Ekonomisk återhämtning kan vara på väg för huvudstaden

Enligt Handelskammarens Stockholmsbarometer – som publiceras fyra gånger årligen och läser av det ekonomiska stämningsläget i huvudstaden – syns en liten ljusning för stadens ekonomi. Enligt chefsekonomen Carl Bergkvist finns det skäl att tro att konjunkturbotten är nådd och att en återhämtning är på gång.

Krisen ej över

Under fjärde kvartalet i fjol (2023) var läget för Stockholmsekonomin¹ fortsatt dystert och sämre än normalt, även om det steg något. Alla sektorer utom tillverkningsindustrin bidrog till det förbättrade stämningsläget, där handeln gick starkast. I synnerhet livsmedelsbranschen, vilket Carl Bergkvist förklarar med att alla behöver mat på bordet, trots höga matpriser.

Därför betonar han att krisen inte på något sätt är över, men att vi kan ha lämnat det värsta bakom oss.

Hushållen och besöksnäringen positivare

Trots det fortsatt låga stämningsläget under kvartalet, förbättrades Stockholmshushållens bedömning av både sin egen och Sveriges ekonomi i stort. Många hushåll ser – enligt Bergkvist – alltmer positivt på sina ekonomiska förutsättningar, mycket tack vare förväntningar om räntesänkningar från Riksbanken² och en allt lägre inflation.

Framförallt är det prisökningar på mat och drivmedel som har avtagit. Stämningsläget för besöksnäringen(hotell- och restaurangbranschen) gick från mycket sämre till bättre än normalt, vilket är ett rejält lyft.

Fortsatt tungt inom byggbranschen

Trots att byggföretagen rapporterade en liten ökning av byggandet under kvartalet är företagens syn på byggmarknaden för det närmaste året fortsatt pessimistisk. Bergkvist säger därför att branschen är svårspådd då antalet konkurser inom den ökar och att det därför finns risk för bakslag.

Samtidigt rapporterade marginellt fler företag (över alla branscher) att antalet anställda minskat under kvartalet jämfört med som ökat anställningarna. För näringslivet som helhet tror ungefär lika många på ökade anställningar som på minskningar under nästkommande kvartal.  

1. Stockholmsbarometern anger vad både hushåll och företag tycker om det ekonomiska läget. Stockholmsbarometern innehåller information om hela näringslivet sammantaget och för ett antal större näringar. Barometerns medelvärde är 100. [↩]
2. Riksbankens styrränta är Riksbankens huvudsakliga penningpolitiska verktyg. Genom att höja eller sänka styrräntan påverkar Riksbanken andra räntor i Sverige vilket påverkar efterfrågan i den svenska ekonomin och därmed inflationen [↩]