Efterfrågan på kontanter ökade i Sverige under 2022, samtidigt blev möjligheterna att använda de mest grundläggande kontanta betallösningarna sämre. Försämringen är allvarlig ur ett sårbarhets- och rättviseperspektiv, varnar länsstyrelser runt om i landet. Frihetsnytt påtalar även att utvecklingen gör strukturerna mindre frihetliga.
Ekonomiekot i Sveriges Radio (SR) uppger att användningen av kontanter i Sverige ökade rejält mellan februari och mars i fjol, alltså precis efter att Ryssland invaderat Ukraina.
Kontantanvändningen bland boende i Sverige steg med 7,57 procent under februari månad 2022, det är enligt SR den största ökningen under en enskild månad på 22 år.
– Jag tror folk i och med situationen i Ukraina fick en påminnelse om att det är bra att ha ett reservalternativ för betalning, säger Joeri van Laere, biträdande professor i informationsteknologi vid högskolan i Skövde, till SR.
Det spelar ingen roll om det finns kontanter om det inte finns betallösningar för kontanter
Det är dock inte bara tillgången på själva kontanterna som är en kritisk fråga, utan även möjligheterna att betala med kontanter.
Många av Sveriges Länsstyrelser varnar nu för att man inte längre når upp till det politiska målet att alla ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser.
I slutet av 2022 gjorde 15 av 21 länsstyrelser bedömningen att tillgången till grundläggande betaltjänster inte når en tillfredställande nivå, vilket Frihetsnytt rapporterat om. Detta är en femdubbling jämfört med föregående år.
Ökar sårbarheten
Ur ett sårbarhetsperspektiv innebär utvecklingen att samhället förlorar förmågan att utbyta varor och tjänster i en situation då telekominfrastrukturen inte fungerar, som till exempel vid en kris.
– Situationen i omvärlden har gjort tillgången till betaltjänster till en krisberedskapsfråga. Den bristande tillgången har nått en kritisk nivå. Särskilt då möjligheterna att gå in med stödinsatser har försämrats, säger Alexander Sperl, processledare för grundläggande betaltjänster på Länsstyrelsen Uppsala län.
Problematiskt ur ett rättviseperspektiv
Flera personer har fått längre resväg för att nyttja de grundläggande betaltjänsterna. Det gäller tjänsterna kontantuttag, dagskassersättning, och betalningsförmedling som innebär att betala räkningar över disk.
Detta är problematiskt ur ett rättviseperspektiv. Ted Bergman processledare för grundläggande betaltjänster på Länsstyrelsen Uppsala län kommenterar:
– De som inte kan eller vill vara digitala, de som bor i ytterområden eller på landsbygderna, har inte en tillgång till betaltjänster som bedöms vara tillfredsställande, säger Ted Bergman.
Ett potentiellt hot mot integritet, frihet och demokrati
Även ur ett frihets- och demokratiperspektiv är utvecklingen allvarlig eftersom det gör den enskilda människan utelämnad till digitala betallösningar. Digitala betallösningar kan stängas av, och/eller övervakas. Samhällets betalningsstruktur blir alltså mindre frihetlig.
Det är redan ett vedertaget förfarande att köp som sker med digitala betalösningar registreras för att denna data ska användas i affärsmässiga syften, eller säljas vidare.
Frågan är hur mycket av integriteten svenskarna är beredda att lämna ifrån sig?
