Håller du med om det som står nedan, eller har du en helt annan uppfattning? Vill du bemöta det som står i en egen debattartikel så är du varmt välkommen att skicka den till redaktionen@frihetsnytt.se så lägger vi upp den.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten, inte Frihetsnytt. Hos oss får alla åsikter komma fram, även om de är obekväma. Vi står för riktig yttrandefrihet.
Markus Allard och Örebropartiet pekas ut som den nya uppstickaren som kan skaka om riksdagen. Men bilden av partiets framgång ifrågasätts av Simon O. Pettersson, riksdagskandidat för Alternativ för Sverige.
Den senaste tiden har både etablerade och alternativa medier fyllts av ett sensationellt budskap: Ett nytt parti, lett av Markus Allard, känd för fräna angrepp på politiker i Örebro kommunfullmäktige, kommer att komma in i riksdagen. Detta kommer att leda till att Sveriges politiker en gång för alla kommer att behöva ställas till svars för vad de har åsamkat svenska folket. ”Satan står på tröskeln till Sveriges riksdag”, lydde Svenska Dagbladets sensationslystna rubrik.
Men kommer Allard att komma in i riksdagen och är det i så fall något positivt? Kommer Allard verkligen att i grunden kunna förändra Sveriges politik? Jag kommer här att lägga fram mina djupt kända tvivel och i stället förespråka att alla oppositionella väljer ett annat parti, Alternativ för Sverige.
En ren bluff
För det första vill jag slå fast att ingenting tyder på att Markus Allard kommer att komma in i riksdagen. Föreställningen om detta är som Tor-Björn Richthoff Änglasjö har framfört här i Frihetsnytt ”ett enormt bedrägeri”.
Bedrägeriet består i att man blandar ihop regionröster med riksdagsvalsröster.
Det innebär att det verkar som att Allard skulle komma in i riksdagen genom den ”bakdörr” som finns till riksdagen, att den som får 12 % i en valkrets kan få ett mandat. Men de höga siffror som rapporterats för Allard gäller regionen och inte riksdagen. Det finns ingen undersökning som visar i närheten av dessa nivåer.
En nyss publicerad undersökning från Infostat/Omni ger resultatet 6,3 procent för ”annat parti” i Örebro län, där huvuddelen kan antas vara Örebropartiet.
Det är ungefär hälften av vad som krävs och det blir förmodligen ännu mindre i praktiken, då vissa väljare helt enkelt säger Örebropartiet för att visa sitt missnöje, men sedan inte håller fast vid sin övertygelse i valbåset.
Den rimliga slutsatsen är att Allard inte har skuggan av en chans av att komma in i riksdagen, men det håller han tyst om. Han är förstås väl medveten om att chansen till riksdagsinträde renderar uppmärksamhet. Tänk er möjligheten att ha en oberäknelig vildhjärna som står och skriker i riksdagen efter valet! Det gör också att många luras att lägga en röst på Örebropartiet, som annars hade röstat på ett annat parti utanför riksdagen som upplevs ha sämre chanser.
Men i själva verket säljer han en bluff, något som helt saknar anknytning till verkligheten. Han uppträder som en politisk krämare snarare än som en politisk ledare.
Allards ideologiska opålitlighet
Men vad har det för betydelse? kanske någon invänder. Att Allard får dansa i solen några veckor är väl inte till någon skada?
Jag menar att det tyvärr kan göra stor skada, då det försämrar möjligheterna för ett mer seriöst alternativ som kan utmana makten på allvar.
Allard har bytt åsikt många gånger om högst väsentliga saker. Han började som en mycket extrem så kallad antifascist, som till och med försvarade våld mot nationalister och därför blev utesluten ur Vänsterpartiet.
Gradvis har han kommit att bli mer nationalistisk och hans program innehåller nu formuleringar som:
”Återvandringens era är här.
Planen ska lyfta.
Hundratusentals ska ut.
De ska antingen återbördas till de länder de kom ifrån eller så får de hamna någon annanstans.
Huvudsaken är att vi blir av med dem.”
Samtidigt är det ideologiska sammanhanget oklart. Han tycks inte förorda någon särskilt tydlig nationalism och det är oklart om exempelvis invandrare som arbetar och sköter sig skall skickas hem.
Han tycks inte heller förstå att invandringsfrågan hänger samman med större världspolitiska frågor och diskuterar hellre fikat i kommunfullmäktige än Ukrainakriget. Gällande helt avgörande frågor som Nato, Israels folkmord eller USA:s brutala angrepp på Iran håller han helt tyst.
Kan man lita på att Allard över huvud taget har några djupare övertygelser eller låter han helt enkelt sitt blöta finger styra? Nu finns det missnöjda SD-väljare att vinna, imorgon kan det vara helt andra grupper som han vill tilltala.
Avsaknaden av en seriös organisation
Varje diskussion om Örebropartiet handlar till största delen om Allard själv. Det är ingen slump. Det finns knappast någon annan känd företrädare och partiet är svårt att föreställa sig utan honom.
Också Allards tidigare förtrogne och poddkollega Malcolm Kyeyune har reagerat på detta.
”Går det att frånkoppla ÖP som organisation, eller ÖPs partiprogram, från Markus Allard? Du kan nog föreställa dig sossarna utan Magdalena. Kan du göra samma sak med ÖP?”, skriver denne på X.
Allard är Örebropartiet. Det finns ingen organisatorisk stadga, ingen partistyrelse och ingen utvecklad arbetsdelning. Exempelvis inga som är ansvariga för olika delar av landet. Medlem kan man endast bli efter en mycket krånglig process och intrycket de flesta får är att ingen är speciellt välkommen.
Inte ens om Allard skulle lyckas med sina högtflygande planer är det säkert att det skulle bli så mycket mer än en person som står och skriker i riksdagen, ungefär som när Jeff Ahl stod och gastade som vilde för AFS räkning. Någon vilja eller förmåga till verkligt organisationsbyggande verkar saknas.
AFS är ett bättre alternativ
AFS har nu hållit ut i åtta år sedan bildandet. Det har funnits en ideologisk stringens som går långt utöver billiga slagord och demagogi. AFS har slitit hårt i snålblåsten, något som vinner förtroende i längden.
AFS har också fått allt fastare organisatoriska former, med exempelvis personer som är ansvariga för olika landsändar. Partiet har många engagerade medlemmar och är ingen enmansrörelse. Det skulle vara mycket oklokt att kasta bort dessa insatser för någon som gillar att förolämpa kommunsossar i Örebros kommunfullmäktige.
Skribent: Simon O. Pettersson
Väldigt bra skrivet och visar varför Simon är en oerhört god tillgång för AFS.
Instämmer.
Instämmer!
Ja han skriver bra.
Artikeln är välformulerad och uttrycker rimliga tankegångar. Samtidigt tangerar och delvis överlappar den flera känsliga och viktiga frågor om hur konkurrerande partier och politiker med sinsemellan snarlika uppfattningar om relativt mycket kan och bör agera.
AfS har utan tvekan vuxit inte bara i fråga om antal sympatisörer utan också vad gäller kompetensen när det gäller kommunikation och hur det viktiga politiska budskapet ska förtydligas och förklaras. Särskilt Gustav Kasselstrand har utvecklats enormt och framstår för många i dag som en helt överlägsen politiker i fråga om kunskaper, uttrycksförmåga och social kompetens i alla tänkbara situationer.
Samtidigt kan det knappast uteslutas att Markus Allard också skulle kunna vara sann i sin övertygelse och vilja att agera i enlighet med vad han själv säger. Precis som framgår av artikeln har dock Markus vissa frågor som aldrig berörs. Varför är inte uppenbart. Det skulle kunna handla om bristande insikter eller strategiska överväganden; möjligen både och.
Icke desto mindre så framstår AfS som betydlig mer välgrundade i sina ställningstaganden och faktiskt också modigare genom att inte bortse från sionismen och de globalistiska krafter som agerar i bakgrunden för Ukrainakrigets ständiga fortsättning tills hela det Ukrainska folket är borta och det tredje världskriget bryter ut i bokstavlig mening.
Allra viktigast är nog ändå det skriande behovet att tala klarspråk om att vi svenskar vill ha rätten att få vilja existera som etniskt folk samt rätten att agera för att kunna existera som etniskt folk. Heder åt AfS som vill, kan och vågar tala klarspråk om denna ödesfråga.
DET EXISTERAR INGEN ANNAN FRÅGA I HELA VÄRLDEN MED HÖGRE PRIORITET!
Sedan har AfS också utmärkta idéer om både det ena och andra har jag märkt när jag satt mig in i partiets politik ler mer inför valet. I nuläget är det svårt – läs omöjligt – att hitta något vettigt alternativ till Alternativ för Sverige.
Det utesluter dock självklart inte att Örebropartiet är ett lika självklart val i Örebro i kommunvalet och regionvalet.
Hade jag kunnat röstat på både AFS och Örebropartiet i riksdagen så hade jag gjort det.
Har själv varit nära att lägga min röst på Allard.
Men när man tänker efter lite längre så landar min röst självklart på AFS, vilket jag inte är rädd att torgföra!!
Samma här
Lysande skrivet Simon!! //mvh trogen medlem, aktivist och väljare!
Välj Nordiska motståndsrörelsen istället.
https://xn--motstndsrrelsen-llb70a.se/2026/08/16/valmanifest-svenskarna-forst/