Som väntat används FTX Global-härvan som förevändning för att införa den mest kontrollerande betalningsformen någonsin, Central Bank Digital Currency. Eftersom politiken fungerar som den gör får vi räkna med ”e-krona” även i Sverige. Frihetsnytt ger in blick in i framtiden, direkt från föregångslandet Kina.
Det finns alla skäl att räkna med att CDBC införs även i västvärlden.
- USA:s president Joe Biden signerade nyligen ett dekret om förberedelse för införandet av CBDC i USA.
- Storbrittanniens premiärminister Richi Sunak nästan briserar av förtjusning när han talar om digitala centralbanksvalutor.
- Den internationella påverksansoperationen WEF, World Economic Forum, – se nedan – välkomnar CBDC, som underlättar en kommande världsregerings medborgarkontroll.
- Även Världsbanken är förtjust över de möjligheter som öppnar sig med hjälp av CBDC. Banken finansierar själv avancerade mjukvarysystem för att avgiftsbelägga människor som genererar koldioxid. Ingenting kunde vara smidigare än att lätta på den enskildes plånbok i realtid.
- Wall Street Journal publicerade i november en försåtlig argumentering för CBDC, som går ut på att USA måste försvara sig mot Kina genom att införa samma kontroll- och förtrycksmöjligheter som de har. Tidningen passar även på att använda Sam Bankman-Fried och hans härjningar som argument för att låta staten få direkttillgång till medborgarnas plånböcker.
Kina visar Väst hur det ska gå till
DCEP bygger på blockkedjeteknik men körs bara på ett centraliserat privat nätverk – Kinas centralbank har fullständig tillgång till och kontroll över valutan. Detta är i kontrast till Bitcoin, som har ett öppet decentraliserat nätverk där det inte finns någon styrning eller möjlighet till manipulation.
I fallet med DCEP har Kinas centralbank möjlighet att skapa DCEP med en knapptryckning – eller förstöra dem som du har in din plånbok. DCEP kommer inte att få noteras på kryptovalutabörser och kommer inte att fungera för värdespekulation på samma vis som riktiga kryptovalutor.
Målet sägs istället vara att öka cirkulationen av den kinesiska valutan RMB (Remninbi) både inom och utom landet – med eventuella förhoppningar om att RMB kommer att bli en global valuta som den amerikanska dollarn.
DCEP, liksom varje kryptovaluta, eliminerar kostnaderna och friktionen för banköverföringar. Jämfört med kontanter, som DCEP också ska ersätta, vill man eliminera förfalskning, penningtvätt och olaglig finansiering. ”Finansiell och monetär tillsyn” kommer att stärkas om man kommer att minska kostnaderna för underhåll och återvinning av sedlar och mynt.
Eftersom medborgarens frihet att fritt råda över frukterna av sitt eget arbete har ett negativt värde för en regim som den kinesiksa kan man lätt förstå att CCP, China Communist Party, bara ser fördelar med det nya systemet.
Digital version av RMB för att undkomma SWIFT
Utfärdandet av DCEP ska också främja internationaliseringen av RMB och omforma det nuvarande gränsöverskridande betalningssystemet.
Sedan RMB först kunde skickas utomlands i början av oktober 2015 gjordes gränsöverskridande clearing genom SWIFT (Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication). SWIFT-systemet har en fatal brist – det är amerikanskt. 12 av de 25 direktörerna i SWIFTs styrelse är antingen från USA och hennes allierade och det har redan visat sig att transaktionsdata ur systemet i hemlighet lämnas till de amerikanska säkerhetstjänsterna – vilka förutom reguljärt spionage även ägnar sig åt industrispionage. Därför måste kineserna bygga ett eget betalningsnätverk.
Samarbete med arabemirat
Kina har gått samman för att utforska gränsöverskridande betalningar för digitala valutor tillsammans med Hongkong, Thailand och Förenade Arabemiraten (UAE).
Enligt ett gemensamt uttalande i februari 2021 deltar People’s Bank of China och UAE:s centralbank i Bridge-projektet Multiple Central Bank Digital Currency (m-CBDC) som initierades av Hong Kong Monetary Authority och Bank of Thailand 2019. Projektet syftar till att underlätta gränsöverskridande realtidstransaktioner i alla valutor dygnet runt.
Detta drag är i linje med Kinas långsiktiga ambition att använda DCEP för att öka användningen av RMB i internationella betalningar. Projektet är en allians mellan Peking, Hong Kong, Bangkok och Abu Dhabi.
Bättre upptag än i Nigeria
Nigeria har redan infört CNBC och ålägger den som inte använder det en straffavift. Ändå har man inte lyckats framtvinga mer än 0,5% upptag av sin nya valuta – Frihetsnytt rapporterade. Kina har redan i pilottester lyckats bättre.
Enligt Boxmining.com kommer DCEP att ha NFC-baserade betalningsalternativ som inte kräver att enheterna är internetanslutna. NFC betyder near-field comunication. Detta för att konkurrera ut papperspengar eftersom DCEP kommer att kunna användas även i områden utan internettäckning. Dessutom kräver DCEP inte att den mobila enheten är bunden till ett bankkonto.
Den 29 augusti 2020 hade China Construction Bank (CCB) en mjuk lansering av DCEP-plånboken. Storbankens kunder upptäckte att en DCEP-plånboksfunktion var tillgänglig i deras mobilapp. Användare kunde till och med navigera till den digitala yuan-plånboken och aktivera den genom att registrera sina mobiltelefonnummer.
Fiffiga funktioner
Vissa användare rapporterades kunna göra små transaktioner genom att länka sina CCB-konton till DCEP-plånboken. Användarna tilldelades ett specifikt plånboks-ID för transaktioner mellan plånboken och deras bankkonton. Man hade även funktionen ”röda paket”. Den tillåter användare att ge bort en summa pengar till andra. Endast mottagaren ser beloppet som skänks när de ”öppnar paketet” på sin egen telefon. Den här funktionen är populär under det kinesiska nyåret, där chefer duschar virtuella röda paket över företagens WeChat-chattgrupp för de anställda att samla in.
DCEP-funktionen hos banken var uppenbarligen bara ett test eftersom den sedemera försvann lika diskret som den dök upp.
