måndag, 28 november

DN: Regeringen måste rädda fastighetsmiljardärerna

I en ledare menar Dagens Nyheter att den nya regeringen, mer specifikt finansministern, måste ”axla ansvaret” för de stora fastighetsbolagen.

”Statsskulden var inte överdrivet stor i början av 1990-talet heller. Den skenade på grund av kapitalinjektioner i de krisande bankerna och massiva budgetunderskott till följd av den djupa recessionen”, konstaterar ledarskribenten Arvid Åhlund i DN.

Han menar att Sverige är ”närmare en finanskris än vi tror” och att det precis som på 1990-talet är den belånade fastighetssektorn som riskerar att bli den utlösande faktorn.

Åhlund målar upp följande scenario:

Den ovanligt kalla och därför vindstilla vintern pressar upp Europas redan rekordhöga energipriser ytterligare. Centralbanken ECB i Frankfurt höjer räntan mer än väntat för att mota den galopperande inflationen i grind. Riksbanken tvingas göra likadant.

De skenande räntorna och den försvagade efterfrågan från utlandet kastar in Sverige i en djup recession. Hushållens lånekostnader och skyhöga elräkningar pressar konsumtionen brett. Allra hårdast drabbas detaljhandeln. Butiksägarnas intäkter sinar men hyran måste fortfarande betalas. På grund av högre driftskostnader och räntor vill fastighetsbolagen som tillhandahåller lokalerna i själva verket höja den ytterligare. Det går inte med mindre än att butiksägarna går omkull.

Ju fler hyresgäster som försvinner (eller blir kvar till lägre hyra), desto mindre drar fastighetsföretagen in. Nu börjar det bli skarpt läge. Fastighetsbolagen har skulder på totalt 1 800 miljarder kronor, ungefär en tredjedel av svensk bnp. Pengarna är upplånade delvis på den internationella obligationsmarknaden där räntorna på senare tid har ökat kraftigt, men mest hos de svenska storbankerna. När fastighetsföretagen inte längre kan möta sina åtaganden tvingas de sälja delar av sitt bestånd. Priserna sjunker och krisen blir självförstärkande. Bankerna som står för lånen gör massiva kreditförluster. Sverige går in i en finanskris, ungefär på samma sätt som på 1990-talet.”

DN pekar vidare på att fastighetsaktierna på Stockholmsbörsen rasat över 50 procent sedan årsskiftet och att några av bolagen redan tvingats sälja delar av sitt bestånd.

Domedag eller behövlig kalldusch?

Om Åhlunds scenario är ett domedagsscenario eller ett välkommet reningsbad för en uppblåst finanssektor lämnar vi åt läsaren att bedöma.

Vad gäller den ”ovanligt kalla och vindstilla vintern” har experter anlitade av kontorskollegan Expressen fastslagit att vintern blir tvärtom, nämligen ovanligt varm och blåsig. Frihetsnytt rapporterade. Bedömare oroas av att ledarredaktionen på ett agendasättande nyhetsorgan som DN ignorerar den expertis som normalt anlitats av massmedia – SVT:s Erika Bjerström och hela världens Greta Thunberg har i åratal förklarat att varmare väder är Sveriges största problem.

Experten: Sossarnas gamla finansminister

I en annan artikel kallar man in den före detta socialdemokratiske finansministern Pär Nuder – som själv sitter i styrelsen för fastighetsbolaget Hemsö, tidigare även för Fabege – som får förklara samma sak: De stora fastighetsbolagen som är hårt belånade är ”systemkritiska” – faller de så råkar hela det finansiella systemet i gungning, något som Nuder menar vore fasansfullt.

När DN frågar om Nuders råd till nästa finansminister, svarar han:

– Att verkligen sätta sig in i fastighetsmarknaden, och förstå att den är illa ute. Där är råvaran inte trä, betong eller stål utan kapital, vilket länge varit i stort sett gratis. Nu har det ändrats mer och på kortare tid än vi någonsin upplevt, en del företag är hårt belånade.

Island valde en annan väg – som gick utmärkt

Det är lätt att inse att Åhlund och Nuder pekar på en reell risk. Vad de i klartext förordar är att de svenska skattebetalarna ska gå in och rädda de oansvariga fastighetsbolagen och de lika ansvarslösa bankerna bakom, innan krisen fördjupas och det blir dyrare att rädda dem.

Det är möjligtvis den minst dåliga utvägen, men bedömare frågar sig likväl om skattebetalarna har någon långsiktig nytta av att rädda dem, bara för att de ska få chansen att köra samma trick i nästa konjunkturcykel.

Det tål också att påminnas om att Island, under statsministern Sigmundur Gunnlaugsson – som tyvärr fick förhinder att medverka vid Svenska bok- och mediemässan tidigare i år – gjorde ekonomisk succé med den motsatta strategin att helt enkelt låta bankerna klara sig bäst de kunde utan skattebetalarnas pengar. Landets tre största banker kraschade och flera bankirer hamnade bakom lås och bom, men när röken lagt sig hade Island klarat sig bättre än andra länder som räddat sina banker.

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

Liknande artiklar