Därför är det bra med fasta innan och efter jul

Att Julen är vår främsta högtid när det gäller god mat och dryck kan nog inte förnekas av någon. Även under denna högtid dock, bör man ta maten med lite måtta så att man inte föräter sig och lägger på sig alltför många extrakilon. Ett utmärkt sätt att mildra de tunga biverkningarna av julmaten är därför att fasta ett dygn, både innan och efter förtäringen.

Frosseriets högtid

Att julmaten och i synnerhet julborden på restauranger, är synonyma med frosseri, är ett faktum som är svårt att förneka. Särskilt för de som har svårigheter med att hantera denna last i vanliga fall. För en del ska det drickas glögg, ätas pepparkakor, julmat och konfekt i mängder under denna högtid, från första advent fram till trettondagen.

Undertecknad har faktiskt själv lite svårigheter med att hålla fingrarna i styr när man ser och känner lukten av alla läckerheter. Det är kanske inte så konstigt då mycket av den välsmakande svenska julmat som står framdukad är något som man bara äter kring Julen och aldrig annars. När äter man annars rullsylta, Janssons frestelse, julskinka, lutfisk och ris á la Malta?

Detta frosseri i julmat må ha varit på sin plats förr i tiden, framförallt innan förra sekelskiftet då merparten levde på landsbygden och försörjde sig på jordbruk. Särskilt allmogen (bondebefolkningen) hade det väldigt knapert och slet och knogade nästan all sin vakna tid för att överleva. Eftersom tillfällena att äta sig ordentligt mätt under återstoden av året var få, passade man på att smörja kråset när möjligheten äntligen gavs. Den energirika och mäktiga julmaten behövdes verkligen för de bönder, pigor och drängar som hade slitit hela året. Inte bara näringsmässigt men även i syfte att få njuta och festa lite då få andra nöjen var dem förunnade i vanliga fall.

Idag dock, lever vi verkligen i motsatsen, i en tid av överflöd som tidigare generationer bara kunnat drömma om. Vi har idag tillgång till föda 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, bara några knapptryckningar bort. Därför är skälen till att frossa i mat färre än någonsin, eller snarare, borde vara färre än någonsin då denna last onekligen kan leda till att man på sikt äter ihjäl sig. Det är tyvärr vanligare att svenskarna idag äter ihjäl sig än att de svälter ihjäl (undantaget många av våra äldre).

Många av våra vanligaste folksjukdomar och krämpor har sin grund i att många äter för mycket och framförallt för mycket av dålig mat (sötsaker, skräpmat mjölmat, läsk, snacks, bearbetad färdigmat och diverse kolhydrater) och för lite hälsosam mat. Av de sju dödssynderna vågar jag nästan hävda att frosseriet är den vanligaste bland befolkningarna i nästan samtliga i-länder.

Borde bli återhållsamhetens högtid

Många svenskar frossar i mat året runt, varför Julen istället borde bli en högtid för lite måttlighet och återhållsamhet med maten. Jag säger inte att man ska leva på vatten och bröd hela julmånaden i solidaritet med de som svälter eller att man inte ska få njuta lite av god mat och dryck under dessa veckor. Det jag menar är att man inte bör äta alltför mycket så att man mår dåligt och blir slö dagen efter. Samt att man bör äta maten med andakt, vördnad och känna tacksamhet för den istället för att kasta/svulla i sig den. Då blir julmaten inte bara en smaksensation, den blir dessutom mer av den andliga och sociala upplevelse som den bör vara.

Mat är ju för oss människor så mycket mer än behovet att dämpa vår hunger. Den är även andlighet, historia, kultur och social samvaro och när det urholkas alltmer hos gemene man, tynar sakta de sju kardinaldygderna också bort. Människor som inte är rotade i sitt folks historia, kultur och har glömt bort sina förfäders uppoffringar förlorar även så sakteliga kontakten med de dygder som byggde och härdade tidigare generationer.

Dygdlösheten hos de flesta tror jag är en starkt bidragande orsak till den eskalerande psykiska ohälsan. För när man inte har lite strikta levnadsregler och mönster i sin vardag att förhålla sig till lämnar man sitt öde i någon annans händer vilket oundvikligen leder till nihilism, materialism och rotlöshet. Måttlighet med maten är för övrigt en eftersträvansvärd dygd och även en garant för att man inte äter ihjäl sig eller drar på sig en rad krämpor.

Därför bör man fasta innan och efter julbordet

Är du en sådan som tycker att du äter för mycket och istället skulle vilja bli mer återhållsam med maten, så finns det några enkla saker du kan göra. En sådan sak är att verkligen spara dig inför julmaten och med att spara dig menar jag att du bör låta minst 20 timmar gå från senaste måltiden, helst ett helt dygn så att du verkligen är hungrig när du tar första tuggan av maten.

”Men då kommer jag ju att svälta ihjäl och varför ska jag plåga mig själv på detta vis?”

För det första kommer du inte att dö då jag själv (med bara 5-6 procents kroppsfett) klarar detta utan problem. Du har många fler fettreserver att ta av än du tror, så antagligen är det bara dina aptithormoner och ditt blodsocker som spökar lite. Har du en genomsnittlig mängd kroppsfett klarar du dig i minst två månader utan mat så en futtig dag kommer knappast att döda dig.

Något som jag har börjat göra på senare år är att verkligen spara mig inför julmaten genom att fasta uppemot ett dygn innan. Det finns många fördelar med det, bland annat att:

  • Du kommer se fram emot maten mycket mer.
  • Du uppskattar maten mycket mer när du är rejält hungrig.
  • Du blir mer ödmjuk då den utdragna hungern får dig att inse hur livet måste te sig för de som svälter eller inte har möjlighet att äta högtidsmat.
  • Du gör plats för lite mer julmat och kan då äta lite av alla de rätter som du normalt inte äter.
  • Du får tillfälle att tänka på annat än mat under denna fastetid.
  • Du rensar kroppen (framförallt cellerna) på slaggprodukter.
  • Du rensar kroppen på många gifter.
  • Du minskar (tillfälligt) många inflammationstillstånd.
  • Du blir klarare i knoppen så fort den värsta hungern lagt sig.
  • Du hjälper matsmältningen på traven.

Det finns många fördelar med så kallad periodisk fasta, särskilt om du gör det regelbundet (helst dagligen), vilket är något jag kommer att berätta mer om i framtida artiklar. Det är för övrigt en vana som jag själv har gjort till en naturlig del av mitt liv de senaste tre åren och den har verkligen hjälpt mig att få utmärkt kontroll på matintaget. Ifall du själv inte har gjort det så är det något jag varmt kan rekommendera, men känns det för svårt i dagsläget så kan du åtminstone försöka med att periodfasta lite inför de stora högtiderna.

Något jag också varmt rekommenderar är att fasta ett helt dygn efter julmaten. Då låter du matsmältningen få vila och återhämta sig litegrann, vilket den behöver efter anstormningen av de stora matmängderna. Det mildrar dessutom lite av effekterna från matkoman som annars blir värre ifall du börjar äta inom de närmsta 12-14 timmarna igen.

Övriga tips för att bli mer återhållsam med julmaten

För att kunna behärska måttlighetens dygd bättre finns det en hel del man kan göra, inte bara när det gäller julmaten utan även vardagsmaten (mer om det i en framtida artikel). Därför har jag följande råd att ge till de som kämpar med att äta måttligt i juletider och jag lovar, att göra omställningen från frosseri och överätande till måttlighet och andäktigt ätande är inte något som ni kommer att ångra. Ni besparar er många framtida krämpor och psykisk ohälsa samtidigt som ni njuter av och uppskattar maten på ett helt nytt sätt:

  • Testa med att fasta minst ett dygn både inför och efter julmaten
  • Sleva inte upp mer mat på tallriken än du orkar äta upp
  • Ha som mål att inte slänga någon mat och den mat som blir över kan man alltid spara och äta upp vid något annat tillfälle.
  • Ät mer av den riktiga maten (dvs köttet, fisken, ägghalvorna, smöret, osten) och mindre av tillbehören och sötsakerna (t ex kålsorterna, brödet, sötsakerna) ifall du vill mildra den långvarig matkoman och illamåendet.
  • Försök att tänka på varför du äter? (förutom att nära din kropp). Är det för att njuta av välsmakande mat i härlig social gemenskap eller är det för att dämpa ångest, oro eller andra besvärliga känslor. Skulle det vara det sistnämnda behöver du se över ditt förhållande till mat.
  • Finns det personer i din närhet som på olika sätt hetsar eller påverkar dig till överätande? I så fall, följ inte deras uppmaningar för att göra dem till lags utan gör istället det som är bäst för dig.
  • Ta din tid när du äter och lägg all elektronik åt sidan. Genom att vara mer närvarande under måltiden så uppskattar du maten, smakerna och upplevelsen mycket mer.
  • Genom att äta andäktigt och med vördnad visar du även större uppskattning till alla de som slitit för att få fram den (bönder, lastbilschaufförer, logistikpersonal, restaurangpersonal, osv). Att hastigt sleva och slänga i sig den fina maten är inte att visa vördnad, ej heller att frossa i den.
  • Försök att tänka på alla de som inte är lika lyckligt lottade och inte har möjlighet att äta julmat. Med dessa tankar i huvudet kommer du inte att vilja äta mer än du behöver.

Till de som ryser vid alla tankar på asketism så säger jag bara: Hur vet du att måttlighet är dåligt eller inget för dig ifall du inte ens har provat? Ifall du har provat tidigare men inte lyckats, får du försöka igen då måttlighet inte är en lätt dygd att utveckla. Det tar tid (liksom utvecklandet av alla dygder) och är besvärligt men utdelningen längre fram är mångdubbelt större än den korta belöning du får av att ge efter idag.

Därför är Julen en utmärkt tid att börja praktisera dem då denna högtid, historiskt sett, trots allt har omgärdats av en del dygder. Dessa är ett utmärkt komplement till dess mer njutbara och festliga aspekter som även de icke får förglömmas. Allting handlar om sans och balans!

Skribent: Alexander Söderberg
Före detta elitidrottare och analytisk kemist



Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar