lördag, 1 oktober, 2022

Debatt: Insektsdöden – är bönderna oskyldiga syndabockar?

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten, inte FrihetsNytt. 
Hos oss får alla åsikter komma till tals, oavsett hur obekvämt det är. Vi står för riktig yttrandefrihet.
Redaktionen publicerade imorse en nyhetsartikel med anledning av SVT:s dokumentär om ett av våra allvarligaste miljöproblem, insektsdöden. I artikeln återgav vi dels SVT:s syn på orsakerna till den akuta situationen för Europas ekosystem. Vi refererade också till en studie från 2019 om samma sak. Båda källorna angav att de främsta orsakerna är det moderna jordbruket med mindre plats för ängsblommor, urbaniseringen samt vissa växtskyddskemikalier. Inom kort inkom en av våra uppmärksamma läsare med denna dabattartikel från sajten vagbrytaren.org. Artikeln påvisar ytterligare en, som det verkar, sannolik orsak till det alarmerande försvinnandet av naturens insekter. Av någon anledning inkluderar den officiella forskningen ”klimatförändring” i sin uppräkning av möjliga orsaker till insektsdöden – medan man överhuvudtaget inte nämner den påverkan på insektslivet som den snabba utbyggnaden av heltäckande radio- och mikrovågskommunikation på allt högre frekvenser kan ha.

En kladdig film av döda insekter över vindrutan. Vi är många som minns detta från bilfärder för några decennier sedan. Så är det inte längre, vilket bekräftats av en omfattande studie. Tusentals olika insekter, bland annat bin och fjärilar, har sedan 1989 kartlagts av forskaren Caspar Hallman och hans team, i 63 naturskyddsområden i Tyskland. Resultat: De flygande insekterna har de senaste 30 åren minskat med över 75 procent.

Ekosystemen är mycket komplexa och färre insekter ger långtgående effekter. Insekterna utgör föda för många fåglar, groddjur, fladdermöss och kräldjur. Växter, inklusive en stor del av våra livsmedel, behöver insekter för pollinering.


Så vad kan utarmningen av insekter bero på? Det moderna jordbrukslandskapet, med färre blommor kring odlingsmarkerna, brukar utpekas som bov. Flera studier har också visat att vissa bekämpningsmedel skadar bin och humlor. Logiken haltar dock, eftersom Hallmans forskarteam sett en omfattande minskning av insekter även i skyddade naturreservat. Det verkar alltså finnas flera samverkande orsaker till problemet.


En tänkbar faktor som nästan aldrig diskuteras handlar om hur radiovågorna från trådlös teknik, som mobiltelefoni, påverkar biologiskt liv. Det ligger som ett tjockt täcke av tabu över denna hypotes, månne för att den utgör ett så stort hot mot enorma ekonomiska intressen? En rad välgjorda och publicerade studier pekar nämligen på att insekter är mycket känsliga för denna typ av artificiell elektromagnetisk strålning.


Indiens regering, ministeriet för Miljö- och Skog, gav 2010 en expertkommitté i uppdrag att gå igenom all referentgranskad, publicerad forskning med avseende på skadliga effekter på vilda djur och växter av elektromagnetiska fält (EMF). Resultat: Rapporten visar att en stor majoritet av publicerade studier funnit skador både på människor, växter, bin, fåglar och andra djur. I rapporten skriver man:


”Otillräckliga regleringar för byggandet av mobilmaster gör att riskerna för sannolika, negativa hälsoeffekter på människor och vilda djur och växter enorma.”


”Mobilmaster i områden med rikt naturliv innebär kontinuerlig bestrålning och att vissa arter kan drabbas av långsiktiga effekter, som minskning av deras naturliga försvar, försämring av hälsa, reproduktionsförmåga och inskränkta livsmiljöer.”

Graf från den indiska rapporten som visar forskningsresultat för olika typer av djur/växter.Den vänstra delen av stapeln visar hur många % av studierna som funnit skadliga effekter, mittdelen den andel som inte funnit påverkan och den högra delen forskningsresultat som varit svårbedömda. Exempel: För bin visade ca 86% skadliga effekter, för växter 87% och studier på människa 62%


Exempel på forskningsresultat för olika insekter

Flugor

Radiofrekvent strålning, exempelvis mobilstrålning, orsakar ökad celldöd hos bananflugor.

Mobilstrålning har en kumulativ negativ effekt på insekters reproduktionsförmåga, dvs. ju längre tid insekterna exponeras för en mobiltelefons strålning, desto sämre reproduktionsförmåga.


”Våra resultat visar att mobilstrålning dödar celler. Rapporter om minskade antal insekter, exempelvis bin, i närhet av mobilbasstationer kan därmed nu få sin förklaring. Jag befarar att samma sak händer med alla sorters celler, även mänskliga. DNA-fragmentering i reproduktiva celler kan även leda till ärftliga mutationer”, säger forskaren Dimitris Panadopoulos.


Myror

Myror fick svårt att orientera sig och glömde var maten fanns efter exponering för mobilstrålning.

Myror som exponerades för trådlös teknik i form av mobiltelefon, smartphone, trådlös Dect-telefon och WiFi-router fick alla svårt att röra sig. När myrorna utsattes för en Wifi-router i 30 minuter tog det 6-8 timmar för dem att hämta sig, men en del myror dog efter några dagar. En mobiltelefon i stand by-läge räckte för att myrorna omedelbart skulle flytta sina ägg och larver så långt bort från boet de kunde komma. När mobiltelefonen tagits bort, flyttade myrorna sin avkomma tillbaka till boet.


Bin

Samband sågs mellan strålningen från mobilmaster och förändringar i sammansättningen av vilda pollinatörer, såsom bin och flugor, i naturliga livsmiljöer.

Bin som exponerades för mobilstrålning lade färre ägg, producerade mindre honung, blev förvirrade och fick svårt att hitta tillbaka till bikupan. Till slut kollapsade hela bisamhället.


Gränsvärden långt över vad man vet är oskadligt


Men finns det inte gränsvärden som skyddar insekterna från strålningen? Ja, det finns riktlinjer som är ett slags gränsvärden. Dessa riktlinjer är dock satta enbart utifrån att förhindra att människor skadas av upphettning efter några minuters exponering för höga effekter. Riktlinjer som skyddar mot exponering för låga effekter under lång tid, som från mobilmaster, saknas helt.


I en skrivelse till FN, WHO och medlemsländerna har nyligen 236 vetenskapsmän från 41 länder uttryckt stark oro för den ökande strålningen och de skriver:

”Allt fler vetenskapliga studier påvisar biologiska effekter och ökade hälsorisker långt under gällande riktlinjer”.

Hur vettigt är det då att utan någon risk/hälsokonsekvensanalys eller miljökonsekvens-beskrivning bygga ut nästa generations mobiltelefoni, 5G? Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) utger en årsrapport om forskning på hälsorisker och i 2007/2008 års rapport skrev man under rubriken ”Miljöeffekter”:


”Den fortsatta bristen på forskningsdata av god kvalitet om relevanta arter, innebär att data är otillräckliga för att kunna identifiera huruvida en enda begränsningsregel för exponering räcker för att skydda alla arter i miljön från elektromagnetiska fält (EMF). Likaså är data otillräckliga för att bedöma om miljöreglerna bör vara desamma, eller påtagligt skilja sig från dem som är lämpliga för att skydda människors hälsa. Det finns ett stort behov av forskning inom alla frekvensband.”


Detta tyder på att Strålsäkerhetsmyndigheten inte har någon aning om ifall våra gränsvärden räcker för att skydda miljön, inklusive insekterna.


Så hur har SSM hanterat detta? Har man i efterföljande rapporter påtalat riskerna med att utsätta biologiskt liv för det storskaliga experimentet med dygnet-runt-exponering av miljön för onaturlig radiofrekvent strålning? Svar nej. SSM har sedan 2009 års rapport i stället strukit formuleringen och valt att över huvud taget inte nämna något om miljöeffekter.

”Extrem minskning av insekter oroar forskare”, skriver Aftonbladet. ”Ekosystemet är extremt komplext och om fjärilarna utrotas skulle konsekvenserna bli oförutsägbara”, säger
Sir David Attenborough.

Låt oss hjälpas åt att lyfta av tabu-täcket, skingra rökridåerna och börja diskutera radiovågorna från trådlös teknik som en tänkbar delorsak till det faktum att insekterna minskar i ohållbar takt, samt att kräva att våra myndigheter och politiker tar sitt ansvar. Det kan bokstavligen vara livsviktigt för både insekterna och oss själva!


För föreningen Vågbrytaren
Gunilla Ladberg, Ann Rosenqvist


Denna artikel, försedd med länkar, källhänvisningar och PMID-nummer med mera för Pubmed, finns här.

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

Liknande artiklar