Internationella regleringsbanken lägger fram omfattande planer på att samla kryptovalutor och centralbankernas digitala valutor, CBDC, inom ett centralt system
Internationella regleringsbanken, BIS, har i en rapport som släpptes denna vecka kommit fram till att kryptovalutor ”inte kan uppfylla pengarnas roll.” Som noterats i rapporten: ”Krypto och DeFi bygger på tillståndslösa blockkedjor och försöker skapa ett radikalt annorlunda monetärt system, men de lider av inneboende begränsningar. Ett system som upprätthålls genom att belöna en uppsättning decentraliserade men egenintresserade validerare genom avgifter gör att nätverkseffekter inte kan utvecklas. Istället är systemet benäget att fragmenteras och är dyrt att använda.”
Bis rapporten fortsätter: ”Fragmentering gör att kryptovalutor inte kan uppfylla pengars sociala roll. I slutändan är pengar en samordningsfunktion som underlättar materiella utbyten. Pengar kan bara göra detta om det finns nätverkseffekter: eftersom fler användare använder en typ av pengar, blir det mer attraktivt för andra att använda dem. Med blickar mot framtiden finns det mer lovande i innovationer som bygger på förtroende för suveräna valutor.”
En tidigare rapport från BIS förutspår den expansiva ökningen av centralbankernas digitala valutor, CBDC, till exempel den svenska Riksbankens e-krona.
Oavsett om man är en ivrig anhängare och investerare av kryptovaluta, är det säkert att säga att en avgörande brist i blockchain-tillgångar är det faktum att alla med rätt kunskap kan producera en egen kryptovaluta som liknar eller är identisk med någon annan när det gäller prestanda och egenskaper. Detta innebär att medan kryptoproduktion eller ”mining” ofta är begränsad till ett visst antal coins, vilket frammanar artificiell sällsynthet, hindrar detta inte tusentals andra kryptovalutor från att uppfinnas som erbjuder samma kvaliteter.
Med andra ord, en specifik kryptovalutas framgång beror inte på värdet av tekniken, utan på dess varumärke och volatilt skiftande popularitet. Detta kan vara lika flyktigt som alla andra digitala tillgångar; till exempel, för varje Facebook finns det flera misslyckade plattformar liknande Myspace, som en gång användes av miljontals människor och sedan plötsligt övergavs. Även Facebook har potential att lätt implodera när det gäller användarens betydelse på kort tid. Samma dynamik gäller för kryptovalutor. Värden bestäms av marknadens gunst på det sätt som många aktier värderas.
Det vill säga, användarna blir en vara, den ENDA varan som backar upp värdet på en digital tillgång.
En annan faktor som har potential att tillföra ”värde” till kryptovalutor är utvecklingen av infrastruktur som underlättar dess handel och användning. Det räcker inte för en kryptovaluta att enbart existera, den behöver också ha olika tillgångar på plats som skapar funktionalitet och bekvämlighet. Vissa kryptotillgångar som Bitcoin åtnjuter redan denna typ av infrastrukturutveckling, ofta på grund av miljardinvesteringar från internationella banker. Detta verkar strida mot den ursprungliga motiveringen för krypto som en motsats till storbanker.
Är ”fragmentering” i krypto ett problem för centralbanker och BIS att lösa? Nej. Det ligger långt utanför deras egentliga område, men de har bestämt sig för att göra det till sin sak. Bildandet av kryptovärlden var avsett att fungera som ett alternativ till påbud och ekonomisk kontroll av centralbanker, åtminstone var det så många som såldes på idén. Men det blir snabbt uppenbart att centralbanker planerar att kapa kontrollen över mainstream-användarna av blockchain och digitala produkter och utnyttja dem som ett sätt att få ännu mer centraliserad makt än de flesta trodde var möjligt. Vissa bedömare menar att denna kontroll var avsikten med kryptovalutor från första början.
En BIS-undersökning tyder på att cirka 60 % av centralbankerna runt om i världen nu planerar att introducera digitala valutor inom en snar framtid. Dessa valutor skulle ”överbryggas” tillsammans genom olika infrastrukturplaner, och BIS argumenterar för att kryptomynt också bör överbryggas inom samma system. I grunden är idén om att centralbankerna samlar alla kryptovalutor till ett överbryggat korgsystem tillsammans med CBDC, vilket ger bankerna och BIS ännu mer kontroll över världsekonomin.
