Åklagarens beslut om koranbränningen

När den dansk/svenske politikern Rasmus Paludan i januari ställde sig intill Turkiets ambassad i Stockholm och brände en koran lät inte reaktionerna vänta på sig. Sveriges Natoansökan blev lagd på is av Turkiets president och en privatperson anmälde Paludan för hets mot folkgrupp. Nu har åklagaren kommit med sitt beslut.

Den orädde och, för en del, provocerande politikern Rasmus Paludan begick inte något brott när han eldade en koran utanför Turkiets ambassad den 21 januari i år. Detta har nu fastslagits av åklagare Fredrik Ingblad, ämnesspecialist inom hatbrott, skriver Dagens Nyheter.

Efter händelsen uppstod ett rejält tumult där Turkiets president Erdogan krävde ett svenskt förbud av koranbränningar, men också en rejäl kritikstorm mot de svenska politiker, såsom främst Ulf Kristersson och Tobias Billström, som faktiskt verkade villiga att inskränka vår yttrandefrihet för Turkiets och Natomedlemskapets skull.

Detta ryggradslösa beteende från våra högsta politiker möttes av massiv kritik från en mängd olika förespråkare av yttrandefrihet, bland annat yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.

Det var inget brott att bränna koranen

Anmälan om hets mot folkgrupp, som gjordes av en privatperson, hamnade hos åklagare Fredrik Ingblad i Västerås som beslöt att lägga ner anmälan med motivationen att ”den anmälda gärningen inte innefattar hets mot folkgrupp och inte heller något annat brott”.

Åklagare Ingblad förklarar att handlingen är en del av yttrandefriheten som är grunden i Europakonventionen, således även svensk rätt, och omfattar tillika information och idéer som kränker, chockerar eller stör staten eller någon del av befolkningen. För att inskränka yttrandefriheten krävs det starka skäl.

Det finns en skillnad i att uttrycka missaktning mot en människa eller grupp av människor, och mot en symbol, menar han. Detta bör snarare ses som riktat mot islam i sig än mot gruppen muslimer.

– Jag kom fram till att en koranbränning riktar sig mot en symbol mot religionen och inte gruppen i sig, även om människor blir kränkta. Den distinktionen är viktig för att förstå debatten, menar Ingblad.

Förbud att skymfa avskaffades 1970 av en anledning

Fredrik Ingblad har utgått ifrån ytterligare två kriterier i sin bedömning. Det andra var vad som skedde, sades och hur det sades på platsen. Om händelsen sedan sätts i ett annat sammanhang som upprör människor, så bör det inte ges någon betydelse, hävdar åklagaren.

Till sist tillkommer faktorn att riksdagen 1970 avskaffade förbudet mot att skymfa något som är heligt för religiösa samfund.

– Min slutsats är då att riksdagen såg skäl till att göra det, fortsätter Ingblad.

Ingblad säger att han har tagit ställning till denna enskilda händelse och inte i en generell mening. I andra situationer kan en koranbränning således bedömas falla under hets mot folkgrupp, beroende på omständigheterna och syftet kring den.

Beslutet kan komma att överprövas.