onsdag, 7 december

DN: Förbjud skogsbruket – ”rovdriften känns helt fel”

Skogsbrukare och intresseorganisationer försvarar Sveriges framgångsrika skogsindustri.

En växande del av den svenska skogsmarken, för närvarande 9 procent, klassas som fridlyst naturskog eller urskog som inte får avverkas – en inskränkning i den privata äganderätten som de flesta accepterar. Därutöver är ägaren till en skog skyldig att lämna in en avverkningsanmälan inför varje kalhygge som är större än ett halvt hektar, alltså drygt 66 x 66 meter. Kalhygge/traktbruk är numera är den gängse metoden för att skörda skog och har befunnits inte vara skadlig för den biologiska mångfalden. Skogsstyrelsen behandlar 65 000 anmälningar om traktbruk varje år.

Den tredje februari i år fick landets skogsbrukare nya direktiv från Skogsstyrelsen. Alla fåglar – ned till individnivå – som håller till i den aktuella trakten ska inventeras och dokumenteras. Alla vilda fåglar är fridlysta och hänsyn måste dessutom tas till en rad andra djur och växter.

Enligt Paul Christiansson vid LRF Skogsägarna ogillar de alltmer påträngande regleringarna och påpekar att det framförallt är skogsägaren själv som är beroende av biologisk mångfald och av att naturen fungerar på hans mark.

  • – Men det måste vara möjligt att bruka skogen också, säger han.

Skogsstyrelsen håller med om att den nya lagtolkningen är sträng och krävande.
– Detta är en jätteutmaning, både för skogsägare och för myndigheten, säger myndighetens ansvarige chef Göran Rune, men hänvisar till EU-direktiv och ett antal svenska domstolsdomar.

Inte nog för DN

Om svenskt skogsbruk är för hårt reglerat har denna tidning ingen åsikt om, men det har Dagens Nyheter. Helst ska det inte finnas, i vart fall inte i nuvarande form. Reportern Lisa Röstlund kritiserar skogsbrukarna i en känslomättad reportagebok. Rescensenten Göran Greider håller med: ”När jag och min fru rör oss genom Dalarna ropar vi ibland var tionde minut: Titta! Vi ser då ännu ett hygge breda ut sig. Någon ensam högstubbe står kvar som alibi för rovdriften. Något känns helt fel.” Greider konstaterar också ilsket att ”inte sällan migrantarbetare” är de som sysselsätts med markbearbetning och plantering.

Kalhygge eller gallring

Göran Greider anser att man i ordet ”skog” ännu hör suset från de fornstora dagar när svenskt timmer drev på den industriella utvecklingen i Europa och vår skog blev ett bålverk för vår nationalism. Därför utropar Greider förtjust att han ser Lisa Röstlunds debattbok som ett välriktat yxhugg i den svenska folksjälen.

Som en mer lösningsorienterad tidning än DN föredrar vi på Frihetsnytt att försöka bilägga tivsten genom att renodla debattfrågan. Vad handlar det om? Både EU:s och Sveriges skogsreglering, liksom Bonnierpressens ilska, riktar in sig på traktbruket (kalhyggen). Blädning (gallring) är inte reglerat alls. Eftersom Frihetsnytt vill att Sverige ska vara en rättsstat är frågan inte ifall traktbruk är bra eller dåligt – frågan är om traktbruk är så skadligt för livet i skogen att det måste förbjudas.

Det sakskäl som förs fram mot traktbruk är att det minskar skogens biologiska mångfald. Stämmer detta, och i så fall hur mycket? Frågan måste gå till kunniga forskare och gärna sådana som inte har betalt för att komma fram till det ena eller det andra. Och som vanligt är forskarna oeniga. Lisa Röstlund själv kritiserar lobbying för traktbruket ”där forskning används”. Även hennes socialistkamrat, f.d. statsminister Göran Persson, citeras med att det finns gott om forskning som stöder tesen att traktbruk är ett utmärkt sätt att bedriva skogsbruk, inte bara ur ekonomisk synvinkel utan även ur biologisk. Av allt att döma stöder både även EU och våra vanligtvis aktivistiska statstjänstemän dagens försiktiga regleringsmodell. Om dagens regleringsmodell ska kallas ”traktbruk – men med förnuft” eller ”traktbruk – men med byråkrati” lämnar vi åt läsaren att avgöra.

Hursomhelst, att förbjuda någonting enbart på grund av brösttoner från personer som är anställda på den samhällsfientliga tidningen DN, personer vars engagemang drivs av önskan att få rikta ”yxhugg in den svenska folksjälen” är uteslutet ur frihetlig synvinkel.

Svensk skogs ägs till övervägande delen av enskilda skogsbönder och mindre bolag.
Grafik: Wikipedia

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

00:05:52

Nyhetssändning 14 oktober

00:04:14

Nyhetssändning 22 september