Chefsåklagaren Maria Sterup beslutade idag att det inte var olagligt att lämna ut uppgifter om efterlysta personer för publicering i media.
Idag avgjorde chefsåklagare Maria Sterup att det inte ska inledas en förundersökning i ett fall där en åklagare anmälts för att ha lämnat ut personuppgifter på två efterlysta personer till TV-programmet Efterlyst. Detta skriver Åklagarmyndigheten.
En åklagare lämnade ut foton och namn på två personer som var anhållna i sin frånvaro till Efterlyst. I programmet visades sedan bilderna med namn för att få allmänhetens hjälp att finna de efterlysta personerna.
Efter att tv-programmet sänts sköts den enes pappa ihjäl i sitt hem i Tullinge i Botkyrka kommun, vilket ledde till att åklagaren som godkänt publiceringen av bilderna och namnen, anmäldes av den mördades familj.
Inget brott mot tystnadsplikten
Kunde åklagarens agerande innebära ett brott mot tystnadsplikten? Svaret kom alltså idag från chefsåklagare Maria Sterup, att godkännandet av publiceringen inte kan anses vara ett brott.
– Det är den som leder förundersökningen, i detta fall en åklagare, som ska bedöma om uppgifter från förundersökningen kan lämnas ut på det sätt som nu skett. Valet att publicera uppgifter från förundersökningen får anses vara en utredningsåtgärd. Vilka utredningsåtgärder som kan, bör eller ska vidtas i en förundersökning grundas på bedömning i varje enskilt ärende. Sådana bedömningsfrågor innebär att det förekommer en stor variation och olika bedömningar utan att det föreligger så allvarliga fel att de hamnar på en straffbar nivå. Publiceringen av uppgifterna ger inte anledning anta att åklagaren gjort sig skyldig till brott mot tystnadsplikten, säger chefsåklagare Maria Sterup vid Särskilda åklagarkammaren.
Åklagare Sterup säger att hon också har prövat om agerandet kan ha inneburit vållande till annans död, men kommit fram till att orsakssambandet är för svagt för att detta ska vara fallet. Ingen av de anmälda punkterna kommer därför leda till någon förundersökning.
Seger för pressfriheten
Även om själva händelsen naturligtvis är tragisk, så kan man konstatera att beslutet från Särskilda åklagarkammaren är positivt – dels ur ett press- och mediafrihetligt perspektiv, men också ut ett yttrandefrihetligt sådant.
Med den färska yttrandefrihetsdebatten i bakfickan, och diskussionen om att vi som svenskar ibland förväntas ta mer hänsyn till vissa grupper av människor för att vi annars är rädda för deras reaktion, är detta avgörande viktigt. Att avhålla sig från att agera utifrån lagen och/eller göra undantag för vilken information som lämnas ut av rädsla för hur det tas emot, vore ett enormt hot mot yttrandefriheten.
