Ryska lagstiftare godkände i tisdags ett lagförslag som befriar nya kryptovalutor från mervärdesskatt. Detta har förmodligen med Västs handelskrig mot Ryssland att göra och är del av en rysk helomvändning i kryptofrågan. Bitcoin i valutareserven nästa?
Ryssland har länge uttryckt skepsis mot kryptovalutor och andra digitala tillgångar. I duman har nya lagar om totalförbud varit aktuella. Centralbanken har varit negativ mot bitcoin och hänvisat till oro över finansiell stabilitet och valutaflykt. Som Frihetsnytt tidigare rapporterat har handelsminister Denis Manturov dragit åt motsatt håll och allt tyder på att han får sin vilja igenom. Centralbanken beviljade nyligen Atomyze Russia den första kryptobörs-licensen. En liknande licens för storbanken Sberbank är på gång, allt enligt Euronews och Reuters.
Enkel beskattning
Den tilltänkta nya lagen fastställer skattesatser på inkomster från försäljning av digitala tillgångar. Aktuell reavinstskatt är 20 procent, samma som för standardtillgångar. Enligt den nya lagen skulle skatten vara 13 procent för ryska företag och 15 procent för utländska. Utkastet måste fortfarande granskas av överhuset och undertecknas av president Vladimir Putin innan det kan bli lag.
Intressanta framtidsutsikter
Bedömare ser en intressant utvecklingslinje som en eventuell möjlighet vid horisonten. Ryssland har en valutareserv på motsvarande 587 miljarder USD, mest bestående av fientliga länders valutor. Om den ryska centralbanken skulle besluta sig för att placera fem procent av detta i bitcoin skulle man vid dagens kurs komma att äga över sju procent av samtliga sådana. Detta skulle omedelbart ge en betydligt stabilare bitcoinkurs och därigen ett högre praktiskt värde och med detta en högre efterfrågan och i förlängningen ett högre pris. Detta beror på att bitcoins största problem då skulle försvinna, nämligen volatilitet som orsakas av så kallade ”blankare”. Blankare är storspekulanter som säljer enorma mängder bitcoin som de inte äger. Detta görs för att skapa panik på marknaden, trycka ner priset och sedan, när det är dags för leverans, köpa in mynten till ett lägre pris än det pris som man redan har sålt dem för. Om en blankare plötsligt får en penningstark aktör emot sig, som försvarar priset genom att köpa, kan han istället drabbas av enorma förluster. Detta kallas ”short squeeze” och händer då och då på aktiemarknaden. Med en aktör som ryska riksbanken på försvararsidan torde ofoget med stora blankningar av bitcoin upphöra.
