Den första domen för ”korankravallerna” i Örebro har fallit. De fyra muslimerna döms till mellan 4 och 5,5 års fängelse, men två av dem (i praktiken sannolikt minst tre) får stanna i Sverige efter avtjänade straff. Här kan du läsa hur tingsrätten resonerat.
De dömda
HUSSEIN Ali Luaibi Al-Maliki, 20
Medborgare i Irak
Brott som den tilltalade döms för
1. Grovt sabotage mot blåljusverksamhet
2. Våld mot tjänsteman (2 tillfällen)
Påföljd
Fängelse 5 år 6 månader
Utvisning
Yrkandet om utvisning avslås.
ABDULLAHI Abdiwali Ibrahim, 22
Medborgare i Somalia
Brott som den tilltalade döms för
1. Grovt sabotage mot blåljusverksamhet
2. Våld mot tjänsteman
Påföljd
Fängelse 4 år 6 månader
Ali Kafarnawi, 29
Medborgare i Syrien
Brott som den tilltalade döms för
Grovt sabotage mot blåljusverksamhet
Påföljd
Fängelse 4 år
Utvisning
Den tilltalade utvisas ur Sverige enligt 8 a kap 5 § utlänningslagen (2005:716) och förbjuds att återvända hit. Överträdelse av förbudet kan medföra fängelse i högst 1 år.
Hussain Kafarnawi, 22
Medborgare i Syrien
Brott som den tilltalade döms för
Grovt sabotage mot blåljusverksamhet
Påföljd
Fängelse 4 år 6 månader
Utvisning
Den tilltalade utvisas ur Sverige enligt 8 a kap 5 § utlänningslagen (2005:716) och förbjuds att återvända hit. Överträdelse av förbudet kan medföra fängelse i högst 1 år.
Så resonerar tingsrätten om straffmätningen
Ur domen:
För brottet grovt sabotage mot blåljusverksamhet är straffskalan mellan två års fängelse och 18 års fängelse eller fängelse på livstid. Det är ett mycket brett spann att fastställa straffvärdet inom. Nedan följer de omständigheter som tingsrätten anser har betydelse för straffmätningen.
Straff ska med beaktande av intresset av en enhetlig rättstillämpning, bestämmas inom ramen för den tillämpliga straffskalan efter brottets eller den samlade brottslighetens straffvärde. Vid bedömningen av straffvärdet ska beaktas den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit, vad den tilltalade insett eller borde ha insett om detta samt de avsikter eller motiv som han haft. Det ska särskilt beaktas om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person.
Händelserna har som konstaterats ovan inneburit ett allvarligt angrepp på minst 71 poliser och deras liv och hälsa. Dessa omständigheter har kvalificerat gärningarna som grovt sabotage mot blåljusverksamhet och kan vid straffvärdesbedömningen inte återigen beaktas.
Den samlade brottsligheten som utövats tillsammans och samråd med övriga har varit utomordentligt hänsynslös och flera poliser har under delar av händelseförloppet haft uppenbara svårigheter att värja sig mot de stenar och det våld som har utövats mot dem. Det sistnämnda gäller inte minst i det läget när polisen valde att lämna Sveaparken. Den stenkastande folkmassan angrep i ännu högre grad de flyende poliserna och ett eventuellt inledande syfte att motverka att Paludan skulle bränna koranen var sedan länge överspelat. Den feghet och råhet som präglade folkmassans våldsanvändning i allmänhet och i synnerhet när polisen flydde från platsen är en försvårande omständighet som beaktas vid straffmätningen.
För tingsrätten är det uppenbart att brottet planerats och utövats i organiserad form inte minst mot bakgrund av att det planerade mötet cirka två timmar innan våldet startade flyttades från Vivalla till Sveaparken. Agerandet från folkmassan och det som de hörda poliserna har framfört ger också en tydlig bild av att det var en samlad och organiserad våldsattack som riktade sig mot poliserna. Meddelandetrafiken mellan Hussein Al-Maliki och dennes flickvän, natten innan händelsen, ger också en tydlig bild av att det i organiserad form planerades våld mot polisen.
Tingsrätten har inte funnit några förmildrande omständigheter vid bedömningen av de fyra männen. Det förhållandet att någon eller flera, vilket inte är visat, har känt sig kränkta för att en person planerade att bränna koranen är inte något som enligt tingsrätten är förmildrande. Det kan aldrig bli fråga om att få strafflindring för att använda våld mot den svenska polisen som vid en insats garanterar fundamenten i svensk demokrati och det alldeles oavsett vad någon enskild individ anser om att bränna heliga skrifter.
De brott som de dömda har befunnits skyldiga till innefattar ett omfattande och kraftigt våld mot ett stort antal poliser och har till sin karaktär varit livsfarligt och mycket hänsynslöst. De stenar som bland annat kastats av de fyra som nu står under åtal har endast till följd av polisens skyddsutrustning, att polisen avbröt insatsen och flydde samt rådiga insatser från enskilda polismän hindrat mycket allvarliga konsekvenser för de utsatta poliserna. Brotten att kasta flera kilo tunga stenar mot alla delar av kroppen på poliserna har ett mycket högt straffvärde som till sin karaktär enligt tingsrätten kan straffvärdesplaceras som försök till dråp alternativt försök till synnerligen grov misshandel. För det sistnämnda brottet är minimistraffet fem års fängelse för fullbordat brott. Till den bilden ska också läggas att våldsanvändningen varit organiserat och ytterst ett mycket allvarligt angrepp på yttrandefriheten.
Tingsrätten anser att den våldsanvändning som har utförts av de dömda har ett straffvärde på omkring fem års fängelse.
När det gäller Hussein Al-Maliki har han, som ovan konstaterats, varit sällsynt aktiv i ambitionerna att utöva våld mot poliserna. Redan på grund härav är hans straffvärde högre än några av de medtilltalade. Till bilden ska också läggas att Hussein Al-Maliki också ska dömas för två fall av våld mot tjänsteman av allvarligt slag. Tillsammans med brotten i övrigt är det samlade straffvärdet för Hussein Al-Maliki fängelse i fem år och sex månader.
Hussain Kafarnawi har också varit mycket aktiv i det grova sabotaget mot blåljusverksamheten. Straffvärdet för hans brottslighet är fängelse i drygt fem år. Med hänsyn till att han ska utvisas ur riket, se nedan, ska det slutliga straffmätningsvärdet sättas till fyra år och sex månader.
Ali Kafarnawi har efter ett avvaktande agerande i inledningen av händelseförloppet slutligen i likhet med övriga dömda övergått till kraftigt våld i form av stenkastning mot polisen. Straffmätningsvärdet för hans agerande, med hänsyn tagen till att han ska utvisas ur riket, se nedan, är enligt tingsrätten fängelse i fyra år.
Abdullahi Abdiwali Ibrahim har i likhet med övriga dömda gjort sig skyldig till kraftigt våld mot poliserna, även om han är den av de fyra åtalade som haft en minst framträdande roll. Han ska därutöver dömas för ett fall av våld mot tjänsteman. Straffmätningsvärdet för Abdullahi Abdiwali Ibrahims samlade brottslighet är fängelse i fyra år och sex månader.
…och om utvisning
Ur domen:
Åklagaren har begärt att Hussain Kafarnawi, Ali Kafarnawi och Hussein Al-Maliki efter avtjänade straff ska utvisas ur landet och förbjudas att återvända hit.
Hussein Al-Maliki kom till Sverige före 15 års ålder vilket i sig tillsammans med vistelsetid kan utgöra absolut hinder mot utvisning. Uppgifterna om hur länge Hussein Al-Maliki lagligen har vistats i Sverige har trots yttrande från Migrationsverket inte varit möjligt att utreda. Den oklarheten ska inte drabba Hussein Al-Maliki. Det saknas därför som tingsrätten bedömer det laglig möjlighet att utvisa Hussein Al-Maliki på grund av brott. Däremot är han redan genom ett laga kraftvunnet administrativt beslut utvisad ur landet något som uppenbarligen har varit möjligt. [Frihetsnytts anmärkning: Hussein Al-Maliki skulle alltså redan ha utvisats men blir med största sannolikhet kvar i Sverige efter avtjänat straff.]
Åklagaren har begärt att Ali Kafarnawi efter avtjänat straff ska utvisas ur riket. Ali Kafarnawi, som idag är 29 år gammal, kom till Sverige när han var 22 år gammal. Han har vid förhandlingen berättat att hans föräldrar och några av hans syskon är svenska medborgare och att han är gift med en svensk medborgare. Enligt vad som kommit fram vid förhandlingen ska få ett barn med sin fru i november 2022. Av Migrationsverkets yttrande framgår att han för närvarande har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd samt att han erhållit flyktingstatus.
Ali Kafarnawi har enligt tingsrätten begått ett synnerligen grovt brott och det skulle medföra allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet om han skulle få stanna i Sverige. Tingsrätten har vid denna bedömning särskilt bedömt att det beteende han genom denna dom lagförs för är sådant att det utgör ett verkligt och allvarligt hot som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen och går utöver den störning av ordningen i samhället som varje lagöverträdelse innebär. Domstolens bedömning är således att det trots hans flyktingstatus och den omständighet att hans familjemedlemmar är EES-medborgare, finns förutsättningar för utvisning. Även om omständigheterna kring hans familjeförhållanden talar för en viss anknytning till det svenska samhället, anser tingsrätten vid en helhetsbedömning att denna anknytning inte förändrar bedömningen i fråga om förutsättningarna för utvisning.
Det föreligger inte sådan absoluta verkställighetshinder som anges i 12 kap. utlänningslagen avseende Ali Kafarnawi. Tingsrätten kan inte bedöma om de generella verkställighetshinder som Migrationsverket i sitt yttrande har uppgivit också kommer att bestå den dagen utvisningen ska verkställas. Eftersom det är fråga om generella verkställighetshinder får det därför anses föreligga en presumtion för att tingsrätten ska besluta om utvisning.
Vid en sammantagen bedömning anser således tingsrätten att Ali Kafarnawi, efter avtjänat straff, ska utvisas ur Sverige. Återreseförbudet ska utifrån gärningens allvar gälla utan tidsbegränsning.
[Frihetsnytts anmärkning: Migrationsverkets yttrande om verkställighetshinder betyder alltså att Ali Kafarnawi högst sannolikt blir kvar i Sverige efter straffet trots att han dömts till utvisning.]
Hussain Kafarnawi har permanent uppehållstillstånd och har vistats i Sverige sedan 2016. Han har aldrig sökt asyl och Migrationsverket har i sitt yttrande inte kunnat avgöra om det föreligger verkställighetshinder mot att utvisa honom till Syrien.
Hussain Kafarnawi har vistats i Sverige sedan han var 16 år gammal och studerar gymnasiet, på svenska, vid folkhögskola. Vid förhandlingen har han berättat att de flesta i hans familj finns här i landet och har svenskt medborgarskap. Hussain Kafarnawi har såvitt kan bedömas haft goda levnadsomständigheter och bland annat varit aktiv i föreningsliv. Det talar för att Hussain Kafarnawi inte borde utvisas.
Hussain Kafarnawi har emellertid gjort sig skyldig till ett mycket allvarligt brott. Vid den avvägning som ska ske anser tingsrätten att det föreligger synnerliga skäl för utvisning. Domstolen anser även att utvisningen bör ske av hänsyn till allmän ordning och säkerhet. Tingsrätten anser att det beteende Hussain Kafarnawi genom denna dom lagförs för är sådant att det utgör ett verkligt och allvarligt hot som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen och går utöver den störning av ordningen i samhället som varje lagöverträdelse innebär. Det föreligger således förutsättningar för utvisning trots hans anknytning till Sverige, att vissa av hans familjemedlemmar är EES-medborgare och omständigheterna kring hans uppehållstillstånd.
Det finns inte redan nu skälig anledning att anta att det föreligger något absolut verkställighetshinder och det går inte redan nu att säga huruvida det föreligger verkställighetshinder. Tingsrätten anser att eventuella verkställighetshinder får beaktas när beslutet ska verkställas. Hussain Kafarnawi ska efter avtjänat straff utvisas ur Sverige. Återreseförbudet ska utifrån gärningens allvar gälla utan tidsbegränsning.
[Frihetsnytts anmärkning: Hussain Kafarnawi är den enda av de dömda som eventuellt faktiskt blir utvisad efter avtjänat straff. Hur lång tid det i så fall tar för honom att smyga tillbaka in i Europa via falsk identitet får vi förmodligen aldrig veta.]
Frihetsnytt söker chefsåklagare Per-Erik Rinsell för att bland annat få svar på varför han inte yrkat på utvisning för Abdullahi Abdiwali Ibrahim.
Läsaren kan ladda ner domen i sin helhet här nedan.
