onsdag, 7 december

Åsa Myrberg: Estonia – Det omänskliga perspektivet

De framförda åsikterna är personliga och representerar personen, inte FrihetsNytt. Hos oss får alla åsikter komma till tals, oavsett hur obekvämt det är. Vi står för riktig yttrandefrihet.

Åsa Myrbergs far dog på Estonia. Här är hennes berättelse om vad som hände

Det är snart 28 år sedan den fruktansvärda natten då Estonia sjönk ner i djupet. Åsa Myrbergs pappa Dan Myrberg var ombord på fartyget i egenskap av sjötrafikområdeschef eftersom han skulle utföra en examination för lotsbehörighet på den ene befälhavaren. Men Åsas pappa kom aldrig tillbaka…

Åsa Myrberg berättar att hon är fotograf och inredare i vanliga fall men att hon har tagit en 2-årig paus från detta för att ägna sig på heltid åt Estoniakatastrofen med fokuset varför hon inte får begrava sin far.

Strax efter intervjun spelades in så släpptes en nyhet om att en ny utredning har identifierat 40 meter stora skador på Estonias skrov. Under intervjun och återgivningen i text nedan så har den informationen inte kommit oss till känna.

Åsa, vill du berätta lite om vad som hände det närmaste dygnet efter förlisningen?

– Min man ringde hem vid 6-tiden på morgonen och frågade vilken färja min pappa var ombord på. Jag visste inte vilken, bara att han var på väg från Estland. Min man hade hört på radion att en färja hade förlist. Jag ringer genast upp min pappas arbete, han var lotsplatschef på Djurgården, och skriker ”Var är min pappa?”, men de visste inte. Klockan 10.30 ringer en jurist mig från Sjöfartsverket, som hette Johan Fransson, och lovar att om pappa omkommit så skulle verket se till att han kom hem. ”Staten tar hand om de sina” avslutade han med. Sen fick jag inte tala med Johan Fransson – han vägrade – förrän 26 år senare.

Jag har polisanmält hela svenska staten för den här mörkläggningen

Åsa Myrberg
Dagen efter katastrofen fattades ett regeringsbeslut som innebar att polisen inte, som brukligt är, skulle ansvara för utredningen och omhänderta de döda. Vill du berätta om det?

– Så sent som i morse hittade jag till och med att samma dag den 28 september beslutade regeringen att överlämna uppgiften till statens haverikommission i samarbete med Finlands och Estlands haverikommissioner. Där framgår också att det är haverikommissionen som själv beslutar vilket stöd de vill ha från övriga svenska myndigheter. I vanliga fall är det då kommissionen som utreder orsaken till händelsen och polisen som utreder om något brott har begåtts i samband med den. Så är det alltid utom i detta fall.

– Men jag fann för drygt ett år sedan hos Riksarkivet ett regeringsbeslut som redogjorde för att det är Sjöfartsverket som ska besluta om omhändertagande av döda och eventuell bärgning. Polisen som alltid är den som omhändertar kroppar efter olyckor, självmord eller annat fick i detta fall inte göra det. Cirka 125 kroppar låg till och med utanför vraket och skulle ha varit lätt bärgningsbara för polisen. Så polisen som hade planerat och var förberedda att ta hand om kropparna förbjöds alltså att göra det genom detta blixtsnabba beslut.

Vad tror du detta beror på?

– Ja beslutet kommer ju redan dagen efter katastrofen… Jag har ju svårt att föreställa mig att polisen exempelvis vid en busskrasch på E4:an skulle ringa till regeringen och fråga om de ska åka ut eller om Vägverket ska ta hand om de omkomna. Detta är alltså både intelligent och kraftigt uträknat att frånta polisen deras uppdrag och lägger det på Sjöfartsverket. De har inget med döda människor att göra.

Men Carl Bildt sa att de hade mer resurser..

– Ja den här juristen Johan Fransson, på Sjöfartsverket är ju då hela resursen eftersom han kom att ensam få ansvaret över hela utredningen. Alltså Europas värsta katastrof i modern tid. Så polisens och försvarsmaktens resurser med dykare med mera kopplas bort totalt. Så istället för att rättsväsendet får ansvaret blir det regeringen och Kommunikationsdepartementet.

– Hade inte regeringen Bildt fattat detta regeringsbeslut så hade minst 550 människor varit begravda och vi hade inte suttit här. Och det är min huvudfråga – Varför får inte dessa oskyldiga människor begravas?

 Här är det uppsåtligt att vi inte ska omhänderta en enda kropp

Åsa Myrberg
Har du fått något försök till svar på den frågan från någon politiker?

– Nej. Jag skrev en gång till dåvarande statsminister Stefan Löfvén och även till Säpo, att om bara statsministern kunde gå ut med att dessa människor är tvingade att ligga kvar med hänsyn till rikets säkerhet och att han erkänner Sveriges skuld i det hela, då hade vi anhöriga förstått att de inte får bärgas av någon anledning och vi hade ändå fått ett avslut.

Sedan bildades Etiska rådet som ledde fram till gravfridslagen. Berätta om det.

– Efter beslutet att de omkomna inte skulle omhändertas hittade man på Etiska rådet för att ge sken av någon slags etik i sammanhanget. Att inte omhänderta kroppar är en usel etik i sig. Dessutom bestod rådet inte av en anda anhörig och det finns ingen dokumentation kvar av vad de egentligen gjorde. Den mappen i Regeringskansliet är helt tom. Efter alla dessa möten de hade borde de ju ha beslutat något men det framgår inte.

– Inte en enda kropp har omhändertagits från fartyget, trots att man ser på nytagna bilder att det ligger tre kroppar på själva vraket. Detta kan förstås röra sig om nya kroppar som dumpats men kanske mest sannolikt från Estonia.

– Just nu filmar Statens haverikommission återigen vraket och återigen filmas dessa kroppar, vilket är ett grovt brott mot griftefridslagen.

Åsa Myrberg har anmält detta brott till polisen.

Jag har nu lurat hela den svenska befolkningen under 26 år

Johan Fransson
Varför skapades den så kallade gravfridslagen?

– Den är påhittad och konstruerad för att de omkomna inte får omhändertas och då hittar man på denna ursäkt för att det är något med fartyget vi inte ska få veta. Jag tror att människorna som ligger döda där nere är en form av gisslan med hänvisning till gravfridslagen så att ingen någonsin får ta hand om kropparna. Gravfridslagen gäller nämligen för all framtid. Den vanliga griftefridslagen gäller under 25 år.

– Johan Fransson (återigen) som är pappa till lagen, var mycket stolt över den. Jag pratade med honom tre månader innan han dog och han sa; ”Jag har nu lurat hela svenska befolkningen under 26 år”.

– Jag har faktiskt frågat Svenska kyrkan om man kan betrakta dessa människor som begravda, men de svarade att det är de inte. Så hur kan man då tillämpa en gravfridslag där det inte finns några gravar?

Vad hände med människorna som var ombord denna katastrofala natt? Om man försöker framkalla bilden av det så är det ingen vacker syn.

– Det har inte fått komma fram särskilt mycket tyvärr. Med ordet gravfrid så ska det låta fridfullt men när båten förliser och ställer sig med fören nedåt, då rasar ju också alla människor ner tillsammans med läskautomater och annat löst. De krossas, bryter armar och ben och de flesta är sannolikt i bara underkläder. Och där ligger de nu, män, kvinnor och barn i en salig röra i en massgrav. Men dessa människor talas det inte om.

MINST 800 MÄNNISKOR LIGGER
KVAR I MASSGRAVEN

Åsa Myrberg
Åsa det är såklart omöjligt för oss utomstående att förstå vidden av hur denna fruktansvärda katastrof har påverkat de anhörigas liv men vill du ändå försöka förklara hur annorlunda ditt och din familjs liv blev till följd av detta?

– Många försöker beskylla mig för att vara en hysterisk tant som inte sörjt klart min far, men så är det inte. Jag har sörjt färdigt för länge sedan. Det som har förstört är ju att mina barn och mina brorsbarn aldrig fick en relation till sin morfar och farfar. Min mamma fick ju aldrig veta varför hennes man dog och fick inte begrava honom. Alla människor i världen får bli begravda men inte de som reste med Estonia och jag vill veta varför.

Får du hjälp av de andra i anhöriggrupperna?

– Nej och jag vet inte om de är rädda nu när de förstår att det är vårt eget land som gjort detta mot oss. Hade polisen fått göra sitt normala arbete så hade ju våra anhöriga varit hemma och begravda och naturligtvis uppstår frågan ”Varför gör de såhär mot oss?”.

Det sägs ju att vi så långt det är möjligt har transparens och öppenhet i det svenska statliga systemet. Håller du med om det?

– Definitivt inte! Jag har kämpat i två år. Jag har skrivit till statsministern och 49 gånger har jag ställt frågan; Vad är det för lagar Sverige använder sig av när det gäller hanteringen av katastrofen. Idag har jag förstått att den lyder under lagen abolition, vilket innebär att de brott som begåtts i samband med katastrofen aldrig kommer att få utredas i svensk domstol. Det är ett brott mot mänskligheten och brott mot Europakonventionen.

Så självklart finns det en fruktansvärd sanning bakom det här

Åsa Myrberg
En spekulativ fråga; Vad kan det finnas för tänkbara anledningar att staten skulle vilja hindra undersökning och bärgning av Estonia?

– Det är svårt att säga för jag är ingen anhängare av teorier men jag förstår ju logiskt att hade polisen fått omhänderta kropparna så hade det här aldrig pågått. Så självklart finns det en fruktansvärd sanning bakom det här. Mörkläggning i 28 år, miljarder med skattepengar enbart för att inte omhänderta de omkomna. Vad är det med de omkomna som inte får komma fram? Eller är det bara något med fartyget? Men då måste man ju lätt kunna belägga dykare med tystnadsplikt.

– Fanns det människor som levde i luftfickor nere i djupet, då har de blivit mördade av svenska staten eftersom vi vägrade ta emot all hjälp som erbjöds oss redan direkt efter förlisningen.

Åsa Myrberg Estonia
Estonias bogvisir, placerad på Muskö militärbas. Foto: Wikipedia/ Anneli Karlsson
Vad tycker du om Evertssons dokumentär?

– När jag såg den första dokumentären (ytterligare en släpptes söndag 19 juni) som startade mitt engagemang som grävande journalist, så tyckte jag den var väldigt bra. Jag har sett den säkert 10 gånger men jag ställer mig frågande till vissa saker. Exempelvis en överlevande, Sara Hedrenius, påstod i filmen, efter över 20 år, att hon har sett militära transporter köra ombord. Det sa hon inte tidigare och ingen annan av vittnena i förundersökningen hade heller sett det. Ytterligare en person i dokumentären uppgav att även han sett militärfordon men ingen annan.

– Men om man ska smuggla militär materiel är det väl märkligt att man använder militära fordon istället för en vanlig företagsbil. Jag upplever inte det som riktigt trovärdigt.

– Det viktigaste är ju mörkläggningen. Varför kan inte staten be om ursäkt för alla fel och bara förklara att kropparna måste ligga kvar på grund av rikets säkerhet? Den rättsliga regleringen är ju rikets säkerhet och relationer mellan olika stater, så det vet vi redan men varför vägrar staten att säga det? Då skulle vi få acceptera att vi aldrig får hem dem.

Jag skulle ju kunna leja en dykare som hämtar upp pappa eftersom fallet lyder under abolition, avslutar Åsa Myrberg.

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

Elprishöjningar sänker konsumtionen

Nils van der Poel tilldelas Bragdguldet