En del av det som gör att skattesystemet åtminstone har passivt stöd, är troligen att det är ”ogenomskinligt” – bara ett par personer på företagens löneavdelningar ser verkligen vilka pengar som går från företag till stat, ofta utan nytta för de anställda. Den dolda skatten kallas ”allmän löneavgift”.
Allmän löneavgiften har ökat från 1,5% till 11,62%
Tidningen Näringslivet (TN) och DagensPS belyser idag Sveriges dolda skatter. Den som har en laglig regelrätt anställning, får också inbetalningar gjorda av sin arbetsgivare som svarar mot förmåner för den anställde – ålderspension, sjuk- och föräldraförsäkring, arbetsskadeförmåner och arbetslöshetsersättning.
Men en stor andel går rakt in i statskassan utan koppling till några sådana förmåner: den allmänna löneavgiften. 1995 låg den på 1,5 procent – idag är den på 11,62 procent.
Den ger för närvarande 220 miljarder kronor till staten, som staten gör vad staten vill med. Ibland kallas de medlen för ”reformutrymme”, pengar för politiker att genomföra populära och röstvinnande åtgärder med, inte nödvändigtvis till förmån för dem som faktiskt har betalat in pengarna.
Sten på börda för den som vill anställa
Precis som tobaksskatt och alkoholskatt minskar förbrukningen av dessa produkter, så minskar den allmänna löneavgiften företagens möjligheter att anställa människor i Sverige – som har EU:s femte högsta arbetslöshet.
Sverige och och svenska arbetstagare har stora nackdelar gentemot utlandet genom att det är så dyrt att ha anställda i Sverige – femte dyrast i Europa.
Och det är inte dyrt att ha anställda i Sverige för att svenskar skulle vara särskilt välbetalda eller ha särskilt goda förmåner, utan det är dyrt för att staten tynger arbetsgivare med så mycket skatt och pålagor när de anställer.
Expert vill ta bort den dolda skatten
Patrick Krassén, policychef och skattepolitisk expert på Företagarna, tycker att löneavgiften ska sänkas successivt för att på sikt helt tas bort.
Han menar att detta skulle gynna företagen, hjälpa inför lågkonjunkturen och dessutom innebära att ett minskat behov av statliga anslag till kommunerna.
– Skulle man sänka arbetsgivaravgiften så innebär det lägre kostnader för att anställa, vilket företagen starkt efterfrågar. Nu inför eventuell lågkonjunktur är det särskilt viktigt. Sänkta arbetsgivaravgifter minskar också lönekostnaden för offentligt anställda i kommuner, regioner, statliga bolag och myndigheter. Det är ett perspektiv som sällan lyfts fram, och som skulle kunna minska behovet av statliga anslag till kommunerna, säger Krassén till TN.
Om den allmänna löneavgiften försvinner får företagen enklare att anställa eftersom det blir billigare för företaget. Lönen för den anställde kan behållas på samma nivå som tidigare eller till och med höjas med det nya kapital som frigörs.
Risk för uppror om folk får reda på den dolda skatten
Patrick Krassén är en av många som tror på att transparens i skattesystemet skulle få stora konsekvenser. En klar bild av vad företag och löntagare får betala jämfört med vad de får tillbaka, tror han och många, skulle leda till en regelrätt skatterevolt i Sverige.
TN frågor honom ”Men varför finns det inte mer upprördhet kring dessa skatter?”
– Just för att de är dolda. Hade människor vetat hur det ligger till tror jag att det hade varit mer av ett skatteuppror, säger Patrik Krassén.
Det finns exempel på att motsvarande har skett, nämligen i fråga om fastighetsskatten, som var en skatt som blev alldeles tydlig eftersom man i princip skulle fylla i ett inbetalningskort och skicka in den.
2002 demonstrerade 15 000 människor mot fastighetsskatten, vilket bara var ett exempel på upprördheten över fastighetsskatten på den tiden. Idag är fastighetsskatten politiskt oberörbar och ingen politiker vågar väcka den till liv.
Svenska företagare är syltryggar som inte klart anger löneskatter på lönespecifikationen.