fredag, 9 december

Därför är testosteron livsviktigt. Del 2

22-åring har idag samma testosteronnivåer som 67-åringar hade 2000

För en man är hälsosamma testosteronnivåer livsviktigt, annars kan en rad fysiska och psykiska problem uppstå. Men hur upptäcker man låga nivåer och kan man göra något åt dem? Det finns olika sätt att upptäcka låga nivåer och lösningar finns på både kemisk/syntetisk och naturlig väg där den sistnämnda är att föredra.

En tickande hälsobomb som fått oproportionerligt lite uppmärksamhet är den stegvisa minskningen av testosteronnivåerna hos västerländska män. Enligt vissa forskningsrapporter är minskningen så stor som 30% på bara 35 år. Det betyder att en genomsnittlig 22-årig man idag har nivåer som är lika med de hos en 67-åring man år 2000. Bortsett från de fysiska krämpor som kan uppstå så är de mentala minst lika omfattande och allvarliga, både för individ och samhälle. Sannolikt är det låga testosteronnivåer som ligger bakom stora delar av explosionen i mental ohälsa hos västerländska män.

Det finns sannolikt inte bara en utan flera orsaker som har samverkat över tid:
  • Användning av hormonstörande ämnen i exempelvis plaster (parabener och ftalater)
  • Övermedicinering av pojkar från ung ålder
  • Läkemedelsrester i dricksvattnet
  • Livsstilsfaktorer (dålig kost och lite motion). Övervikt hämmar syntesen av testosteron
  • Avsaknaden av manliga förebilder och större syfte med livet
  • Missbruk av alkohol, droger och skräpmat

Hur upptäcker man låga testosteronnivåer?

Det första tecknet är givetvis att man besitter flera av de utpräglade fysiska och psykiska symptomen, läs Testosteron del 1. Har man exempelvis varit trött, hängig, ängslig, haft låg sexlust och känt sig risig under lång tid så är det varningsflaggor man bör ta på allvar. Man kan dock inte vara 100% säker då orsaken även kan vara en defekt sköldkörtel. Man bör därför undersöka detta innan man bokar tid hos ett laboratorium.

Fungerar sköldkörteln och man vill ha svart på vitt gör man bäst i att uppsöka ett laboratorium där man lämnar ett blodprov och får sina testosteronnivåer analyserade.

Vanligtvis görs ett så kallat SHBG-test där SHBG är det hormon som är bundet till testosteron när det cirkulerar i blodet. Allt testosteron är inte bundet till SHBG och man mäter därför både halterna av totalt och fritt testosteron. Skulle man ha låga nivåer bör man inte drabbas av panik eftersom det finns sätt att åtgärda dem på.

Hur behandlar man låga testosteronnivåer?

Behandling av låga nivåer kan göras på både naturlig och kemisk/syntetisk väg men det senare bör endast övervägas ifall man har abnormt låga nivåer (>300 ng/dl). Det finns några olika metoder där de vanligaste består av plåster (likt ett nikotinplåster), utvärtes krämer, kapslar/tabletter, små kulor som opereras in under huden och injektioner. Det har dock diskuterats hur effektiva de egentligen är, i synnerhet injektionerna som även kan ge långvariga biverkningar.

Är man inte i behov av kemisk behandling så finns dock naturliga sätt att höja sina nivåer på. Hur stor utsträckning man kan göra det har dock varit omtvistat då vissa hävdar att det mestadels är genetiskt betingat. Det är åtminstone värt ett försök där en omställning av livsstilen är det som främst behöver göras, i synnerhet när det gäller mat och träning.

Följande livsstilsfaktorer är därför värda att begrunda:
  • Sov ordentligt (otillräcklig sömn rubbar syntesen av testosteron)
  • Håll kroppsformen och var fysiskt aktiv (övervikt höjer syntesen av östrogen)
  • Stressa lagom (för mycket kortisol påverkar syntesen av testosteron)
  • Vitaminer och kosttillskott (D-vitamin och zink behövs för syntes av testosteron)
  • Håll koll på medicinerna (kan ha stora effekter på hormonbalanserna)
  • Undvik droger och alkohol (dessa har stor inverkan på dina hormoner)
  • Ät rätt mat (mer om det nedan)

Vilken mat bör man äta?

Det kan inte nog understrykas hur viktig maten är för syntesen av testosteron och andra könshormoner. Därmed bör man äta den mest biotillgängliga maten som innehåller rikligt med bland annat mättat fett, kolesterol, zink och D-vitamin. Det handlar om mat som kött, fisk, ägg, smör, grädde och vissa helfeta mejerier. Vegetabilier är i sammanhanget problematiska då biotillgängligheten är låg, samtidigt som förekomsten av så kallade anti-näringsämnen (ämnen som hämmar näringsupptaget) är betydande. Utan mättat fett och kolesterol kan inte din hjärna fungera (hjärnan är ett högfettorgan), ej heller bildandet av testosteron då dessa utgör förstadierna till hormonet. Zink och D-vitamin behövs även för friska spermier samt hjärnans funktioner.

”Men då får jag ju hjärt- och kärlproblem!” invänder säkert en del skeptiker. För det första är det senaste halvseklets kolesterol-hypotes och fettskräck mycket ifrågasatt och långt ifrån alla läkare, kostexperter och sakkunniga håller med om den traditionella bild som förs fram. Om detta berättar bland annat Med Dr. docent Uffe Ravnskov och Lars Bern utförligt i sina böcker. För det andra, skulle den stämma så hade exempelvis massajerna, mongolerna och inuiterna som bara äter sin traditionella kost varit konstant sjuka och sköra, för att inte säga utrotade (deras föda är i princip enbart animalisk). Sjuka blir de dessvärre ofta blir när de flyttar och tar efter den moderna världens livsstil. Därför kan en kostomläggning vara värt ett försök!

Jag kan inte garantera några resultat men det är åtminstone värt att prova!

Skribent: Alexander Söderberg (före detta analytisk kemist & elitidrottsman)

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar