Midsommar tillhör Skandinaviens äldsta traditioner. Den är nordens största högtid möjligtvis med undantag för julen. Vid midsommarsolståndet har solen nått sitt högsta läge varefter den minskar sin närvaro för var dag. Midsommar är en vanlig helg för att anordna bröllop eftersom denna dag är början på fruktbarhetsåret. Naturens grönska och växtlighet firas med en stor fest på årets ljusaste dag. Symbolen för befruktningen är majstången som majas, d v s lövas med prunkande gröna blad för att hälsa det nya livet välkommet. Många tror man att majstången kom från Rom. Där brukade man fira sommarens ankomst den 1 maj genom att dansa runt majstången. Enligt några teorier har majstången kommit med tyskarna, som kommit till Sverige och påverkat våra traditioner. Men enligt min åsikt kopplas majstången med svenska verbet ”maja”.
Firats i 5000 år
Midsommar är en midsommarsolståndfest som har markerats med hjälp av bl a centimeterdjupa skåror i berggrunden i mer än 5000 år. Kulturen utvecklades först längs kusterna till Atlanten och Östersjön. Betydligt senare utvecklades inlandet. Att löva har under lång tid varit tradition vid fruktbarhetsfester och utgjort en del av ritualerna. Sålunda vill jag hävda att majstången är typiskt nordiskt kännetecken för befruktningen och att midsommarfesten härstammar ur Atlant- och Östersjökulturen.
Det finns tre sorters majstänger; den nordiska majstången med två kransar, som befruktar jorden och den Anglosaxiska majstången med en ring, som befruktar himlen. Den tredje kommer också från Norden men är nu mest utbredd i de anglosaxiska länderna. Kring denna stång dansar man med band och linor – teem på engelska.
