Demokratisk dygd-signalering 2020 slår tillbaka 2022
I samband med BLM-upploppen 2020 ville Demokraterna plocka identitetspolitiska poäng och kräva polisens nedmontering. När man nu söker polisröster inför mellanårsvalen möts man av kalla handen.
I samband med de våldsamma Black Lives Matter-kravallerna runtom i USA 2020 var det många demokratiska politiker som passade på att röstfiska bland svarta och extremvänstern. Det populäraste tilltaget var att kräva poliskårens nedrustning, ibland fullständig avveckling, vilket till och med vissa borgmästare gjorde i sina städer. Resultatet blev ren anarki och en flerdubblad brottslighet.
När landet nu står inför mellanårsvalet, är Demokraterna smärtsamt medvetna om den överhängande risken att Republikanerna får majoritet i Kongressen och därmed kan blockera Joe Bidens politik. Till och med väcka riksrättsåtal mot presidenten och flera i hans kabinett. Desperationen över väljarnas missnöje med den förda politiken har nu tvingat Demokraterna att ge sken av att ta krafttag mot den kriminalitet man själv släppt lös, samt få backning från poliskåren.
Men om väljarna mot all förmodan glömt bort det tidigare uppvisade polishatet, så har i alla inte poliskåren gjort det.
Vägrar stödja opålitliga politiker
En av de som 2020 gick helt in för att attackera rättsväsendet och polisen var den demokratiska Texas-politikern Sheila Jackson Lee. Hon hävdade att ”systematisk rasism” rådde inom majoriteten av landets poliskårer, ville ta ifrån konstaplar deras juridiska skydd samt givetvis avfinansiera kåren.
2022 låter det helt annorlunda, när hon ber Houstons polisförbund, ett av USA största fackförbund för poliser, om stöd för hennes kampanj. Det svar hon får säger allt om hur mycket polisen minns hennes tidigare fientlighet.
Douglas Griffith, förbundets ordförande, säger att deras policy hindrar dem från att ta ställning för kandidater som siktar på en federal position, men även om de hade gjort det skulle inte Jackson Lee kunna räkna med något som helst stöd. Griffith säger att han förstår om politiker behöver göra vissa ställningstaganden, men att hans förbund ”inte kommer att stödja de som inte stödjer oss”, rapporterar Washington Times.
Samtidigt har Houstons polisförbund gett sitt stöd till 106 republikaner, inklusive den hos folket populäre men av eliten hatade guvernören Greg Abbott, känd för sina bussningar av illegala migranter till Chicago och New York. Samtidigt fick endast 17 Texasdemokrater stöd från polisen.
Medborgare mördades på grund av politikernas agerande
Jackson Lee är inte den enda demokraten som krupit till korset och nu vill ha stöd från den grupp man tidigare spottat på. Paul DiGiacom, ordförande för ”Detektivernas fondförening i New York”, berättar om flera demokrater som bett om hans stöd och påstått att deras ställningstaganden 2020 var ett ”100-procentigt misstag”. Han har förståelse för att folk gör misstag, men då deras kampanjer mot poliskåren resulterat i att laglydiga medborgare utsatts för brott och även mördats, så vägrade han att ge sitt stöd.
Demokraternas desperation inför att inte framstå som väktarna av lag och ordning genom stöd från polisen, har resulterat i drag som kraftigt skadat deras kampanjer. På flera ställen har demokrater felaktigt påstått sig ha stöd hos polisen, bara för att under förnedrande former tvingas erkänna att så inte är fallet. Ett talande exempel skedde i Wisconsin, där den demokratiske kongressaspiranten Mandela Barnes tvingades ta bort två påstådda bifall från sin kampanjsida, då de visade sig vara falska.
Polisens stöd en avgörande faktor
Enligt Griffith spelar polisens uttalade stöd en stor roll för de väljare som vill se krafttag mot brottslighet. En studie utförd av Michael Zoorob från prestigeuniversitetet Harvard, noterade att polisens omfattande stöd för Trump 2016 resulterade i 13,000 röster i Michigan och 27,000 i Pennsylvania, vilket lär ha varit tillräckligt för att säkra en republikansk seger.
Likväl gav polisförbundet Fraternal Order of Police, som av Reuters räknas som USA:s största polisförbund, sitt fulla stöd till Trump 2020.
