Attack mot yttrandefriheten: världsledare kräver censur av internet

Under en internationell konferens om internet och hur man stoppar de odefinierade begreppen ”hat” och ”desinformation”, anordnad av FN, passade ett flertal nationella ledare på att ta ställning mot det fria ordet.
Katrín Jakobsdóttir oroas över yttrandefriheten på internet
Katrín Jakobsdóttir oroas över yttrandefriheten på internet. Foto: Wikipedia/ Magnus Fröderberg

Under den gångna veckan hölls en omfattande konferens i Paris, anordnad av världsorganisationen FN, om hur man skulle säkra kontrollen över informationsflödet. Frihetsnytt kunde i veckan rapportera att FN-organet UNESCO (som ansvarar för världsarven) krävde censur av internet, med den bisarra motiveringen att det skulle säkra yttrandefriheten.

UNESCO var inte den enda aktören som förespråkade censur, utan det gjorde även Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir, samt Brasiliens kontroversielle president Luiz Inacio Lula da Silva, rapporterar Reclaim the Net.

Internet är bra när det gynnar deras agenda, men dåligt när agendan ifrågasätts

Enligt Reclaim the Net var det två inövade tal som dessa ledare höll under konferensen. Båda följde samma mönster, man hyllade internet för dess möjligheter att koppla samman människor och göra det möjligt för dem att skaffa information.

Men så fort det rör sig om information som inte politikerna har godkänt blir det plötsligt farligt. Både Lula och Jakobsdóttir slängde sig med begreppen ”desinformation” och ”hat”, utan att på något sätt förklara vad exakt det innebär.

De senaste åren har det förekommit flera exempel på information som avfärdats som just ”desinformation”, men därefter blivit bekräftade. Det har rört sig om riskerna med covidvaccinet, samt information om hur sociala medier, såsom Twitter, bedrivit censur på order av myndigheter, vilket är två exempel som Frihetsnytt skrivit om.

Kritik blir hat

Luiz Inacio Lula da Silva
Luiz Inacio Lula da Silva. Foto: Wikipedia/ Ricardo Stuckert/Presidência da República

När det kommer till just ”hat”, brukar det syfta på kritik som etablissemangspersoner får för sina uttalanden och förda politik. Många kommentarer kan vara väldigt grova och långt över gränsen för att vara acceptabla i ett demokratiskt samtal, men även saklig kritik och ansvarsutkrävande för en skadlig politik pekas ofta också ut som ”hat”.

Jakobsdóttir var åtminstone någorlunda konkret när hon pekade ut sexuella trakasserier mot kvinnliga politiker och opinionsbildare, men det utgör bara en liten del av det hon anser måste censureras.

Som främsta exempel använder hon anklagelserna om valfusk i presidentvalet i USA 2020 och Brasilien 2022, där anhängare till de folkliga kandidaterna Donald Trump och Jair Bolsonaro ville att saken skulle utredas ordentligt, vilket aldrig skedde.

Lula har däremot varit väldigt aktiv i slå ned på yttrandefriheten i Brasilien. På grund av att anklagelserna om valfusket i höstens presidentval spreds via sociala medier, har han en personlig anledning att vilja inskränka friheten på internet.

Frihetsnytt har tidigare kunnat rapportera om censur av Bolsonaro-vänliga journalister, samt utrensningar av Bolsonaro-anhängare inom militär och polis.

Laddade men otydliga ord används för att rättfärdiga censur

Att använda sig av starkt laddade begrepp som ”desinformation”, ”hat”, ”hot”, ”antidemokratisk” och ”terrorism” med mera, men vars betydelse aldrig förklaras, är ett återkommande knep som etablissemanget använder sig av över hela världen. Men genom att de ger en stark negativ känsla hos de som hör orden, så hoppas man kunna få igenom åtgärder mot allt som påstås falla innanför begreppet.

I Sverige är samma knep i högsta grad aktuellt. I början av februari kunde Frihetsnytt skriva om det nya lagförslaget som ska göra det olagligt att på olika sätt vara delaktig i en ”terrororganisation”.

Redan vid presentationen öppnade justitieminister Gunnar Strömmer för en otroligt farlig utveckling, eftersom det inte var tydligt vad som definierade en ”terrororganisation”, utan var något som domstolarna skulle ta ställning till. I jämförelse med gummiparagrafen hets mot folkgrupp, vars innebörd alltid bygger på ren tolkning, så kan även olika grupper på lika godtyckliga grunder klassas som ”terrorister”.

Denna metod är bedräglig, men framgångsrik så länge som folk accepterar den otydliga definitionen. Börjar man däremot ställa motfrågor och kräva en tydlig förklaring av begreppen blir det svårare för makthavarna att få igenom förbud och censur, när det visar sig hur godtyckligt det är.

KATEGORIER

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

EU hotar Twitter igen

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några varor i din varukorg ännu.

Bläddra bland produkter