Detta innebär USA:s skuldfråga

USA är världens största ekonomi(1) och förändringar i USA:s ekonomiska förhållanden påverkar oundvikligen resten av världen. Skuldkriser återkommer med jämna mellanrum i USA, och de beror på att USA:s stora statsskuld med jämna mellanrum uppgår till ett skuldtak som kongressen har satt. Nu i vår är det en ny sådan kris. Konsekvenserna om inte kongressen kommer överens kan bli stora.
(1) Enligt ett jämförelsemått som kallas PPP, Purchasing Power Parity, som inte bara tar hänsyn till växelkurser mellan valutor utan som praktiskt mäter vad en person kan köpa i ett land för det landets valuta, så är Kina världens största ekonomi. Källa: OECD

Skuldtak och skuldkris i USA – följetong

Sedan 1917 har USA haft ett tak för den federala regeringens skuld, som höjs efter hand genom kongressbeslut. Det har blivit ett problem först i senare tid med USA:s stora skuldsättning. Konfrontationer mellan regering och kongress har förekommit allt oftare i senare tid – 1995, 2011, 2013 och 2021. Nu, år 2023, är det dags igen.

Positionerna är låsta mellan Joe Bidens regering och kongressen; ingen vill i och för sig egentligen att det ska uppstå en verklig skuldkris som gör att den federala regeringen inte kan betala sina utgifter, men republikaner i kongressen vill lösa problemet med nedskärningar och demokrater vill lösa det med skattehöjningar. En höjning av skuldtaket kräver en majoritet som har enats om ett förslag.

Ekonomin bakom krisen

Statsbankrutt är ordet för när en nationalstat inte kan betala sina utgifter. Det beror oftast på att nationalstaten i fråga inte har några resurser att betala med, till exempel Argentina 1998 och Ryssland 2001. I det här fallet skulle det däremot bli en statsbankrutt som beror på att landets styrande politiker inte kan komma överens om att frigöra de resurser som finns.

En orsak till att situationen har kommit till den punkt som den har gjort är att dollarn är världens reservvaluta och främst föredragna handelsvaluta, och därmed är ”artificiellt stark” genom att den är så efterfrågad för transaktioner och sparande inte minst i amerikanska statsobligationer. Alla vill ha dollar, och alla vill handla i dollar.

Därmed får dollarn en styrka som inte är, som i det vanliga fallet, baserad på hur mycket landet exporterar relativt hur mycket det importerar och vilken efterfrågan på dess valuta som detta förhållande skapar, utan en styrka som är baserad på dollarefterfrågan i världen överhuvudtaget. Det ger en stark dollar, som amerikanerna kan använda till att importera billigt – ett starkt intresse bland amerikaner och amerikanska väljare.

Dessutom ger det, allt annat lika, lägre lånekostnader för amerikanska staten, eftersom lån i dollar sker i en stark och efterfrågad valuta. Det har gjort att amerikanska staten har lånat i en omfattning som marknaden skulle ha tvingat en mer vanlig nationalstat att sluta med. Dock kan ju till slut själva lånesumman som sådan, oavsett valutaförhållanden, stiga till en nivå som är bekymmersam och politiskt brännbar, vilket är det som har skett nu.

Sverige och svenska konsekvenser

Svenska Dagbladet (SvD) exponerar problemet med en del blickar på konsekvenser för Sverige. Många svenskar har ju bostadslån och påverkas av krisen. Något annat sätt att få tag i bostad har inte funnits för många svenskar – de har valt bort en del av sin frihet för den trygghet som bostad innebär. Krisen hotar på ett ytterligare sätt att krympa deras frihet.

The Guardian skriver om konsekvenserna av skuldkrisen 2011, som heller aldrig gick hela vägen utan löstes med förhandlingar – den gav ändå fallande marknader och sänkt kreditbetyg för den amerikanska staten. Det är effekter som skulle slå hårt mot ett litet exportberoende land som Sverige och dess låntagare.

Jeanette Kopelman på SEB, som intervjuas, ser trots allt lösningar på krisen. Politiker i demokratiska länder brukar komma överens när de blir tvungna, och hitta just lösningar. En regelrätt recession som följd av en federal amerikansk skuldkris skulle också oundgängligen tvinga världens centralbanker att sänka sina räntor, till förmån även för svenska låntagare och deras handlingsfrihet med sina pengar.

KATEGORIER

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några varor i din varukorg ännu.

Bläddra bland produkter