvis handla från lokala småföretag och personliga nätverk.
4. Känslostyrt samhälle
Förutom de uppenbara farorna som utgörs av en regering som hävdar sig vara bemyndigad att spionera på sitt folk och använda moderna digitala tekniker för att övervaka och kontrollera dem, så finns det också de mer osynliga formerna av psykologisk krigföring som egentligen utgör lejonparten: Teknik för att påverkar och kontrollerar folkmassorna utan att det märks.
Klimatomställningen, Nato-ansökningen, hanteringen av Covid-19-pandemin och de senaste årens invandringsvågor utgör goda exempel där politiska beslut som drastiskt förändrar svenska medborgares framtid motiverats av skrämsel och känsloargument. Doktrinen bygger på beteendevetenskapliga metoder för att påverka hur människor reagerar på statliga program och har många gånger visat sig särskilt effektiv om en stor del av befolkningen kan försättas i paniktillstånd.
Detta uppnås vanligtvis genom massmediernas försorg, som med lätthet kan skrämma befolkningen till att acceptera känsloargument. Medierapporteringen om upploppen i förorterna, skottlossningarna och sprängningarna, de akuta klimathoten, det livsfarliga viruset och det nyttiga vaccinet samt förstås den ryska aggressionen. Allt detta är exempel på psykologisk krigföring som syftar till att acklimatisera den svenska befolkningen att frivilligt acceptera framväxten av en allt mäktigare och mer påträngande stat. Många svenskar välkomnar denna utveckling med en känsla av lättnad och tacksamhet, utan att förstå att de utsatts för psykologisk krigföring under många års tid.
Den bästa lösningen är att stänga av massmediala nyhetsmedier och försöka resonera logiskt och rationellt med dina nära och kära.
