Detta är en krönika. Det är skribenten som står för åsikterna i texten, inte FrihetsNytt. Hos oss får alla åsikter komma fram, även om de är obekväma. Vi står för riktig yttrandefrihet.
Dags att bearbeta LKAB för att värna vårt oberoende av råvaror
Nästan ljudlöst och utan avgaser rör sig eldrivna fordon i trafiken. Även utan avgaser sprider de partiklar i luften. Men de är mycket tystare och renare än vanliga bensin- och dieselfordon. I alla fall deras elmotorer. Men deras batterier är knappast rena. De medför i stället två svåra och växande problem: all elektricitet som behövs för att driva dem och alla dyra och sällsynta råvaror de kräver.
Av Sveriges nära 7 miljoner vägfordon är 5 miljoner bilar, 0,7 miljoner lastbilar, 0,4 miljoner traktorer, 0,3 miljoner motorcyklar och en halv miljon andra fordonstyper.
- 5 miljoner personbilar körs i genomsnitt 1.200 mil per år med 0,75 liter per mil. Totalt 900 liter per bil och 4,5 miljarder liter tillsammans.
- 0,6 miljoner lätta lastbilar går i snitt 1.400 mil per år med ca 2 liter per mil. Totalt ca 2.800 liter per fordon och 1,7 miljarder liter tillsammans.
- 0,1 miljon tunga lastbilar körs i snitt 4.200 mil per år med runt 3,5 liter per mil. Nästan 15.000 liter per fordon eller tillsammans nästan 1,5 miljarder liter.
Därtill kommer 0,4 miljoner traktorer och en halv miljon entreprenadmaskiner och andra arbetsfordon.
Bränsleförbrukning
Traktorers förbrukning mäts per tid och insats. De kan dra 1,5-2 liter per mil på väg och kanske 4 liter per timme men används olika mycket. Några timmar per dag 3-5 dagar i veckan kan i snitt bli 2.000 liter per fordon och år – och totalt 800 miljoner liter per år.
Andra arbetsfordons förbrukning mäts per timme och körs olika mycket. Ett medeltal kan vara 4-5 liter per timme 4-5 timmar om dagen 4-5 dagar i veckan eller 3.000-6.000 liter per fordon. Tillsammans kan de dra 2-2,5 miljarder liter.
Övriga fordon körs kortare och drar mindre. Tillsammans tycks alla Sveriges vägfordon dra ca 11-12 miljarder liter diesel eller bensin per år (se tabell).
Att driva dem alla elektriskt skulle totalt kräva 25 TWh utöver nuvarande total svensk årlig förbrukning 145 TWh. I konkurrens med 100-150 TWh för Hybrit, H2Green Steen, LKAB, Northvolt och andra fantasiprojekt – utan kärnkraft.
Svenska vägfordons bränsleförbrukning 2022
Fordon Antal Liter/fordon + totalt
Bilar 5,0 900 4.500 milj
Lätt last 0,6 2.800 1.700 milj
Tung last 0,1 15.000 1.500 milj
Traktor 0,4 2.000 800 milj
Arbets 0,5 4.500 2.250 milj
MC 0,3 100 30 milj ?
Övriga 0,5 1.000? 500 milj?
Totalt 7,4 miljoner 11-12 miljarder liter
Dessa ytterst ungefärliga beräkningar visar de storleksordningar vi rör oss med.
I hela Europa finns nära 300 miljoner bilar, lastbilar och bussar (Acea). Globalt finns nära 1,5 miljarder sådana fordon. (Hedges & Co.). Därav i Sverige 5,7 miljoner, som tillsammans drar 7,7 miljarder liter bränsle.
Därtill kan 0,9 miljoner svenska traktorer och entreprenadmaskiner tillsammans dra drygt 3 miljarder liter. I hela Europa kan 250-300 miljoner sådana fordon dra runt 100 miljarder liter.
Omräknat i elförbrukning
Omräknat skulle alla Sveriges, Europas resp. världens bilar, lastbilar, bussar, traktorer och motordrivna arbetsfordon förbruka följande årliga bränslevolymer:
Sverige: 7,7 + 3 = 10,7 miljarder liter = ca 25 TWh med eldrift
Europa: 400 + 100 = ca 0 miljarder liter = ca 1.300 TWh med eldrift
Världen: 2.000 + 1.350 = 3.350 miljarder liter = 6.500 TWh med eldrift.
Globalt 6.500 TWh med enbart eldrift är 29 procent av världens elproduktion, 21,3 Exajoule (EJ) av totalt 81,3 EJ. Det går förstås inte! Varken Sveriges, Europas eller världens alla vägfordon kan drivas elektriskt.
Råvaror ökar i pris
Men inte bara elektricitet kan bli en bristvara för elbilar. Värre för både miljö och global försörjning blir nog alla råvaror. I konkurrens med andra behov blir särskilt sällsynta metaller allt dyrare och svårare att få tag på. Utvecklingen mot allt billigare batterier har definitivt brutits.
Utöver stapelmetallerna järn (som stål), aluminium och magnesium gäller det främst koppar, nickel, mangan, kobolt och litium. Ett 500 kg tungt elbilsbatteri (ca 70 kWh kapacitet) innehåller ungefär följande mängder råvaror:
Råvaror och pris för 500 kg litiumjon-batteri
Aluminium 200 kg 200 USD
Koppar 100 kg 900 USD
Grafit 70 kg 28 USD
Nickel 30 kg 840 USD
Mangan 20 kg 50 ÚSD
Kobolt 15 kg 750 USD
Litium 12 kg 200 USD
Totalt 447 kg 2.968 USD = ca 32.000 kr.
Aluminium och grafit finns rikligt i jordskorpan. Men övriga är sällsynta, dyra och svåra och farliga att utvinna i konkurrens med andra behov
Enligt tillgänglig information krävs följande för ett 500 kg litiumjon-batteri:
Litium: 12 kg kräver utvinning ur 10 ton saltlake på stora ytor främst i Bolivia och Peru. Globala reserver minst 5 miljoner ton. Utvinning 0,5 miljoner ton per år. Skulle räcka minst 10 år.
Kobolt: 15 kg kräver utvinning ur 15 ton malm främst i Kongo-Kinshasa, Globala reserver 7,6 miljoner ton. Utvinning 140.000 ton per år. Skulle räcka 54 år,
Mangan: 20 kg kan kräva runt 2 ton malm. Globala reserver 1,5 miljarder ton. Årlig utvinning 18 miljoner ton. Skulle räcka 80-100 år.
Nickel: 30 kg kräver utvinning ur 2 ton malm. Globala reserver 300 miljoner ton. Årlig utvinning 2,5 miljoner ton. Skulle räcka 120 år.
Koppar: 100 kg kräver utvinning ur 12 ton malm. Globala reserver 2,5-3 miljarder ton. Årlig utvinning 20 miljoner ton. Skulle räcka 125-150 år.
Aluminium: 200 kg finns främst i bauxit i jordskorpan. Globala bauxiteserver 30 miljarder ton. Årlig produktion 142 miljoner ton. Skulle räcka 212 år.
Grafit: 70 kg hittas ganska lätt i jordskorpan. Globala reserver 324 miljoner ton. Årlig utvinning ca 1 miljon ton. Skulle räcka 324 år.
Fortlöpande hittas nya eller utvidgade fyndigheter liksom även andra material att ersätta och komplettera dessa råvaror med. De tar inte slut men blir allt svårare och dyrare att utvinna.
Om alla världens 1,5 miljarder bilar, lastbilar och bussar skulle ha 0,5 ton batterier var, skulle följande mängder behövas:
Aluminium: 300 miljoner ton = 10 procent av kända reserver.
Koppar: 150 miljoner ton = 5-6 procent av lända reserver.
Grafit; 105 miljoner ton = 0,2 promille av kända reserver.
Nickel: 45 miljoner ton = 15 procent av kända reserver.
Mangan: 30 miljoner ton = 2 procent av kända reserver.
Kobolt: 23 miljoner ton = tre gånger kända reserver
Litium: 18 miljoner ton = tre gånger kända reserver.
Jordens kända kobolt- eller litiumreserver skulle alltså inte räcka till mer än en tredjedel av världens fordon, om alla skulle drivas med dagens batteriteknik.
Litiumjonbatterier kostar på marknaden minst 1.200-1.500 kr per kWh kapacitet. Ett 70 kWh batteri kostar alltså minst 84-105.000 kronor. Flertalet elbilsägare eller -köpare får räkna med runt 100.000 kronor eller mer för nya batterier.
Som jämförelse kostar en tom 50-60 liters bensin- eller dieseltank 4-6.000 kronor.
För elbilsbatterier kontrollerar Kina 50-90 procent av råvarumarknaden. För att alls komma ifråga som kund måste man troligen acceptera Kinas politiska och ekonomiska villkor – utan att minsta kanonskott har avfyrats.
Om vi inte hittar andra råvaruleverantörer. Sverige har egna fyndigheter för många råvaror. Nu annonserar LKAB stora reserver. Dags att bearbeta dem för att värna vårt oberoende!
Skribent: Tege Tornvall
