De framförda åsikterna är personliga och representerar personen, inte Frihetsnytt. Hos oss får alla åsikter komma fram, även om de är obekväma. Vi står för riktig yttrandefrihet.
230 år har inte förändrat de hemliga sällskapens makt
Här berättar Viktor Eriksson om Gustav III:s tid vid makten, vilken påverkan han hade på sin samtid och hur det påverkar oss än idag. Var han en bra kung som brydde sig om sitt rike och undersåtar, eller en despot som bara brydde sig om sin egen lyx och underhållning? Och varför var han frimurare?
Vad var orsaken bakom hans kupp 1773 och vilka kan ha legat bakom mordet på kungen? Viktor, som har en fil kand i historia, känner kanske många igen från Svenska Bok- & Mediemässan och Education4Future, där han agerat moderator. Han sitter även i styrelsen för Blågula Insamlingsstiftelsen som hjälper till att finansiera goda Sverigevänliga projekt.
Den Gustavianska eran var en tid på ca 20 år som var omgiven av kaos, nedgång och krig. Dels på grund av den kaotiska, så kallade Frihetstiden innan, men även genom statskuppen och förlusten av Finland under tiden efter Gustav III:s död.
Kungens kupp
I augusti 1772 genomförde den maktlöse kung Gustav III en oblodig statskupp tack vare det kaos som rådde inom politiken mellan Hatt- och Mösspartierna. Hattarna, som främst bestod av rika adelsmän, vände sig till kungen för att kunna återta makten som de förlorat till Mössorna. Denna osäkerhet utnyttjade kung Gustav till att istället själv gripa makten. Maktövertagandet gick enkelt och smidigt och utan protester från invånarna.
Under Gustav III:s regeringstid genomfördes en mängd reformer till gagn för folket och kulturlivet blomstrade tack vare kungens stora kulturella intresse.
Adelsmännens sammansvärjning
Sammansvärjningen 1792, som ledde fram till mordet på Gustav III, bestod uteslutande av adelsmän som såg sin makt hotad då kungen hade givit möjligheter till det framväxande borgerskapet och medelklassen att få positioner och inflytande i samhället. Kung Gustav fick mäktiga och resursstarka fiender genom dessa reformer.
Gemensamt för de adelsmän som låg bakom mordet på kungen, var att de samtliga var frimurare. Även kung Gustav var frimurare. Det var på modet med ockultism, mysticism och hemliga, utvalda sällskap vid den här tiden och de flesta rika och mäktiga män tillhörde frimurarna.
Hemliga sällskap då och nu
I dagens samhälle är det inte lika lätt som på 1700-talet att verka i det fördolda som slutna sällskap vill, tack vare internet och olika slags media. Ett exempel är Bilderberggruppen som följer samma mönster som frimurarna genom sin ambition att vara ett helt slutet forum för ett fåtal utvalda, riktigt mäktiga personer, utan rapportering om vad som diskuteras på deras möten. Tack vara vissa eldsjälar bevakas deras möten idag utifrån så vi åtminstone ser vilka som kommer dit.
Ett kungamord som inträffade för 230 år sedan har definitivt relevans även idag och paralleller kan alltid dras till nutiden, sammanfattar Viktor. Det är exempelvis fullt möjligt att ta makten från andra som inte förvaltar den väl för att bygga upp samhället till något bättre. För oavsett hur väl organiserad en makt är i bakgrunden så är den inte allsmäktig.
Dessutom; Saker som ser ganska uppenbara ut vid första anblicken kan ha betydligt större och mäktigare krafter bakom sig.
