Debatt: Problemet med preppers

Detta är en krönika. Det är skribenten som står för åsikterna i texten, inte Frihetsnytt. 
Hos oss får alla åsikter komma fram, även om de är obekväma. Vi står för riktig yttrandefrihet.
Prepping trendar bland nationalister. Att förbereda sig på katastrof, lära sig fiska eller skaffa en värphöna. Det är inget fel i det, däremot är det inte, vilket många verkar tro, en politisk kamp. Du kan säkert ha glädje av att kunna bygga ett vindskydd men det har absolut noll betydelse i fråga om Sverige kommer islamiseras eller befolkningen bytas ut. Vissa verkar vilja intala sig motsatsen. Ofta läser jag om nationalister som skaffat egen gård, egen brunn eller egen jaktmark där de säger sig kunna överleva när det ”brakar loss”.
Värphönor är mycket bra att ha men löser inga världsproblem enligt skribenten.
Foto: Envato

Men vad är det som ska braka loss? Ska samhällets alla funktioner plötsligt slås ut? Latte-vänstern i innerstan få sina straff när invandrare börjar plundra och sen ska alla svälta ihjäl?

Det inte så en civilisation går under. Den fräter sönder långsamt medan den ersätts av något annat. Alltid en expansiv, konfrontativ, segerviss kultur. Aldrig av personer som springer till skogs och tror att de ska överleva där tills alla andra är borta. Preppers som inte idag vågar ta konflikten med invandrargängen på gatorna kommer knappast göra det i en postapokalyptisk värld heller när samma gäng kommer för att ta deras värphöna.

Friluftsliv, ensamhet och flykt

En annan trend är att svenskar plötsligt börjat älska ensamhet och friluftsliv. Jag ser allt färre svenskar på Gröna Lund, köpcentren och biografierna. Men plötsligt dräller det av campare, svampplockare och fiskare i naturen. Kanske är det sundare nöjen, men det är också något osunt att städerna tas över av främlingar medan svensken flyr ut i skogen.

Den tredje trenden är att svenskar flyttar. Även detta sägs nästan skrytsamt. ”Vi är ganska förskonade här ute”, säger de självbelåtet som om deras barn kommer vara åtta och hoppa i trädgårdstrampolinen för alltid.

Vad alla dessa trender har gemensamt är reträtt. Nationalister arrangerar ”överlevnadsläger” till skogs istället för att gå samman och försvara sitt höghusområde. Svenskar retirerar från städernas puls för att istället sitta på stubbar och glo in i en lägereld. Svenskar flyttar från där de först ville bo, till ett glesbygdsområde där de är ”förskonade”.

Slåss på den egna planhalvan!

Det verkar finns något passiviserande med att utkämpa en strid på egen planhalva – i det egna landet. Som missionärer kunde västerlänningar omvända halva jordklotet med bara en karavan på 20 man och några biblar. Men trots att vi i Europa redan är i majoritet, och med vår kultur redan på plats, är det vår livsstil som monteras ned medan moskéer byggs på högvarv.

Dessvärre beror det inte på något så enkelt som hjärntvätt, utan följer ett historiskt mönster där det alltid varit urbefolkningen som retirerat, konverterat, kapitulerat. Medan de nyinflyttade expanderat.

Det är logiskt. Vare sig muslimerna som väller in i Europa eller de vita nybyggarna som flyttade till Amerika var medlemmar av en komplott. I grunden är det bara människor som vill ha ett bättre liv. Precis som urbefolkningen. Skillnaden ligger i vad de olika sidorna måste göra för att få ett bättre liv.

En nybyggare i Amerika som ville känna sig mer hemma kunde till exempel odla ett äppelträd, övertala en annan svensk familj att bygga en granngård eller gå samman och bygga en liten kyrka. Att långsamt breda ut sin livsstil. För en indian däremot, som inte längre kände sig hemma på grund av nybyggarna, var den enklaste och snabbaste lösningen att maka på sig. Flytta till ett område som ännu inte tagits över. Ett ställe där de var ”förskonade”.

Därför blir de inflyttade alltid expansiva medan värdfolket alltid retirerande.

Dags att trycka tillbaka!

Jag skriver inte detta för att ge ytterligare näring åt idén om att allt är kört, utan för att vi har ett val och bör vara medvetna om att de val vi gör för att ge våra barn en trygg uppväxt eller slippa mångkulturen, kan tyckas logiska och stärkande ur ett enskilt perspektiv. Men på ett kollektivt plan blir det bara en ständig reträtt.

Som folk behöver vi inte fler mänskor som kan bygga vindskydd eller odla potatis. Vi behöver svenska familjer som flyttar ut i Angered, kräver att halalmaten försvinner från skolorna och jagar iväg shariapolisen. Svenskar som tar över.

Ska vi återta vårt land måste det göras med dominans och expansionsanda. Att återta och erövra skänker den enda sanna glädjen medan reträtt bara ger andrum med gnagande oro över när den nya boplatsen kommer förstöras.

Det går inte att maka på sig i all evighet. Förr eller senare måste man trycka tillbaka kolonisatörerna. De som flyr mångkulturen idag intalar sig att de är sunda, självständiga och manliga, men är i grunden inget annat än töntar som flytt till ett område som de expansiva ännu inte vill ha, och överlåter åt sina barn att ta den svåra kampen.

Skribent: Lasse Isaksson

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

2 KOMMENTARER

  1. Bra sammanfattat! Skulle dock vilja lägga till globalisternas ondskefulla plan. Dessa finns bland oss, och inte minst bland våra politiker. Vi måste brutalt ändra på det parlamentariska systemet och införa direkt demokrati. Varför breder ”Kulturberikarna” ut sig nu? Varför skedde det inte för 50 år sedan? Därför att det som sker nu är planerat över medborgarnas huvuden! Hade de inte släppts in så hade vi inte haft detta helvete. Idag är svenskarna kuvade slavarbetare.

  2. Tänkvärda poänger. Dock behöver det inte vara antingen-eller utan bägge alternativen kan vara lovvärda. Att överlag känna sig kallad till landet kan vara en djupt sund, till och med andlig, kallelse. Sånt bör följas. De urbana miljöerna är för många helt enkelt inte livsdugliga längre.
    Vad gäller motiven till landsbygdsflytt så har många insett att migrationen endast är ett symtom och att denna situation inte har en historisk motsvarighet då detta är ett i roten aldrig tidigare skådat försök – med stor hjälp av avancerad teknik – fängsla mänskligheten i fullständigt kontrollerade livsomständigheter. Detta är en synnerligen koherent plan som är global i räckvidd och nu fått upp farten. I skenet av detta är motsättningarna mellan folk, kulturer och religioner menlösa och utsiktslösa schismer som tjänar agendan, även om jag instämmer i sak att det finns signifikant värde att kämpa för det nationella kulturarvet och folksjälen – oavsett om det är i Sverige, Etiopien eller Palestina – och inte tillåta den globala kulturraderingen som endast ser människan som programerbara djur som ska hållas pacificerade med bröd och skådespel.

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några varor i din varukorg ännu.

Bläddra bland produkter