Solens olika utbrott kan ställa till besvär i vår elektronik. Eftersom norrskenet är ett utslag av solstormar forskar Institutet för Rymdfysik intensivt på detta område. Enligt ett danskt forskarlag påverkar dessutom solvädret klimatet mycket mer än våra jordiska bilar.
Statliga Rymdbolaget sköt i onsdags upp en raket med en ovanlig uppgift: att skapa konstgjort norrsken. Uppskjutningen har fått vänta länge eftersom man ville skapa det konstgjorda norrskenet parallellt med det riktiga. Strax efter solnedgången i onsdags var det dags – på himlen sprakade sedan ett konstgjort norrsken – följt av ett riktigt bara några sekunder senare.
Rymdbolaget har sedan 50 år sänt upp hundratals rymdraketer åt olika updragsgivare, bland annat den amerikanska rymdstyrelsen NASA. Den aktuella raketen avfyrades på uppdrag av Institutet för Rymdfysik (IRF). Detta institut är ännu äldre än Rymdbolaget och har sin adress i Kiruna, ett stenkast från Rymdbolagets raketbas i Jukkasjärvi.
Solvädret måste utforskas
Rymdväder handlar om hur andra himlakroppars aktivitet och framförallt laddade partiklar därifrån påverkar jordens datatrafik och klimat.
IRF-forskaren Tima Sergienko är ansvarig för forskningsexperimentet, vars namn förkortas till BROR.
- – Jag är mycket glad för att vårt forskningsexperiment BROR fungerade utmärkt. Vi har fått viktiga resultat. Jag hoppas att analysen av all data kommer att tillåta oss att ta ytterligare ett steg för att förstå ett så fantastiskt fenomen som norrskenet. Jag är evigt tacksam för alla deltagare i experimentet, säger Sergienko.
Solvinden får allt större betydelse
Nya Tider rapporterade lördagen den 18 mars, att norrsken är en effekt av geomagnetiska solstormar – dels koronamassutkastning (CME) och dels flares/solflammor.
Solflammor kan pågå minuter till timmar och innehåller enorma mängder energi. Med ljusets hastighet tar det runt åtta minuter för solflammans strålning att nå jorden. En del av energin som frigörs av flamman sänder iväg högenergipartiklar som kan nå jorden på några tiotals minuter.
Flares påverkar jordens jonosfär, det område av atmosfären som de längre radiovågorna färdas i och studsar mot. Beroende på hur nära jordytan de laddade partiklarna når, kan de störa ut radiosignaler och förstöra elektronik.
Polerna vandrar
Det som nästan alltid stoppar solens plasmastormar från att nå igenom jonosfären ner till jordytan är jordens magnetfält. Forskning av det slag som bedrivs inom BROR-projektet blir alltmer aktuell eftersom magnetfältet, som är jordens skyddssköld mot solens och andra stjärnors energiutkast, blir allt svagare. Magnetismen finns kvar men polerna har en tendens att vandra runt.
Solens magnetfält är lätt att förutse, då där sker ett regelrätt polbyte var 11:e år. Vårt jordiska magnetfält är mer outgrundligt och mycket tyder på att polerna just nu är på väg mot varandra, med en försvagning av ”solstormsskölden” som följd.
Klimatpåverkan genom molnbildning
Den danske professorn Henrik Svensmark ansåg sig redan 2005 ha bevisat att de oregelbundna energiutbrotten från solen har en betydligt större inverkan på jordens klimat än vad människans verksamhet skulle kunna ha, i den mån denna har någon inverkan alls.
Det handlar nämligen inte bara om solens direkta instrålning av värme. Molnbildningen och därmed klimatet påverkas också av kosmisk strålning som är omärklig för människan. De kaskader av sådan strålning som sköljer över jorden från solen och andra stjärnor skapar joner. Dessa i sin tur bildar aerosoler som sedan blir kondenskärnor för molnbildning.
För att läsa mer om forskningen kring solens klimatpåverkan hänvisas till Nya Tiders pappersupplaga 11/2023 och filmen The Cloud Mystery.
