75 år sedan mordet på Folke Bernadotte

Folke Bernadotte, en person i samma familj som det svenska kungahuset, har gått till historien som internationell förhandlare och fredsmäklare. Mordet på honom den 17 september 1948, för 75 år sedan idag, ledde aldrig till några påföljder för förövarna och väcker frågor än idag. En svensk myndighet, Folke Bernadotteakademin, grundades 2002 till hans minne.

Folke Bernadotte tillhörde en gren av familjen Bernadotte som hade upphört att vara kunglig genom att hans far, prins Oscar, son till Oscar II, hade gift sig med en person som själv inte var kunglig. Folke Bernadotte var greve, och gick som många adelsmän den militära banan. Det gav honom goda insikter inför de förhandlingar som skulle bli hans mera avgörande livsprojekt, och som ofta hade militära inslag.

Hans sista uppdrag

Populär Historia vet berätta att Folke Bernadotte, efter ett par lyckade politiska förhandlingar på hög nivå i andra världskrigets slutskede, utnämndes till medlare av det nystartade FN i den då ganska nyligen uppseglade Palestinakonflikten.

Konflikten gällde det så kallade brittiska mandatet, området i södra Levanten som övertagits av Storbritannien från det Osmanska riket efter första världskriget i väntan på en mer bestående lösning. En grundtanke var att dela upp området i en judisk och en israelisk del. Araberna i kringliggande stater ville dock inte ha någon judisk del alls, och de personer som skulle grunda den judiska staten Israel ville ha dramatiskt mycket mer territorium till sin stat än vad då existerande planer medgav.

Denna konflikt var lika olöslig på den tiden som den har varit sedan dess, och ingendera parten var egentligen intresserad av förhandlingar, utan av total seger. Folke Bernadottes uppdrag var olösbart, framför allt som han inte riktigt hade förtroende från varken israeler, araber eller stormakternas representanter.

Han fick arbeta helt utan väpnade resurser men lyckades ändå åstadkomma en månadslång vapenvila i de strider mellan judar och araber som redan hade börjat. Denna vapenvila var dock för båda parter mest en tid som behövdes för att återupprusta och förbereda de fortsatta striderna.

En medarbetare till Ralph Bunch, en amerikansk samarbetspartner till Folke Bernadotte, har förklarat israelernas bristande förtroende för svensken med att han var allt som de inte var: aristokrat, rik, överklass, säker och trygg i sin egen stat – och dessutom hade han förhandlat med nazister inte bara en utan två gånger (även om det ena gången gällde att få ut bland annat judar till säkerhet i Sverige). När han dessutom publicerade en fredsplan som gick stick i stäv med deras egna avsikter, blev han rent av till en fiende.

Mordet och dess följder

17 september 1948 sköts Folke Bernadotte ihjäl vid en vägspärr i Israel. Det israeliska rättssystemet, som vid den tiden delvis var nytt men ändå i funktion på samma sätt som de flesta rättssystem, tog dock aldrig utredningen av mordet på allvar, fängslade några få personer en tid men skapade ingen riktig rättssak som följd. Inte heller drev FN på för en lösning, trots att det var en av FN:s egna anställda som hade fallit offer. Mordet blev också en starkt bidragande orsak till att Bernadottes fredsplan föll, bland annat därför att USA drog undan stödet för den i FN.

Ingen dömdes för mordet, och 20 år senare, efter preskriptionstidens slut, gick förövarna ut officiellt. De tillhörde Sternligan, en terrororganisation som bekämpat myndigheterna i mandatet. En av de inblandade, Yitzhak Shamir, skulle senare bli premiärminister i Israel.

Folke Bernadotte har ibland varit mer omtalad under åren som gått, ibland mindre. Men 2002 grundades en svensk myndighet, Folke Bernadotteakademin till hans minne.