Efter 90-talets djupa kris, med inflationen som drivkraft, har Sverige länge haft god kontroll över inflationen och först krig och energikris på senaste tid har gett dagens höga inflation. Nu vänder inflationen troligen nedåt, men matpriserna förblir höga.
Som Svenska Dagbladet har rapporterat, förväntas lägre inflationssiffror i SCB:s prognos som presenteras imorgon, måndag den 20 februari.
Nordea väntar sig ett KPIF (konsumentprisindex med fast ränta) på cirka 9 procent snarare än dagens 10 procent. KPIF är ett inflationsmått som är rensat för effekten av ränteförändringar, men det vanligare KPI (konsumentprisindex) är intressantare för hushållen. KPIF är dock det inflationsmått som Riksbanken försöker hålla på 2,0 procent.
Inflationen förväntas sjunka tillbaka till målnivån på 2,0 procent under tiden fram till 2024 enligt Riksbankens prognos. Detta sker dock givetvis i begränsade steg, på samma sätt som det förväntas inför måndagens prognos.
Matpriser
Nordea räknar med att priser på råvaror, energi och transporter jämnas ut framöver och därmed inte längre drar inflationen uppåt, men däremot kommer matpriserna att öka åtminstone under 2023 enligt Handelns utredningsinstitut. Det ska nämnas att Konjunkturinstitutet räknar med oförändrade matpriser under samma tidsperiod.
Historiskt har det varit så att svenska matpriser aldrig sjunker, däremot höjs de bara mycket långsamt i pris, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB). Sveriges låga inflation under lång tid berodde till stor del på att elektronik och telekommunikation sjönk i pris.
Möjliga lösningar
Ett sätt att lätta hushållens betryck vore att sänka matmomsen, som Frihetsnytt har rapporterat redan sker till exempel i Spanien. Sveriges förnämliga statsfinanser och låga statsskuld skulle göra risken liten med denna åtgärd.
