Ett förslag som skulle tillåta avlyssning av barn under 15 år har lämnats över till justitieministern Det är en grupp åklagare i polisområde Stockholm syd som vill få möjlighet att stävja brottsligheten bland unga på detta sätt.
Åklagare i Stockholms största polisområde, Stockholm syd, vill som en åtgärd mot den grova brottsligheten, se att avlyssning av brottsmisstänkta personer under 15 år blir tillåten, skriver Dagens Nyheter.
Stockholm syd, som är ett av mest brottstyngda polisområdena i staden, har drabbats av 30 våldsdåd, varav fyra dödsskjutningar, sedan i julas.
Avlyssning vid skälig misstanke
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
När justitieminister Gunnar Strömmer besökte Stockholm syd fick han av åklagargruppen med sig en lista med förslag på åtgärder för att stävja de mest allvarliga brotten, många riktade mot unga eftersom brottsligheten dragit sig ner i åldrarna. Barn utnyttjas till att utföra de grövsta brotten, även mord.
– De yngsta individerna blir indragna av äldre individer. De hämtar yngre individer på lvu- eller Sis-hem för att de ska agera utförare. Det har framför allt blivit påtagligt under den senaste våldsvågen, säger åklagaren Ingrid Viklund.
Åklagare Ida Arnell berättar också att unga rekryteras från andra nätverk och ibland andra städer, vilket försvårar polisens utredningsarbete med att koppla samman personer. Därför menar åklagarna att avlyssning av brottsmisstänkta unga under 15 år skulle vara till stor hjälp.
Det är alltid en integritetskränkning att bli avlyssnad, menar åklagare Sara Malmhester.
– Men åldern bör inte vara avgörande. Med det sagt ska naturligtvis samma regler gälla för personer under 15 år. Det ska röra sig om den allvarligaste typen av brottslighet och det måste finnas skälig misstanke. Men det är inte mer integritetskränkande om personen är 14 år.
Förläng tiden för sluten ungdomsvård
Åklagarna i Stockholm syd vill även se en höjning av maxlängden för sluten ungdomsvård. Förslagsvis anser de att man skulle man kunna införa en glidande straffskala där en 15-åring får kortare straff än en 17-åring.
– I dag kan du som längst få fyra års sluten ungdomsvård. Problemet blir då att om du döms för mord och du är 17 år så kan du maximalt få fyra år. Är du 18 år så kan du med de nya slopade straffrabattsreglerna få livstids fängelse. Det här innebär en enorm tröskeleffekt. Det känns inte rimligt, säger Ingrid Viklund.
Att tiga ska inte vara guld
Ännu en synpunkt är att det borde få större betydelse i bevishänseende när personer tiger sig igenom förundersökningar, menar åklagargruppen. I många andra länder får detta konsekvenser vilket det borde få även här, menar Sara Malmhester.
– Det är väldigt vanligt att brottsmisstänkta konsekvent svarar ”inga kommentarer” på polisens frågor. Sedan när man får ta del av förundersökningen så har man en berättelse som passar bra in med bevisningen, säger Ida Arnell.
Detta får även den konsekvensen att tigande unga får sitta häktade längre. Men tiger man sig igenom de maximala tre månader som en ungdom får sitta häktad, så blir man släppt utan att ha lämnat en redogörelse, i de fall tingsrätten inte finner synnerliga skäl för fortsatt häktning.
Mer övervakning istället för problemhantering
Att försöka stävja brottsligheten är självklart en god sak, men det liknar lite att sätta plåster på ett benbrott.
Istället för att försöka komma till rätta med roten till de ökande problemen med det eskalerande våldet som Sverige drabbats av de senaste decennierna, ser man inga problem med att införa en allt högre grad av övervakning på alla områden i samhället, till och med i skolor.
Att symtombehandla det onda utan att någonsin ta itu med kärnan kommer inte leda i en positiv riktning.
