Det är idag 109 år sedan 30 000 personer slöt upp i en konservativ, fosterländsk demonstration mot den liberala regeringens nedskärning av försvaret. Både kungen och Sven Hedin gav sitt stöd i markeringen mot politikerna, i det som blev känt som Bondetåget.
Den senaste tiden har det pågått flera stora demonstrationer mot politisk misskötsel och maktfullkomlighet. Frihetsnytt har flera gånger skrivit om de enorma demonstrationerna i Frankrike, de historiskt stora strejkerna i Storbritannien, protesterna mot traditionsfientliga besparingar i Danmark, samt den 3 000 man stora demonstrationen i en förhållandevis liten ort som Lidköping.
Demonstration för ett starkt försvar
Det är därför värt att göra en historisk tillbakablick, i synnerhet på en av Sveriges viktigaste demonstrationer, Bondetåget den 6 februari 1914, som idag ägde rum för 109 år sedan. 30 000 män, från hela landet tågade i Stockholm till det kungliga slottet, för att be kung Gustaf V att stödja deras krav på att rusta försvaret, både till lands och till sjöss. Representation fanns för större delen av landskapen och deltagarna gick i grupper utifrån sina respektive landskap.
Under lång tid hade den dåvarande liberala regeringen låtit försvaret förfalla, liknande hur de svenska regeringarna agerat efter Sovjetunions fall 1991. Folket ville att Sverige skulle kunna freda sig själv i ett skarpt läge. Ungefär ett halvår senare bröt första världskriget ut.
Borggårdstalet
Kungen var inte svårövertalad och markerade sitt stöd för bönderna i ett tal som gått till historien som ”Borggårdstalet”. Där tackade han bönderna för deras engagemang och lovade dem att han skulle stå vid deras sida och inte vika. Han skulle aldrig kompromissa med sin övertygelse om vikten av att kunna försvara fäderneslandets självständighet. ”Följen och stödjen mig därföre allt framgent!” avslutade han till ett dånande jubel inne på Stockholms Slotts borggård. Svaret från publiken blev att stämma upp i ”Du gamla du fria” och ”Vår Gud är oss en väldig borg”.
Det var inte känt då, men det var den hyllade upptäcktsresanden och brinnande fosterlandsvännen Sven Hedin, som skrev talet. Men som Frihetsnytt tidigare rapporterat pågår nu en politiskt extrem utrensningskampanj mot Sven Hedins minne och omfattande bidrag till etnologin. Även nationalskalden Verner von Heidenstam var engagerad i bondetåget.
Kungens ställningstagande orsakade en politisk kris och den liberala regeringen tvingades avgå, varpå en konservativ, nationalistisk regering, med starkt folkligt stöd, kunde ta vid.
Minnet lever vidare
Bondetåget är ett framstående exempel på hur svenskarna historiskt varit beredda att gå man ur huse för att markera mot de som vill sabotera landet. Det var ingen radikal och revolutionär rörelse som ville omkullkasta samhället, utan en nationalistisk och folklig rörelse som ville ha garantier för att Sverige skulle kunna stå upp för sig själv i händelse av krig. Det visade även att det går att förändra genom att manifestera sitt motstånd.
De demonstrationer som idag organiseras för att försvara friheter och samhällsfunktioner, både den stora demonstrationen på 10 000 man i Stockholm och 4 000 i Göteborg mot vaccinpass, samt demonstrationen till stöd för Skaraborgs sjukhus i Lidköping, gå samtliga i Bondetågets anda. En folklig, fredlig protest mot vanstyre och för det egna landets välmående och funktionalitet.
