I en analys av Henrik Mitelman råkar tidningen idag argumentera för en gammal käpphäst bland konspirationsteoretiker: Avveckla centralbankerna! Eller ”Kill the bank” som det amerikanska uttrycket lyder.
Det har förmodligen inte undgått någon att Västvärldens centralbanker är synnerligen samkörda i sin penningpolitik, och att den politik som förs har bidragit till att framkalla flera av de ekonomiska kriser som på senare år har sköljt över västvärlden.
Bedömare i nationella kretsar har länge frågat sig om det verkligen alltid är nödvändigt för Sveriges Riksbank att efterapa Federal Reserves alla märkliga ränte- och penningmängdsbeslut.
Dagens Industri går idag ett steg längre och undrar om det verkligen är nödvändigt att ha en centralbank överhuvud taget.
Planekonomi eller inte?
Dagens Industri likställer de västliga centralbankernas beteende med planekonomi.
– De flesta av oss tror inte på planekonomi i andra former. För bara ett par år sedan var det minusränta i högkonjunkturen och centralbanker finansierade fastighetsbolag som SBB genom att köpa deras obligationer utan att kräva någon som helst ränta. Det lade grunden för dagens kris. Varför ska staten vara en så viktig aktör på marknaden?
Krönikören Henrik Mitelman fortsätter ”Liksom i alla andra sammanhang torde marknadsaktörerna själva kunna sätta ett korrekt pris på pengar”.
Livet utan centralbanker
Libertarianska bedömare menar att diskussionen kan sorteras under den ständiga dragkampen mellan centralisering och decentralisering – idén att låta mindre enheter prova olika lösningar och på detta sätt prova fram de bästa lösningarna.
Under Tysklands ”Andra rike”, det Wilhelminska kejsarriket från 1871 till första världskriget, gavs pengarna ut och prissattes lokalt i varje tyskt ”land” (numera delstat). Denna tid var förmodligen den ekonomiskt mest framgångsrika tiden för Tyskland någonsin – delvis tack vare ett stabilt penningvärde.
Hård strid i USA
Bland de amerikanska riksgrundarna var det långt ifrån en självklarhet att man ville ha en bank av typ Federal Reserve. Den amerikanske presidenten Andrew Jackson (1767-1845) gjorde envetet motstånd mot den bank som då var världens största finansiella institution, den tidens ”Fed”; Second Bank of the United States. Envetna konspirationsteorier går ut på att det misslyckade mordförsöket mot presidenten hade med detta att göra.
Men pistolen klickade och Jackson lyckades faktiskt, till de europeiska aktieägarnas förtvivlan, få den amerikanska centralbanken nedlagd. Jackson lär på sin dödsbädd ha sagt att just detta var hans livs största framgång.
