Bisarra asylskälet: ”Ont i armbågen”

En asylsökande lyckades hitta ett ovanligt sätt att få asyl. Att kunna åberopa smärtor i armbågen och att detta skulle innebära diskriminering i hemlandet, kan tydligen vara tillräckligt för att få stanna.

En afghan dömdes av en migrationsdomstol till utvisning efter att ha nekats asyl 2018. Domen vann laga kraft den 6 december 2018. Exakt vilka skäl han anförde då framgår inte av de handlingar Frihetsnytt har tagit del utav. Med stöd av den så kallade ”gymnasielagen” lyckades han klamra sig kvar i Sverige. Bland annat gick han en måleriutbildning mellan augusti 2020 och maj 2021.

Den 7 december 2022 sökte mannen asyl igen, dagen efter att utvisningsbeslutet från 2018 preskriberats. Denna gång anförde han bland annat att han är hazar1 och har råkat ut för ”västernisering” så tillvida att han emellanåt dricker alkohol. Han hävdar dock inte att han blivit ”ateist”, vilket många asylsökande afghaner hävdar. Migrationsverket avslog hans nya asylansökan varefter han överklagade till migrationsdomstolen.

Ont i armbågen

Väl ställd inför rätten i migrationsdomstolen i Göteborg visar det sig att Muhammed, som han heter, lyckas dra upp ett trumfkort ur rockärmen i form av ett läkarintyg från 2017, enligt vilket han har armbågssmärtor. Så här formulerar sig rättens ordförande Rosemarie Jansson Håvik i domen:

Förvaltningsrätten i Göteborg, som migrationsdomstolen är en del av. Foto: Sveriges domstolar/ Fotograf Johan Wingborg
Förvaltningsrätten i Göteborg, som migrationsdomstolen är en del av. Foto: Sveriges domstolar/ Fotograf Johan Wingborg

”Vad gäller Muhammed —s hälsotillstånd, framgår av ett äldre läkarintyg i målet att han har en tidigare komplicerad vänstersidig armbågsfraktur som för med sig kvarvarande besvär med värk i armbågen. Det är enligt intyget ett resttillstånd efter armbågsfrakturen som läkt med viss felställning. Det framgår av läkarintyget att det ger värk och belastningssmärta och att det är lämpligt att Muhammed — inte har ett fysiskt tungt arbete som innebär belastning av armbågen då detta kan leda till betydande försämring.”

Att Muhammed genomgått en måleriutbildning efter att ha fått läkarintyget bekymrar inte Jansson Håvik, som fortsätter:

”Läkarintyget är visserligen från år 2017 men synes inte röra ett tillstånd som är föränderligt över tid. Muhammed har själv påtalat benbrottet i armen under asylutredningen år 2023, men inte fått några följdfrågor. Det framgår inte av utredningen i målet att situationen har ändrats sedan läkarintyget utfärdades. Det bedöms således kunna beaktas även under aktuell prövning.”

Svårt att få jobb under talibanerna

Jansson Håvik förklarar att hon anser att talibanernas maktövertagande gjort det svårt för afghaner med armbågssmärtor att få arbete:

Talibaner. Foto: Wikipedia/ Voice of America News
Talibaner. Foto: Wikipedia/ Voice of America News

”I och för sig ger inte läkarintyget stöd för att Muhammed — har ett hälsotillstånd som gör att han kan beviljas uppehållstillstånd på den grunden. Däremot får det åtminstone till viss del anses påverka bedömningen av hans situation i Afghanistan där den humanitära situationen har försämrats efter talibanernas maktövertagande (Migrationsverkets funktion för land- och omvärldsanalys, Afghanistan: Säkerhetsläget efter talibanrörelsens makt övertagande (version 1.0), 2022-04-29).

”Med hänsyn till att Muhammed —s hälsotillstånd till viss del inverkar negativt på hans arbetsförmåga får det alltså med beaktande av den humanitära situationen i Afghanistan även anses påverka hans möjlighet att etablera sig i landet.”

Har ”skaffat sig vänner” i Sverige

Efter att ha förklarat att Muhammed bland annat ”skaffat sig vänner” i Sverige och arbetat med att steka hamburgare så avslutar Jansson Håvik med stycket:

”Vid en sammantagen bedömning vid vilken migrationsdomstolen har beaktat hans hälsotillstånd,
anpassning hit och hans situation i hemlandet, får omständigheterna i Muhammed —s fall anses
som särskilt ömmande enligt 5 kap. 6 § utlänningslagens (2005:716) mening.”

Muhammed får asyl på ”särskilt ömmande omständigheter”. Tre nämndemän i form av Egon Eriksson, Kerstin Malmborg Jarnestedt och Hilkkaliisa Ödén Vento dömde också i målet. Ingen anmälde sig som jävig2 . Domen har målnummer UM 6484-23.

  1. En minoritetsgrupp i Afghanistan. []
  2. ”Jäv är en rätts- eller beslutssituation där en person kan tänkas vara partisk eller där det finns någon särskild omständighet som kan rubba förtroendet för personens opartiskhet.” Källa: Wikipedia []
KATEGORIER

Kommentarsfält

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

1 KOMMENTAR

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några artiklar i din kundvagn ännu.

Bläddra bland produkter