73 % av vindkraften stoppas

Det kommunala motståndet mot vindkraftverk är fortsatt starkt. Under 2022 stoppades majoriteten av de planerade vindkraftverken genom kommunala veton, trots skenande energipriser och ett ökande framtida behov för framförallt energikrävande industrier.

I en rapport från branschorganisationen Svensk Vindenergi som bland annat Dagens Nyheter (DN) tagit del av, framgår det att kommunerna stoppade 73 procent av de aktuella vindkraftverken under 2022. Även ifall siffran är något lägre än under året dessförinnan (78 procent stoppades 2021) är den betydligt högre än för 2020 (38 procent).

Enligt miljöbalken krävs det tillstånd för att få bygga vindkraftsparker, där samråd med de som påverkas ska hållas under själva processen. Det krävs även att en miljökonsekvensbeskrivning ska göras av det ansvariga bolaget, i vilken effekter på miljö och hälsa ska utredas och framgå tydligt.

Vissa föreslår dock att miljöbalken bör ses över och även ta hänsyn till ”klimatperspektivet”, enligt SVT.

Dessutom har kommunerna vetorätt i frågan, vilket innebär att en vindkraftspark (och liknande projekt) inte kan byggas ifall kommunen säger nej. Om en sida lyckas skapa opinion mot detta, vilket verkar vara fallet, då är sannolikheten stor att politikerna kommer säga nej till byggena.

Motståndet växer

Motståndet mot vindkraft är visserligen lokalt till sin natur, men rörelserna underlättas av paraplyorganisationer likt Motvind Sverige som förenar alla som gör lokalt motstånd mot vindkraft, vilket Frihetsnytt rapporterat om. Historiskt sett har motståndsrörelser av detta slag lyckats få genomslag i Sverige då de är starkt centrerade kring en huvudfråga, samtidigt som de är partipolitiskt neutrala.

Ifall fakta, konstruktiva samtal och välunderbyggda beslutsunderlag från bekymrade kommuninvånare ändå inte räcker till för att övertyga lokalstyret, går det alltid att ta till mer direkta metoder. Detta var precis vad invånarna i småländska Tranemo gjorde när de kallade lokalpolitikerna till ett informationsmöte och ställde dem mot väggen.

Lika vanligt är dock att långa tillståndsprocesser, utredningar och mark- och intressekonflikter drar ut ytterligare på tiden och på sikt kan få hela projekt att läggas ned, eller åtminstone läggas på is.

Det tar bara två år att bygga en vindkraftspark på land, men innan dess kan det ta åtta år av utredningar och prövningar. Det finns en tidsaspekt som väldigt få är medvetna om, säger Tomas Hallberg, ansvarig för tillståndsfrågor på Svensk vindenergi, till DN.

KATEGORIER

Kommentarsfält

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

1 KOMMENTAR

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några artiklar i din kundvagn ännu.

Bläddra bland produkter