Alfred Nobel är en av de få människor som gjorde att världen blev lite annorlunda än om han inte hade levat. Han är en av en lång rad genialiska svenska innovatörer som har satt spår i historien, och det har han gjort både för det som han skapade i sin levnad och genom det minne han lämnade efter sig genom sitt berömda pris.
Släktbakgrund och ursprung
Alfred Nobel föddes 1835 och dog 1896. Han tillhörde en stor skånsk släkt med rik representation av tekniker och industrimän. På långt håll var han släkt med det svenska universalgeniet Olof Rudbeck den äldre. Han föddes in i en familj med stort internationellt företagande, och fick en bra början på det verksamma liv han skulle komma att leva, med god utbildning i bland annat språk. En stor del av sitt liv kom han att leva utomlands.
Ungdomen och utveckling till innovatör
Alfred Nobel fick sin industriella skolning i sin fars verksamhet i Sankt Petersburg, och kvarstod i den till 1863. Från denna tidpunkt verkade han i stället i Stockholm med sprängmedelsutveckling, fortfarande samman med sin far. Alfred Nobel fick samma år sitt första patent, av de totalt 355 stycken han tog ut under sin levnad, en summa som svindlar. Patentet var ett av flera som skulle göra nitroglycerin mera hanterbart, och byggde på uppblandning med svartkrut samt antändning med stubintråd.
Trots en explosion i verksamhetens laboratorium 1864 som dödade Alfred Nobels bror Emil, fortsatte Alfred Nobel sitt utvecklingsarbete och lät bygga flera fabriker för nitroglycerin. Nobel gjorde även stora ansträngningar att minska riskerna med användning av det farliga lättflytande sprängmedlet. Slutprodukten av hans utvecklingsarbete blev den rätt riskfria dynamiten, nitroglycerin absorberat i kiselgur och format till stavar som inte antände annat än med tändhatt.
Många ser Nobels humanism som återspeglad i detta arbete med att skapa säkerhet för människor i den värld som växte fram under 1800-talet, där sprängning var helt nödvändig för utvecklingen.
Nobel trodde på människan och människans väg framåt genom idéer, och förkroppsligade på ett sätt detta med sitt eget arbete.
Nobel fick patent på tekniken 1866-1867 i flera länder. Hur många liv som räddats i bygg- och gruvindustri genom Alfred Nobels innovation dynamiten kan man bara spekulera om. Sankt Gotthardstunneln för järnväg som byggdes 1882, och som går mellan Tyskland och Italien via Schweiz, sprängdes till största delen ut med dynamit.
Industribyggaren
Med produkten dynamit som grund byggde Nobel ut ett regelrätt företagsimperium med sig själv i spetsen, ett av de första multinationella svenska företagen med verksamhet i alla världsdelar. Samman med sina bröder ägde han under en tid världens näst största oljebolag (efter Rockefellers Standard Oil) tills bolsjevikerna nationaliserade det efter ryska revolutionen. Bofors och Nitro Nobel är andra exempel på företag i gruppen som överlevde sin skapare (eller förnyare i Bofors fall) med många år.
Priset och testamentet
Efter sin tid som industriman levde Alfred Nobel under ett antal år ett kringflackande liv. Han var i grunden humanist med många tankar kring omsorg om andra, om också på sitt eget sätt. Dynamiten lär han ha uppfunnit bland annat med den tanken att en så fruktansvärd sprängkraft måste avskräcka från användning i krig, en idé som inte hållit streck med tanke på den utveckling som följde kort efter hans död.
Hans syn på mänskligheten och dess behov ledde honom till att donera större delen av sin kvarlåtenskap till en fond med uppgift att dela ut priser till förtjänta personer på områdena fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur samt ett fredspris. Nobel föreskrev att fredspriset skulle delas ut av Stortinget i Norge, som en fredsgest mot Norge som då var i union med Sverige under ansträngda former. I senare tid tillkom också Sveriges Riksbanks pris i ekonomi.
Nobelpriset har varit en PR-succé för Sverige vars värde, ekonomiskt och på andra sätt, inte ens kan uppskattas. Det har traditionsenligt delats ut årligen i alla kategorier med undantag bara för krigsår som har gjort alla internationella arrangemang omöjliga att genomföra.
I senare tid har Nobelstiftelsen, som administrerar Nobelpriset och förvaltar fondmedlen, valt att använda prisutdelningen och arrangemangen runt omkring för egna, politiska syften genom att utestänga riksdagspartiet Sverigedemokraterna ensamt bland alla riksdagspartier. Motiveringarna är helt framskapade av Nobelstiftelsen själv i efterhand, framför allt dess dåvarande ordförande Lars Heikensten.
Det finns ingenting i Nobels testamente som tyder på att Nobel med sin fond ville motarbeta enskilda, utpekade politiska partier, det enda som finns att ta fasta på är att pristagarna skulle väljas bland dem ”som under året hafva gjort menskligheten den största nytta”, och att pristagarna skulle utses utan hänsyn till nationalitet.
Eftermälet
Nobels minne lever genom det pris som han gjorde till en symbol för Sverige, men det lever också genom hans arbete för att förbättra människors levnadsvillkor och säkerhet inom ramen för fritt företagande, utveckling och handel.
