Enligt en undersökning som presenterades under tisdagen är svenskarna beredda att avsäga sig sina demokratiska rättigheter under vissa omständigheter. Undersökningen visar ett överväldigande stöd i synnerhet vissa situationer. Etnologiprofessor Karl-Olov Arnstberg ger en exklusiv kommentar av undersökningen till Frihetsnytt.
I en debattartikel i Dagens Nyheter presenterar statsvetarna professor Sten Widmalm och docent Thomas Persson vid Uppsala universitet resultatet från en undersökning som de gjort i forskningsprojektet ”Det öppna samhället”, om svenskarnas inställning till demokrati. Studien presenterades under tisdagen den 28 mars av SOM-institutet.
För undersökningen kontaktades 3 750 personer, varav 48 procent svarade. Utav dessa är det en stor andel som anser att det är rätt att inskränka demokratin, åtminstone tillfälligt, för att kunna åtgärda olika samhällsproblem.
Frihetsnytt kontaktade professor Widmalm för att förtydliga vad de syftar på när det gäller inskränkningar av demokratin, om det är hela det demokratiska systemet eller vissa centrala delar.
– Vi använde demokrati som övergripande begrepp, eftersom vi förutsätter att folk känner till skillnaden mellan demokrati och diktatur. När vi pratar om inskränkningar räknar vi in sådant som bland annat möjlighet att rösta i allmänna val, samt mötes- och demonstrationsfrihet , svarar han.
Minskad tilltro till demokratin
Frågan som ställdes till de tillfrågade var ”I vilken utsträckning instämmer du i att demokratin tillfälligt ska kunna begränsas för att hantera följande?” varpå de presenterades för sex olika samhällsproblem: brottslighet, finanskris, integrationsproblem, klimat- och miljökris, könsdiskriminering och pandemi.
I nästan samtliga fall svarade över 50 procent JA på frågan, förutom könsdiskriminering, där 40,2 procent ansåg det vara befogat att inskränka demokratin. 70,8 procent däremot ansåg att demokratin skulle kunna inskränkas med anledning av en pandemi, medan 62,6 procent ansåg att det kan göras för klimatet och 61,4 för grov brottslighet. För en finanskris blev resultatet 52,9 procent och för integrationsproblem var det 52,3 procent.
En av de slutsatser som Persson och Widmalm drar är att det finns en överväldigande majoritet bland svenskarna som anser att demokratin och de tillhörande friheterna är underordnade dessa problem. 25 procent ansåg att det var acceptabelt att tillfälligt begränsa demokratin för samtliga problem, medan 64 procent var beredda att göra inskränkningar för hälften av problemen.
Sverige är inte längre en demokrati
Frihetsnytt har varit i kontakt med etnologiprofessorn Karl-Olov Arnstberg, som via e-post kommenterar resultatet från undersökningen.
– Det finns två perspektiv på frågan om demokratin som överideologi har spelat ut sin roll. Den ena och mer grundläggande är om vi har en fungerande demokrati i den meningen att politikerna ser sig som ombud för väljarna och, vilket är den ”andra halvan”, väljarna är aktiva och medvetna om vilka alternativ de har att välja mellan när det gäller att ge svar på svåra samhällsfrågor.
Om vi tar anslutningen till Nato som ett ”prov” så bestämmer politikerna att vi ska ansluta Sverige till Nato utan att fråga folket, trots att Sveriges neutralitet och alliansfrihet har varit en näst intill helig fråga. Och folket verkar inte bry sig. Inga protester, inga besvärliga frågor från journalister. Slutsatsen blir att varken politiker, journalister eller väljare är intresserade av demokrati som ett fungerande system. Däremot är alla på ett retoriskt plan eniga om att demokrati till snart sagt varje pris måste bevaras.
Vad gäller attityden att det anses rättfärdigt att inskränka demokratin för att komma tillrätta med vissa samhällsproblem är Arnstbergs bedömning följande:
– Så till den mera begränsade frågan om vi på grund av angelägna samhällsfrågor bör ta genvägar för att komma till rätta med problemen. Oaktat att vi i praktiken inte längre har demokrati i Sverige (se ovan) så är mitt svar nej. Skälet är att våra politiker och opinionsbildare saknar insikt om problemens rätta natur.
De sitter fast i sin gegga av felaktiga grundperspektiv och kan därför inte leverera rätt lösningar och svar på angelägna samhällsfrågor. Att ge inkompetenta politiker och andra makthavare ännu mer makt förvärrar problemen.
Ännu en kioskvältare att publicera.
Allt handlar i vanlig ordning om psykologi och konsten att manipulera. Att hävda att en majoritet anser något baserat på en grupp tillfrågade 3750 och där endast 1800 har svarat på undersökningen och utav dessa 1800 bygga ett ställningstagande, ja det enda den här undersökningen visar är att med statistik kan man påvisa vad man vill. Frågor man bör ställa sig är, hur ser urvalet ut på de tillfrågade? Adress? Ålder? Etnicitet? Osv. Dessa sk undersökningar tenderar allt mer att utföras som när SVT eller TV4 eller SR intervjuar ”slumpvist” utvalda på stan. Slumpen är det sista de har använt.
Den ende som svarar adekvat är Arnstberg som ifrågasätter om vi egentligen har någon demokrati.
Med tanke på att det står allt tydligare att det mer är en kuliss, en skendemokrati så är det frågan det enda med substans i artikeln.