Dr. Robert Malone: WEF är en parasitär organism

Den världsberömde läkaren Robert Malone ledde utvecklingen av den mRNA-teknik som används i coronavaccinen. Han har nu detaljstuderat den finansiella eliten. Slutsatsen är att Klaus Schwab och hans följe – där både prinsessan Victoria och kung George III ingår – hör hemma i parasiternas värld.

Dr. Robert Malone intervjuades av Frihetsnytt vid den stora vaccinskadekonferensen i Stockholm den 21 januari 2023. Dåförtiden hade han en ganska respektfylld inställning till mänsklighetens ständiga vedersakare – han menade att den finansiella eliten bedriver ”femte generationens krigföring” mot folken.

Att döma av en ny artikel på Substack har den världsberömde forskaren reviderat sin uppfattning.

Ett virtuellt ekosystem

Enligt Malone kan mänskligheten betraktas som ett virtuellt ekosystem, där sociala grupper eller stammar interagerar med varandra på samma sätt som i ett fysiskt ekosystem i naturen.

Detta är en dörr som kan användas för att passera in i sociobiologins tankerum, skriver Dr. Malone.

E. O. Wilson, en central figur inom sociobiologin, kallade detta synsätt för ”utvidgningen av befolkningsbiologi och evolutionsteori till social organisation”. Robert Malone anser att bland andra ”den administrativa staten”, massmedierna och World Economic Forum (WEF) är parasitära strukturer som lämpar sig för ett närmare studium.

Parasiter i samverkan: World Economic Forum och den amerikanska administrationen är Dr. Robert Malones främsta exempel på parasitära organisationer vars verksamhet är till allvarlig skada för sin värd, det vill säga mänskligheten. Till vänster WEF:s ordförande Klaus Schwab, till höger USA:s valfuskpresident Joe Biden. Stillbild ur Palaestra Medias dokumentärfilm Makthavarna du aldrig valde

Enligt Robert Malone fordras en nogrann analys för att se det som är gemensamt för elitens olika slagord och trender. Han nämnder allt från ”Great reset” och den ”Fjärde industriella revolutionen” till transsexualitet och transhumanism – samt klimatagendan.

Mönster från stenåldern

Som tankeexperiment, tänk på att den amerikanska kejsarstaten sedan Andra världskriget blivit ett topprovdjur. USA går runt jorden som Tyrannosaurus Rex, visar sina stora tänder och konsumerar vilken högenergifoder den än kan fånga. Men alla Apex-rovdjur tenderar mot utrotning på grund av resultatet av deras verksamhet inom ekosystemen.

Historiskt sett, påpekar Malone, har hela arter av rovdjur gått ur tiden genom att bli så framgångsrika att de överträffar sin resursbas. Bytesdjuren blir dels färre men framförallt stärker de sig, sluter sig samman och anpassar sin försvarskamp till rovdjurens svagheter. I takt med detta behöver topprovdjuren större och större territorier och uttömmer till slut resurserna och har svårt att hitta de lättuggade byten som de anpassat sig för att utnyttja.

Den evolutionära frågan blir då om apexpredatorn kan överleva som art (eller mänsklig organisation eller imperium) genom att anpassa sig till verkligheten.

Priset för förändring blir för högt

Enligt Robert Malone leder evolutionen till att högt anpassade arter existerar på en sorts evolutionär ö som de själva har skapat. Förändringarna som krävs för att anpassa sig till nya omständigheter sätter ett pris som inte kan betalas.

När det gäller nationalstater är priset som ska betalas ofta politiskt. När politiken blir korrumperad och förstenad blir nationalstatens förmåga att anpassa sig till nya förhållanden mycket begränsad.

Stammens betydelse

Sociala grupper eller ”stammar” blir ofta alltmer separerande och specialiserade. Som nutida stambeteenden exemplificerar Robert Malone med:

  • verbal godhetssignalering med hjälp av aktuella benämningar, titlar och könspronomen
  • bärande av pappersmasker,
  • lila, blå eller annan onaturlig hårfärg,
  • uppvisandet av Ukrainas eller homosexrörelsens olika flaggor.

Dessa utåtriktade stambeteenden används av lägre rankade medlemmar dels för att signalera grupptrohet gentemot de dominerande medlemmarna och dels för att störa och tråka ut icke-medlemmar.

Dessa ”stambeteenden” är en del av den psykologiska process som kallas ”Mass formation”, som Robert Malone uppmärksammat i en tidigare utbildningsvideo.

Generalist jämfört med kultmedlem

Enligt Robert Malone kan en parallell dras från dåligt anpassade apexrovdjur till kultmedlemmar med stambeteende. De mest framgångsrika varelserna menar han är generalister – i fallet med mänsklig politik sätter han likhetstecken mellan generalister för ”centrister”.

Generalister inser nackdelarna med att bli apex-rovdjur och söker en mer uthållig position genom att anpassa sig till förändring. När det gäller global politik kan Malone tänka sig den schweiziska republiken som ett exempel på ett generalistiskt politiskt system som har visat sig kunna anpassa sig snabbt till förändrade förhållanden.

Som Frihetsnytts läsare känner till lyckades detta genom att Schweiz, efter den misslyckade drabbningen vid Montagno, beslöt sig för att undvika att bli ett apex-rovdjur. Istället för att försöka dominera andra folk beslutade sig schweizarna istället för att satsa på sitt eget folks tillväxt och reproduktion. Den schweiziska republiken, Edsförbundet, firade sin 700-åriga födelsedag 1991.

WEF-metoden: Att parasitera

Ett apex-rovdjur är blott ett klumpigt och övergående fenomen. Det ska inte föraktas eftersom det är resultatet av styrka, livsvilja och framgång. Annat är det med parasiter.

Enligt Malone är vitus de ultimata parasiterna. Insekter, djur och växter, till och med bakterier har virus – så kallat ”bacteriophage”.

Vissa hävdar att de prototypiska virusen uppstod i växter, som sedan anpassade sig till insekter som äter växter, som sedan anpassade sig till andra djur som äter insekter, och så vidare. Det finns stöd för teorin om att Tyrannosaurus Rex hade en Trichomonas-liknande parasit som försvagade dess käkben, förklarar Robert Malone.

Byråkratier utvecklar ofta parasitära egenskaper. I boken Parkinsons Lag beskrevs redan 1957 hur antalet fartyg och sjömän i den brittiska flottan står i omvänd proportion till antalet amiraler och administratörer på landets marindepartement. Att både EU och Nato är parasitära organisationer som är på god väg att bereda sina värdfolks undergång har inte gått Frihetsnytts läsare förbi.

Trichomonasliknande organisationer

Robert Malone anser att USA:s administrativa statliga byråkrati har blivit parasitisk på sin värd, de amerikanska medborgarna som den systematiskt försvagar. Liksom den Trichomonas-liknande parasiten som åt upp Tyrannosaurus Rex’ käke.

Han är också övertygad om att World Economic Forum, liksom FN/WHO/WTO och naturligtvis de koncerner och (enligt Fritidsnytts bedömning) även de kungligheter som är dess medlemmar är en flock parasiter. Dessa organisationer och människospillror utgör subkulturer som vi andra tvingas försörja.

Dess primära funktion är självbevarandet och främjandet av sina egna intressen och agendor – som fokuserar på att målmedvetet underminera och förstöra ”värddjuret”, det vill säga folken.

Värre än bakterier

Långt ifrån alla värd-parasitinteraktioner är dåliga. Det finns ett brett utbud av bakterier som lever i våra tarmar som är absolut nödvändiga för att vi ska kunna leva och frodas. Detta är en form av sund parasitism, ”kommensalism”.

Man hävdar ofta att de små inre motorerna som driver var och en av våra celler, tekniskt kallade mitokondrier, faktiskt är exempel på ett högt utvecklat (och uråldrigt) kommensalt värd-parasitförhållande, där mitokondrierna är en sorts bakterie som har utvecklat och anpassat sig till en intracellulär parasit.

Kommensalism fordrar självklart en mycket lång period av samexistens mellan parasit och värd. Ett förhållande som ursprungligen varit en negativ, WEF-mässig interaktion kan utvecklas till något som gynnar både värd och parasit. Men, som Robert Malone påpekar, förhållandet mellan den moderna administrativa staten och den federala regeringen är relativt nytt – ett allt annat än godartat kommensalt förhållande. Detsamma gäller WEF och dess globalistiska FN/WHO/WTO-allierade.

Strategier från naturens giftkammare

Doktor Malone räknar upp följande parasitstrategier

  • parasitisk kastration;
  • direkt överförd parasitism;
  • trofiskt överförd parasitism;
  • parasitoidism och
  • mikropredation.

Feminiserade krabbor

Parasitiska kastratorer förstör helt eller delvis sin värds förmåga att fortplanta sig. Detta leder bort energin som skulle ha gått till reproduktion till värd- och parasittillväxt, vilket ibland orsakar osund, fettalstrande metabolism i värden. Värdens andra system förblir intakta, vilket gör att den kan överleva och upprätthålla parasiten.

Havstulpan-släktet Sacculina orsakar skador på könskörtlarna hos deras värdar, krabborna. Detta gör att testiklarna degenererar och att många att de arma krabborna av hankön utvecklar kvinnliga sekundära könsegenskaper som bredare mage, mindre klor och ägg-gripande bihang, allt enligt Robert Malone.

Ett offer för parasiter eller själv en parasit? Amerikansk soldat under framryckning.

Parallellen mellan de parasitiska kastratorerna och dagens finansiella elit är uppenbar. Ingen röd linje är mer uppenbar i 2000-talets elitsponsrade trender än den konsekventa undermineringen av den europeiska, vita människans fortplantning. Allt som har med parbildning, könsroller, fortplantning, metabol hälsa och alla de kulturella byggstenar som omger familjelyckan, står under kontinuerligt angrepp av en enig massmediakår.

Direktöverförda parasiter

Som andra punkt pekar Malone på direkt överförda parasiter. Detta inkluderar parasiter från landlevande ryggradsdjur som löss och kvalster; marina parasiter såsom copepoder och cyamidamfipoder; monogeneer; och många arter av nematoder, svampar, protozoer, bakterier och virus. Oavsett om det är endoparasiter eller ektoparasiter, har var och en bara en enda värdart som den specialiserat sig på, berättar Dr. Malone.

Att dra en parallell mellan direktöverförda parasiter och någon av de många folkgrupper som plötsligt börjat befolka vår världsdel är ett vanskligt företag, inte minst på grund av de lagändringar som genomdrivits av den inledningsvis nämnda kastratiska parasitgruppen.

Trofiskt överförda parasiter

Trofiskt överförda parasiter överförs genom att de äts av en värd. De inkluderar tydligen trematoder, cestoder, akantocefalaner, pentastomider, många rundmaskar och många protozoer såsom Toxoplasma. De har komplexa livscykler som involverar värdar av flera arter. I sina ungdomsstadier infekterar de ”mellanvärden”. När mellanvärddjuret äts av ett rovdjur, den definitiva värden, överlever parasiten matsmältningsprocessen. Sedan lever som de som tarmparasiter.

Malone nämner att många trofiskt överförda parasiter ändrar beteendet hos sina mellanvärdar, vilket ökar deras chanser att bli uppätna av ett rovdjur.

En för möss och råttor infernalisk parasit är den som tränger in i mushjärnans kemi och bedövar gnagarens ”fördomar” mot kattdjur. De infekterade mössen blandar sedan ihop kattens lek med råttan och promenerar i dårskap fram för att leka med katten. Detta slutar obönhörligen med att både råtta och parasit befinner sig i kattens mage – vilket är dit som åtminstone parasiten ville komma. Huruvida ägarna till MTV och ledarna för våra konfirmandläger har motsvarande planer när de uppmuntrar unga svenskor att omfamna personer som, ähum, ja resten lämnar vi till den pressetiske läsaren att fundera över.

Flugor

Koinobiont-parasitoider, exempelvis flugor, lägger sina ägg inuti larver från andra insekter. Larverna tillåts fortsätta växa. Värden och parasitoiden utvecklas tillsammans under en längre period men samarbetet slutar med att parasitoiderna blir vuxna och lämnar bytet dött, uppätet inifrån. Vissa koinobionter reglerar sin värds utveckling, till exempel förhindrar den från att förpuppa sig eller får den att rugga närhelst parasitoiden är redo att mylla. Detta kan de göra detta genom att producera hormoner som efterliknar värdens rötningshormoner (ekdysteroider). Enligt Robert Malone sker detta genom att reglera värdens endokrina system.

I svenska storstadsmiljöer, i synnerhet på Södermalm, observeras ofta så kallade ”flugmän”, det vill säga manspersoner som genom efterlikning av kvinnor specialiserar sig på att vara dessa till lags. Flugmän misslyckas i normalfallet med sitt parasitära uppsåt eftersom kvinnor normalt skakar dem av sig inom kort tid.

Mikrorovdjur

En så kallad mikropredator attackerar bara en slags värd och är endast i kontakt med en värd periodvis. Detta beteende gör mikropredatorer lämpliga som vektorer, eftersom de kan överföra mindre parasiter från en värd till en annan. De flesta mikropredatorer är hematofagiska och livnär sig på blod. Enligt Malone inkluderar detta annelider som blodiglar, kräftdjur som branchiuraner och gnathiid isopoder, olika dipteraer som myggor och tsetseflugor samt loppor samt de utomordentligt irriterande fästingarna.

Ett talande sammanträffande från den mänskliga världen är att tyskar i allmänhet betecknar elitens lägsta sortering av gatutrupper, ANTIFA, för ”zecken” det vill säga fästingar.

Som jag sade i början av denna uppsats anser jag att det är meriterande att använda strategier som finns i naturen för att hitta analogier för komplexa politiska och kulturella organisationsstrategier. Det öppnar upp för nya sätt att tänka om det mänskliga samhället och sociala strukturer”, avslutar Dr. Robert Malone sin artikel på Substack.

KATEGORIER

Kommentarsfält

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

2 KOMMENTARER

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några artiklar i din kundvagn ännu.

Bläddra bland produkter