Amerikansk forskare presenterar lösningar på gängkriminaliteten

Liksom Sverige har USA ett stort problem med gängkriminalitet, men på vissa ställen har myndigheterna hittat sätt att bekämpa det. Amerikanska akademiker är också väldigt många, vilket gör att det bland dem finns mer orädda forskare än i den ännu mer nedtonade, politiserade svenska akademin. En av de orädda amerikanska forskarna är på besök i Sverige och levererar jobbiga sanningar för svenska politiker och socialarkitekter.

”Vi såg det inte komma”

Sverige har under en lång tid hamnat allt djupare i ett våldsamt, otryggt samhälle med allt oftare förekommande skjutningar på allmän plats, inte bara mellan yrkeskriminella utan också med risk för allmänheten. Många minns en trött och uppgiven Stefan Löfven som satt i TV och sade ”vi såg det inte komma”.

Han skulle nog ha sett det komma om han hade velat öppna ögonen, men den jobbiga verkligheten var för olik hans ideologiska karta, där alla var lyckliga och glada över att få leva i socialdemokraternas perfekta samhälle, där ingen ville någon annan något ont. Framförallt ville inga utlänningar någon något ont – de utgjorde ett oproblematiskt tillskott till samhället med nya maträtter och folkdans, enligt politikerna.

De personer som yttrade sig om problemen var däremot de som skulle bekämpas av etablissemanget.

Borgerliga politiker, de få gånger de fick chansen, gjorde inget av betydelse mot våldsbrottslighet eller avstängd yttrandefrihet de heller. Skulden är också deras.

Går inte blunda

Alla fakta finns numera på bordet och alla svenskar kan se med egna ögon vad politiker och media länge tyckte var för jobbigt att prata om. Nu söker faktiskt åtminstone regeringen efter lösningar som kan fungera som lösningar, riktade mot de kriminella. Tiden då sociala insatser och ungdomsgårdar skulle hjälpa mot dem som skjuter automateld på allmän plats, verkar vara på väg bort.

Lösningarna verkar emellertid ofta inte vara systematiska, och inte heller bottna i någon helhetssyn. Vissa dellösningar är enkla: fängelse, straffskärpningar, massövervakning (som slår minst lika mycket mot vanligt folk) och mera är på gång.

Andra lösningar måste nog komma utifrån, för i den stela partipolitiska svenska debatten kan ingen ta någon motståndares förslag på allvar, av principiella skäl.

Gängen har svaga punkter

Tamara Herold är docent i straffrätt vid University of Nevada. Hon har en mycket stor forskningserfarenhet av praktisk brottsbekämpning och ser det uppenbara, som många svenska politiker fortfarande inte ser, mest för att de inte vill se: brottslighet uppstår inte av en slump, som bara råkar drabba vissa i det socialdemokratiska lyckoriket. Brottslighet handlar om pengar, skriver Dagens Nyheter.

Kan man strypa logistiken och penningflödena i brottsligheten, så stryper man brottsligheten som sådan. Maktkickarna som brottslingar kan få av att skjuta av ett magasin automateld på allmän plats är nog svåra att ersätta – men de skjutningarna skulle sannolikt minska till antalet om de inte gällde pengar.

Herold visar pedagogiskt hur nedstrypningen går till – som ofta inte alls behöver genomföras av många nyrekryterade poliser. Man kan avveckla alla skumma lokaler som används till vapenförvaring, eller där bedragare sitter och ringer för att få pensionärer att uppge sina Bank-ID. En skum källare där det försiggår brott kan stängas av fastighetsägaren, med domstolsbeslut om man vill skydda honom från repressalier.

Alkoholtillståndet kan dras in för krogar där det säljs droger, och man kan ge näringsförbud åt den som upplåter sina affärslokaler till brott. Herold rapporterar 80- till 90-procentiga fall i kriminalitet när myndigheter stänger ner dessa ”tillfällen” till brott. Det är helt fel, som många invänder, att ”brottsligheten bara flyttar”. Det är inte så, enligt henne. Brottsligheten stänger ner, om det blir för jobbigt och den inte ger nog med pengar för jobbet och risken. Det visar fakta.

Det mesta är möjligt, om man orkar byta paradigm och tänka om. Eller rättare sagt: om svenska politiker orkar tänka om.