Polisen beslutade förra året att ställa in en demonstration där Rasmus Paludan skulle genomföra en koranbränning. Nu meddelar kammarrätten att polisen gjorde fel.
I mitten av april förra året ansökte den danske partiledaren för Stram Kurs, Rasmus Paludan, om att hålla en demonstration i Norrköping. Tanken var att bränna en koran och syftet att visa att yttrandefriheten stod över vissa personers känslor.
Demonstrationen godkändes först av polisen men sedan beslutade de att ställa in den. Orsaken var att upprörda muslimer hade påbörjat det som senare skulle kallas ”koranupploppen” eller ”påskupploppen”.
Den prisbelönte journalisten från Exakt24 Christian Peterson var på plats under upploppen i Rinkeby och kunde där dokumentera en del av händelserna som utspelade sig. Petersons dokumentation ledde sedan till att polisen kunde inleda ett antal förundersökningar mot upploppsmakarna.
Kammarrätten slår fast Paludans rätt att elda koraner
Att polisen ställde in den planerade koranbränningen i Norrköping var något som fick mycket kritik. Många, däribland Rasmus Paludan, ifrågasatte att ilskna muslimers känslor skulle gå före den grundlagsfästa yttrandefriheten.
Fallet med den inställda demonstrationen i Norrköping togs senare upp av kammarrätten som nu kommit fram till att polisen gjorde fel när de ställde in demonstrationen. Detta meddelar kammarrätten i ett pressmeddelande.
– Majoriteten i kammarrätten anser över huvud taget inte att ordningslagens bestämmelser ger polisen möjlighet att ställa in allmänna sammankomster till följd av ordningsstörningar som inträffat eller befaras. I stället är det bestämmelserna om att upplösa sammankomster som kan bli aktuella, skriver kammarrätten.
Yttrandefriheten eller känslor?
De enorma upplopp som uppstod efter Ramus Paludans koranbränningar har lett till en debatt om hur skyddad yttrandefriheten egentligen är. Frågan blev än mer aktuell när den mycket omtalade dockan, föreställande Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan, hängdes utanför statshuset i Stockholm.
Flera svenska politiker valde att undergräva yttrandefriheten genom att fördöma aktionen. Bland annat var statsminister Ulf Kristersson och utrikesminister Tobias Billström särskilt högljudda.
Agerandet från rättsväsende, myndigheter, polis och makthavare har fått omfattande kritik och många anser att den svenska yttrandefriheten aldrig varit så hotad om omskuren som under det senaste århundradet.
Jag har aldrig intresserat mig för koranbränningarna , däremot ligger kampen mot ”HMF” lagarna mig varmt om hjärtat.
En intensiv avsky mot IB II , expo , är en hederskänsla hos varje anständig människa.
Det krävs mer än feminiserade ledare för att försvara yttrandefriheten. Man skäms å deras vägnar.
Det märks att koranbränningarna gett resultat. Rasmus vågar. SIAN vågar. Men vem i Sverige vågar? Är vi verkligen så gravt fredsskadade att knyta näven i Tv-soffan är det som gäller?