Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten, inte Frihetsnytt. Hos oss får alla åsikter komma fram, även om de är obekväma. Vi står för riktig yttrandefrihet.
När etablissemangen över hela världen censurerar böckers innehåll, eller till och med pratar om att förbjuda dem, är det läge att börja samla på sig ett eget bibliotek. Även om man inte är en storläsare så kan detta innebära att värdefull information och berättelser räddas till eftervärlden.
Bokrean som äger rum i slutet av februari varje år lite som en extra julafton för min del. Varje år blir det stora paket som skickas från näthandlare och jag hänger på låset utanför Science Fiction-bokhandeln i Gamla Stan för att kunna säkra de bästa titlarna som reas ut.
Jag har ett privat bibliotek och det är ett återkommande huvudbry att hitta nya sätt att få plats med de nya titlarna.
Dock ska det i ärlighetens namn sägas att det kan gå fram och tillbaka med hur mycket jag hinner läsa. Ibland kan jag plöja igenom flera titlar på kort tid och ibland kan det gå veckor innan jag verkligen tar mig tid att sitta och läsa.
Att jag köper på mig så mycket böcker är inte bara för att aldrig lida brist på läsning. Jag använder dem även som referenslitteratur till mina artiklar eller skolarbeten. Men framförallt ser jag det som ett sätt att rädda och säkra information från ett samhälle som alltmer försöker styra det skrivna ordet.
Författarens ord förvrängs
Få kan ha undgått det kulturkrig som pågår, framförallt riktat mot litteraturen, vilket blev tydligt när Puffin Books började censurera författaren Roald Dahls böcker genom att ta bort ord som bedömdes kunna vara kränkande, något som Frihetsnytt uppmärksammade.
Böcker genomgår ofta språkliga uppdateringar för att underlätta läsningen av dem. Även i dessa fall är det en rejäl balansgång som måste göras, för att inte författarens ursprungliga tankar och budskap ska förvrängas eller gå förlorade. Även i fallet med översättningar kan det vara knivigt, då vissa viktiga begrepp som finns i originalspråket kanske inte finns i det andra språket (det svenska ordet ”lagom” är känt för att inte ha någon direkt motsvarighet i andra språk).
Men det som skedde med Dahls böcker handlade snarare om att byta ut och ta bort ord för att de skulle passa en inkluderande agenda. Då är man farligt ute, eftersom ett sådant förfarande kan förvränga författarens ursprungliga budskap. Ett filosofiskt eller konstnärligt resonemang kan på det sättet gå förlorat.
1984 i verkligheten 2023
I nyhetsartikeln om redigeringen av Dahls böcker gjordes en liknelse med ”Sanningsministeriet” i George Orwells 1984. Där går man igenom allt som någonsin har skrivits, både böcker och tidningar, för att det inte ska finnas något som kan gå emot det styrande Partiets agenda och förklaring av verkligheten. Allt som på något sätt avviker från Partiets sanning hamnar i det som kallas ”Minneshålet”, där all icke önskvärd information för evigt försvinner.
Riktigt så långt har det inte gått i den extrema politiska korrekthet som försöker hålla kulturen som gisslan. Men ambitionerna är med all sannolikhet att radera bort allting som på något kan krocka med tanken om att vara fullständigt inkluderande och att ingen överkänslig grupp ska få känna sig förorättad.
Eftersom det framförallt är barnböcker som genomgår denna behandling, finns det med all sannolikhet en ljusskygg agenda: att barnen som växer upp inte ska komma i kontakt med sådant som går emot den rådande doktrinen. På det sättet säkrar etablissemanget framväxten av en generation vars världsuppfattning stämmer överens med etablissemangets.
Intressant nog kunde Reclaim the Net den 18 februari 2023 rapportera att den brittiska kontraterrorismgruppen kategoriserade ett intresse för just 1984, tillsammans med J.R.R. Tolkiens Sagan om ringen och William Shakespeares verk, som ett uttryck för så kallad ”högerextremism”.
Skaffa boken – imorgon kan den vara förbjuden
Men runtom i världen förekommer det andra inskränkningar av litteraturen. Ett av de mest välkända exemplen, som också är aktuella, är reaktionerna på Salman Rushdies Satansverserna i den islamiska världen, vilket orsakade att han fick en fatwa (islamisk dödsdom) mot sig. I somras, 2022, blev fatwan aktuell när Rushdie attackerades och knivhöggs under ett framträdande, vilket Frihetsnytt skrev om.
Som en del i kulturkriget mellan Ukraina och Ryssland, har det lyfts förslag i Ukraina om att förbjuda ryska författare och deras verk, inklusive stora och av en enig värld hyllade författare som Fjodor Dostojevskij och Leo Tolstoj. Förslaget har visserligen inte gått igenom och det är oklart om det någonsin kommer bli allvar, utöver en markering mot Ryssland.
Men skulle det bli verklighet att börja inskränka tillgången på klassiska verk är även det ett enormt farligt steg att ta. Verk som Brott och Straff, Bröderna Karamazov, Krig och Fred med flera har haft ett stort inflytande över världskulturen, i synnerhet när det kommer till litteraturen. Ska man även börja censurera författare som inspirerats av Dostojevskij eller Anton Tjechov, eftersom det finns en risk att en farlig tanke sluppit med?
Det finns andra knep än förbud
Att förbjuda en bok eller manipulera dess innehåll är bara ett av flera sätt att motverka spridning av ”oönskad information”.
Det kan handla om att böcker tas ur tryck och inte längre tillhandahålls av de resursstarka förlagen. Beroende på hur gamla böckerna är kan de vara skyddade av upphovsrätt och ger en annan aktör ut en otillåten tryckning eller översättning kan det gå till rättegång. Detta drabbade en 16-årig fransk pojke 2007 när han hade gjort en egen översättning av Harry Potter och dödsrelikerna (den sjunde och avslutande delen i serien) innan den officiellt hade getts ut i en auktoriserad fransk översättning.
Det behöver inte handla om en medveten agenda från förlagen, utan helt enkelt en prioritering av resurser. Till exempel finns flera av Tolkiens böcker inte längre på svenska, såsom De förlorade sagornas bok, Sagor från Midgård, Ringens värld, Gillis bonde från Ham eller Tolkiens vetenskapliga alster om det forngermanska dikteposet Beowulf (som det finns en svensk översättning av från 1970-talet). Dessa verk får man istället leta upp på antikvariat eller läsa på engelska.
Däremot har de etablerade förlagen varit noga med att undvika nytryckningar av böcker som ger en positiv bild av Sveriges historia och svenskarna som folk. Carl Gustaf Grimbergs bokserie Svenska folkets underbara öden blev tillgänglig i nytryck för ett par år sedan tack vare det traditionalistiska förlaget Arktos. I nuläget verkar dess delar endast finnas tillgängliga via Adlibris.
Historien är en historia om försvunnen kunskap
När katastrofer beskrivs ligger fokus ofta på sådant som inneburit mänsklig död och lidande, såsom krig och farsoter. Men lika allvarliga katastrofer är de fall när stora mängder litterära källor förstörts. Detta har framförallt varit aktuellt längre tillbaka i historien, innan massproduktionen av böcker och texter, samt en säkrare arkivvård garanterat en viss odödlighet för det skrivna ordet.
Men det finns flera exempel på när stora samlingar har förstörts. Det allvarligaste fallet var det öde som drabbade biblioteket i Alexandria, Egypten, som enligt Wikipedia ska ha varit hem åt mellan 40 000 och 400 000 skriftrullar. Exakt vad som drabbade biblioteket är omtvistat i de antika källorna, men allt talar för att byggnaden och delar av samlingen förstördes vid olika tillfällen under fler hundra år.
Bland annat ska en del av bibliotekets samlingar av misstag ha bränts ned år 47 före Kristus av Julius Caesars styrkor under inbördeskriget mot Gnaeus Pomejus Magnus. En organiserad brand i den fientliga flottan som låg för ankar i Alexandria ska ha spridit sig till staden och och drabbat biblioteket.
Under 300-talet attackerades Serapeiontemplet, som innehöll en del av bibliotekets samlingar, av fanatiska kristna och på 600-talet påstås den muslimske kalifen Omar ha gett order om att förstöra samlingarna.
Allt pekar på att det rörde sig om flera enskilda händelser under lång tid som sakta men säkert kom att utradera den kunskapsskatt som biblioteket innehöll. Hade dess samlingar överlevt till idag hade de säkert kunnat ge en detaljerad bild av den antika och förantika världen.
För Sveriges del är slottsbranden 1697 en nog så allvarlig katastrof, då tre fjärdedelar av Slottet Tre Kronors bibliotekssamlingar förstördes och innebar att flera källor om svensk medeltid, tidigmodern tid och ögonvittnesskildringar från generaler under Trettioåriga kriget, bokstavligt talat gick upp i rök.
Bli en bokprepper
Idag är det vanligt med krisberedskap, så kallad ”prepping”, när man samlar på sig mat och utrustning för att hantera en eventuell samhällskris.
På samma sätt kan det vara bra att köpa på sig böcker. Man behöver inte gå till överdrift, som i mitt fall, men det är en sann gärning för både kulturen, språket och kunskapen att ha exemplar av verk som innehåller traditionella budskap och filosofier eller titlar som redan nu väcker kontroverser (det kan inte ligga långt bort i tiden att de plötsligt försvinner på olika sätt).
Nyligen släpptes Tintin i Kongo i dess ursprungliga svartvita format och innehåll som publicerades 1930-31. Med tanke på den hysteriska debatt som verket orsakat kan det vara rekommenderat att komma över en kopia, för när denna väl försvinner ur tryck så kan man aldrig veta när den kommer tillbaka.
V för Vendetta
Vi vet aldrig när böckers innehåll kan manipuleras, försvinna ur tryck eller rentav förbjudas. När så väl sker är risken stor för att kunskap, oavsett om den är värdefull, kreativ eller trivial, för evigt försvinner.
Jag har personligen tagit stort intryck av karaktären V i Alan Moores seriealbum V for Vendetta (som filmatiserades 2005). I ett framtida auktoritärt Storbritannien har enorma mängder med böcker, filmer och andra kulturella uttryck förbjudits och förstörts.
Men den Guy Fawkes-maskprydde antihjälten V har konsekvent sett till att rädda titlar undan förstörelse och har byggt upp ett enormt bibliotek i sitt gömställe.
Gör därför som V, gör en kulturgärning och rädda kunskapen och kulturen från ett potentiellt framtida Minneshål!
