Afrikas folkrikaste land håller parlamentsval idag, något som i media beskrivs som ett ”ödesval”. Liksom flera länder över hela världen har de fått hantera en skyhög inflation, energikriser och höga priser på livsmedel. Den kandidat som vinner valet kommer få mycket att göra för att upprätthålla stabiliteten.
Med sina 225 miljoner invånare räknas Nigeria i Västafrika som ”Afrikas största demokrati” (utifrån folkmängden), sedan militärstyret störtades 1999. Idag, den 25 februari, är det dags för 93 miljoner röstberättigade nigerianer att, för sjätte gången sedan 1999, gå till valurnorna och välja sin president, vilket direktrapporteras av Al Jazeera.
Det politiska etablissemanget utmanas
Valet beskrivs som oerhört viktigt av flera anledningar. Dels är det första gången som ingen av presidentkandidaterna är en före detta general, med kopplingar till militärstyret.
Dels är det även första gången som kandidater från mindre partier på allvar kan konkurrera med kandidaterna från de två dominerande partierna, Bola Tinubu från All Progressives Congress (APC) och Atiku Abubakar från Folkets demokratiska parti (PDP).
Peter Obi, som leder det mindre Labour-partiet, lyfts fram som en riktig konkurrent till de två dominerande partierna, enligt Reuters. Om Obi skulle vinna innebär det ett stort skifte i den nigerianska politiken, eftersom han inte är lika beroende av det politiska etablissemanget. På grund av detta har han ett starkt stöd bland landets yngre väljare
Allvarliga kriser
Den som vinner valet kommer dock få hantera ett land som befinner sig i en allvarlig ekonomisk kris. Inflationen ligger nu på 20 procent och det råder ett omfattande underskott på kontanter, efter ett katastrofalt försök i slutet av 2022 att byta ut de gamla sedlarna mot nya. Kontantunderskottet har lett till en stor folklig vrede, med våldsamma upplopp och attacker på både bankomater och bankkontor.
Dessutom har landet, liksom otaliga andra länder över hela världen, drabbats av en energikris.
Inför valet har omfattande våldsamheter ägt rum. Torsdagen den 23 februari mördades en kandidat till senaten och militärer står utposterade vid flera vallokaler. Gränsövergångarna till grannländerna har även stängts.
Oro för valfusk
Historiskt sett har de nigerianska parlamentsvalen präglats av omfattande valfusk. I synnerhet nu finns en oro för att partierna har lagt beslag på de nya sedlarna, för att använda dem till att köpa desperata väljares röster.
Landets valmyndighet The Independent National Electoral Commission (INEC) har vidtagit flera åtgärder för att motverka valfusk. Dels ska väljaren kunna identifieras med hjälp av biometrisk data, såsom fingeravtryck och ansiktsavläsning. Då kan man säkerställa att personen är den som den utger sig för att vara.
Kritiken som riktats mot tekniken verkar mer ha handlat om riskerna för att fel uppstår och väljare därigenom nekas att rösta, snarare än om den enorma lagringen av personuppgifter och möjligheterna att spåra enskilda väljare.
Vidare kommer inte mobiltelefoner att vara tillåtna i valbåsen, eftersom dessa kan användas av köpta väljare för att fotografera sina valsedlar och bekräfta att de röstat på kandidaten som de fått pengar för.
Rösträkningen beräknas pågå i fem dagar innan ett slutgiltigt valresultat kan presenteras.
