Priset på en bitcoin har på mindre än 3 månader ökat 125 000 kronor i värde vilket ingen annan form av tillgångsslag är i närheten av procentuellt. Kryptovalutan är inte beroende av centralbanker eller påverkas av inflation vilket uppenbarligen går hem hos användarna.
Bitcoin är en kryptovaluta och kan enklast beskrivas som en digital form av pengar. Valutan skapades 2009 av Satoshi Nakamoto (troligtvis en pseudonym). Sedan lanseringen har valutan tagit världen med storm och tusentals andra kryptovalutor har uppstått.
Bitcoin kräver ingen centralbank eller tredje part
Huvudsyftet med bitcoin var ursprungligen att möjliggöra betalningar över internet direkt mellan två användare utan inblandning av en tredje part. Detta gör att bitcoin skiljer sig från många andra valutor.
Bitcoin förlitar sig inte på någon central utfärdare, exempelvis en centralbank, vilket skyddar systemet mot politisk påverkan eller att ett monopolliknande betalsystem kan etableras.
För att garantera säkerheten för användarna bygger bitcoin på kryptografi och använder sig av ett decentraliserat system som exempelvis gör att ingen specifik plats krävs för en databas. En fördjupad förklaring av tekniken bakom bitcoin beskrivs bäst i Nakamotos egna vitbok.
Att bitcoin inte kräver en centralbank för att fungera har gjort den mycket populär. Långt ifrån alla vill förlita sig på att finanseliten har koll på sina banksystem och har användarnas bästa för sina ögon när det gäller deras privata ekonomi.
Finns ingen inflation med Bitcoin
Bitcoins teknik och avsaknad av central administration gör det omöjligt för myndigheter att manipulera värdet av valutan eller framkalla inflation genom att producera fler av dem.
Det finns nämligen bara 21 miljoner bitcoin. Det går inte att skapa fler, varken för en användare, en centralbank eller för någon annan. Detta gör att när priset på bitcoin har stabiliserats kommer det inte att tappa i värde.
Inflation uppstår när det uppkommer fler enheter av en valuta. Om det dag ett finns 100 kronor och det dag två finns 150 kronor så kommer varje enskild krona vara 50 procent mindre värd dag två än föregående dag.
Att centralbanker hela tiden skapar nya pengar gör att inflation uppstår vilket på sikt urholkar värdet av en valuta. Detta är en av de starkaste argumenten för många bitcoinanvändare. De som på sikt vill bevara värdet av sina pengar kan inte göra det via dagens valutor som centralbankerna utfärdar eftersom inflationen gör att pengarna blir mindre och mindre värda ju längre tiden går.
I april 2022 rapporterade Fundler att 25 procent av alla amerikanska dollar som någonsin skapats blev tryckta under 2021, och att på ett globalt plan har omkring 30 procent av alla utgivna sedlar skapats under Coronakrisen.
Med dessa siffror i åtanke är det förståeligt att folk som vill bevara värdet på saker över en längre tid, exempelvis några år, överger centralbankernas valutor och går över till bitcoin.
Finanseliten vill inte ha kryptovalutor
Finanseliten gillar inte bitcoin eftersom att en del av deras makt tas ifrån dem. Om dagens etablerade valutor och centralbanker avvecklas och istället ersätts med en valuta som de inte kan ha kontroll på, och som inte påverkas av inflation, försvinner deras makt.
Kan inte finanseliten längre stänga av folk från att använda betalsystemet när de inte inordnar sig i ledet, eller tvinga folk att arbeta för att inflationen äter upp deras besparingar, så finns det väldigt lite som skulle hindra folket från att göra uppror mot dem.
Flera centralbanker och andra personer som är starkt förknippade med finanseliten har offentligt avrått folk från att använda bitcoin eller andra kryptovalutor. Etablerad media har konsekvent rapporterat en bild av att bitcoin är osäkert, spekulativt, ett pyramidspel och att det i huvudsak används av kriminella.
Bitcoin har ökat 125 000 kronor sedan årskiftet
En annan vanlig rapportering är att bitcoin kommer att rasa och att de som köpt valutan kommer att förlora alla sina pengar. Detta är något som motbevisas gång på gång med tanke på att bitcoin är en av få sparformer som ökat i sån stor omfattning som den gjort de senaste åren. Frihetsnytt har tidigare rapporterat om att bitcoin har den bästa avkastningen sett till en tioårsperiod.
Den 1 januari 2023 såldes en bitcoin för 173 335 kronor, idag säljs den för 298 355 kronor. Detta är en ökning på 125 020 kronor på mindre än 3 månader enligt Bitcoin.se. I jämförelse med centralbankernas valutor som minskat i värde framstår bitcoin som ett gott alternativ.
