Därför är Nato-ansökan en nationell förnedring

Detta är en krönika. Det är skribenten som står för åsikterna i texten, inte Frihetsnytt. Hos oss får alla åsikter komma fram, även om de är obekväma. Vi står för riktig yttrandefrihet.
Den svenska NATO-ansökan är ett demokratiskt haveri och en nationell förnedring. Svenska politiker har misslyckats med de mest basala saker man kan förvänta sig från ett påstått civiliserat och demokratiskt land, som tidigare varit känt för sin byråkratiska effektivitet.

Först ska nämnas att Sverige ska stå utanför NATO, av flera skäl, men för att utveckla det krävs en helt egen krönika.

Låt oss börja avseende den byråkratiska effektiviteten. Sverige har sedan Axel Oxienstiernas dagar, med undantag för några historiska perioder, varit ett land som präglats av byråkratiskt effektivitet. Dagens Sverige präglas istället av överbyråkratiserad och politiskt korrekt ineffektivitet. I fallet med NATO är det bara att ta en titt på vår diplomatiska kår av politiskt tillsatta diplomater och antalet ambassader.

Visste inte politikerna att Turkiet skulle bli ett problem?

Vi har till exempel ambassader i länder där det finns få anledningar till att ha en ambassad. Varför? Därför att det är bekvämt för odugliga politiker och lika odugliga höga tjänstemän att ha diplomatspåret som en bekväm post att falla tillbaka på efter lång och otrogen tjänst mot det svenska folket. Liksom det finns en mängd andra bekväma poster inom byråkratin att falla tillbaka på där arbetsinsatsen knappast kan anses betungande.

Hur är det möjligt att svenska politiker initierade NATO-ansökan utan att överhuvudtaget ha sonderat terrängen med samtliga NATO-länder? Hur är det möjligt att våra diplomater i Ungern och Turkiet missat att dessa två länder kunde ha invändningar mot ett svenskt medlemskap? Det är därför vi betalar diplomaternas arvoden, för att de ska ha kontinuerlig dialog med landets ledande politiker och hålla koll på precis den här typen av frågor.

Här påvisas de enorma brister som numera präglar svensk byråkrati. Tidigare var byråkraten den där gråa och tråkiga men enormt effektiva statliga tjänstemannen. Idag är det istället oftast, med några undantag så klart, en Pride-marinerad och klämkäck amatör vars enda bedrift har varit en karriär som politisk nicke-docka eller politiskt korrekta universitetsstudier.

Politikerna trodde att USA skulle öppna dörren

Denna svaga start var pinsam och det var redan under NATO-ansökans första steg som den nationella förnedringen började. Från att det skulle räcka att skicka in ansökan och det skulle vara klart tämligen omgående som många trodde, påbörjades istället en förnedrande process som ännu ser ut att fortsätta en tid framöver.

Svenska politiker gjorde troligen bedömningen att USA skulle peka med hela handen och sedan skulle alla NATO-länder ställa sig i givakt och släppa in Sverige samt Finland omedelbart.

Vad de missat i sin barnsliga iver att kasta in Sverige i en stormaktsallians utan eftertanke är att NATO är en djupt splittrad allians. Där länder så som Turkiet och Ungern av olika men uppenbara skäl mycket väl skulle komma att ha en del invändningar mot vår medlemsansökan – oaktat vad USA tycker om det.

Borde stått upp för att Nato behöver oss – inte tvärtom

Den nationella förnedringen adderas av att svenska politiker har sprungit runt som yra höns och knappt vetat in eller ut under stora delar av den tid som medlemskapet förhandlats. De har också krälat inför den islamistiska turkiska despoten Recep Erdogan på ett anmärkningsvärt sätt. Om man är för NATO borde det ändå finnas skäl att skydda vår nationella heder, istället för att förnedra oss inför en turkisk regim som bedriver subversiva angrepp mot Sverige och Europa.

De svenska politikerna som är för NATO borde ha sagt som det var – NATO behöver Sverige och Finland mer än vad vi behöver er, passar det inte drar vi snart tillbaka vår ansökan.

För framförallt USA och Storbritannien, som ser Ryssland som en geopolitisk huvudmotståndare, finns det många strategiska vinster med att göra Östersjön till ett NATO-innanhav och förlänga Rysslands front mot NATO med över 130 mil. Ändå fortsatte förnedringen och det har bara blivit värre efterhand som processen dragit ut på tiden.

Sverige fortsätter att förnedras och våra politiker är så desperata efter att få gå med i NATO och underordna oss USA:s stormaktsspel att de tänker inskränka vår yttrandefrihet. Något som är högaktuellt idag givet de senaste utspelen från regeringen. För att skydda vår suveränitet och demokrati, ska vår suveränitet och demokrati inskränkas enligt vår svaga regering. Klassisk politiskt korrekt logik.

Utebliven folkomröstning – demokratiskt haveri

Vidare borde NATO-frågan ha underkastats en folkomröstning, men även här fallerade politikerna. Hela processen är en demokratisk bilkrasch i slow motion. Svenska folket skrämdes upp med att ett ryskt anfall lurade runt kröken vilken dag som helst och två av de tre stora partierna i riksdagen, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna, svängde i frågan om NATO mer eller mindre över en natt. NATO-ansökan kastades in abrupt och samtidigt som det nästintill rådde en hysterisk stämning i landet avseende säkerhetspolitiska frågor.

Ha inga illusioner om någon evig fred däremot. Den ryska propagandan som pumpas ut om att Ryssland minsann aldrig någonsin skulle få för sig att anfalla Sverige och Finland är en ren lögn. Även om hotet i närtid är lågt kan det ändras snabbt på några års sikt. Så länge Ryssland är upptaget i Ukraina har vi fått en respit att rusta upp rejält och sluta det militära gapet mot Ryssland.

Ryssland skulle aldrig anfalla Sverige och Finland som en isolerad händelse eller för att ockupera våra länder i sin helhet, men däremot skulle de kunna anfalla Sverige och Finland initialt i syfte att positionera sig bättre i framför allt Östersjön. Det finns delar av Sverige och Finland som är militärstrategiskt intressanta för både USA/NATO och Ryssland.

Folket förtjänade en fördjupad debatt

Även om våra två länder stått utanför NATO hade Ryssland kunnat ge sig på oss i syfte att sätta de baltiska NATO-staterna i en militär schack matt-situation. Det ukrainska kriget visar att både USA och Ryssland mer än gärna krigar mot varandra via ombud – det som kallas proxykrig. Det hotet hade vi kunnat möta utan att behöva gå med i stormaktsalliansen NATO, men det blir som jag skrev i början ett ämne för en helt egen krönika.

För att kunna ha en fördjupad debatt kring säkerhetspolitik och hur vi möter potentiella hot bäst hade en folkomröstning varit ett ypperligt tillfälle för att få till en sådan debatt. Folkomröstning i en enskild fråga är upplysande för folket, där även mindre intresserade ges lång tid att sätta sig in i frågan ordentligt. Istället idiotförklarade våra politiker folket.

De påstod att frågan var för komplex och att vissa aspekter av debatten skulle försvåras på grund av hemligstämplad information. Detta är ren och skär lögn. All relevant information för att folket skulle kunna göra ett informerat val är öppen och tillgänglig.

Vet samma politiker som monterade ner försvaret bäst?

Det intressanta är att de politiker som idiotförklarade folket alltså är samma politiker som en gång i tiden slaktade vår totalförsvarsförmåga. Civilförsvaret skrotades i princip helt och det militära försvaret blev anorektiskt. Trots att vi nationalister under lång tid pekat på såväl interna hot från subversiva klaner, som det faktum att Ryssland alltid kan utgöra ett potentiellt hot utifrån.

De politiker som berövade svenska folket en stark krigsmakt och som pratat om det militära försvaret som ett särintresse, anser sig kunna göra bäst bedömningar av vilka allianser landet ska ingå. Låt oss konstatera att de ännu en gång skämt ut både sig själva och Sverige. Låt oss konstatera att vi för nuvarande sitter i den sämsta tänkbara säkerhetspolitiska sitsen, för vi är halvt inne i NATO och ses som ett NATO-land från ryskt håll men saknar NATO:s sköld så länge vi står utanför.

Sverige har svaga och odugliga politiker. De har kastat in Sverige i en NATO-process utan konsekvensanalyser eller förberedelser. De har förvägrat svenska folket en fördjupad debatt om våra säkerhetspolitiska vägval och möjligheter att folkomrösta om rikets inriktning i frågan.

Hela NATO-processen har varit och är fortsatt ett demokratiskt haveri samt en nationell förnedring utan motsvarighet i modern tid.

Kommentarsfält

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

5 KOMMENTARER

  1. Nato är en ktigsallians som vi inte ska gå med i helt klart! Det Jeff Ahl anser om Ryssland och rysshotet får stå för honom. Det är denna ryssofobi som tyvärr hänger kvar rätt så starkt hos många. Denna propaganda har etsat sig starkt hos många och även hos Jeff Ahl.

  2. Om du läser de stora tidningarnas debattsidor förekommer knappast alls något om att det skulle finnas svenskar som är mot Nato. Beror det på att de bara förmedlar vad alla tycker, dvs att Nato är bra för Sverige eller, hemska tanke, att de som har avvikande uppfattning inte tillåts göra sin röst hörd i dessa tidningar med motiveringen att konsensus råder och att de inte bör eller ska redovisa alla udda idéer ingen på redaktionen delar?

  3. Jepp !! nato är ett stort misstag.

    dessutom är det lite ologiskt att nato vill ha med Sverige…ett land som inte ens i fredstid kan hävda sina gränser…!!

    prideparader , en ÖB som inte kan tygla sina begär efter blondiner , feminism , genustjafs , transkvinnor..Gode Gud ..detta lands styrande och MSM är totalt rubbade , snedvridna och helt galna.

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några artiklar i din kundvagn ännu.

Bläddra bland produkter