Vi ser nu den snabbaste prisökningen på mat sedan 1950-talet, vilket har bidragit starkt till inflationsökningen. Detta rapporterar Statistiska Centralbyrån (SCB) i sin färska rapport. En av de tråkiga konsekvenserna drabbar framförallt barn som inte alltid får den näringsrika mat de behöver.
Dagens rapport från SCB är ingen rolig läsning. Inte på drygt 70 år har livsmedelspriserna stigit så snabbt som nu. Det senaste året har livsmedelspriserna stigit med 22,1 procent och med hela 2,8 procent sedan i januari. Dessa prisökningar är också den största orsaken till att även inflationen stigit kraftigt.
Historiskt höga matpriser
Inte sedan 1951 har vi sett en liknande snabb prisökning på livsmedel, skriver SCB:s prisstatistiker John Eliasson. Även då ökade matpriserna med över 20 procent på ett år. Vissa varor har dock ökat med mer än 30 procent det senaste året, såsom ägg, mejeriprodukter och fetter.
Ännu värre är det med purjolök och blomkål som ökat med närapå 80 procent. Den enda livsmedelsprodukt som minskat i pris jämfört med för ett år sedan är salladskål, vars pris sjunkit med 1,5 procent.
Frihetsnytt har tidigare skrivit om hur inflation, höga matpriser och en allmän oro bland befolkningen kan få allvarliga konsekvenser för Sverige.
Nigel Farage har förutspått denna utveckling med allt värre kriser och säger i en stor intervju till Breitbart att när krisen förvärras faller globalismen, vilket Frihetsnytt rapporterat om.
Inflationen måste ner!
Enligt SCB:s rapport steg inflationen i februari till 12,0 procent enligt måttet KPI, jämfört med 11,7 procent för januari. Huvudorsakerna anges i SCB:s rapport som följande:
- Stigande räntekostnader för hushållens bolån bidrog med 2,7 procentenheter till inflationstakten enligt KPI
- Livsmedelspriserna ökade med 22,1 procent under det senaste året och 2,8 procent sedan januari
- Inflationstakten ökade trots lägre elpriser
- Inflationstakten enligt KPIF exklusive energi steg från 8,7 procent i januari till 9,3 procent i februari
– Inflationstakten enligt KPI blev högre än den enligt KPIF på grund av bolånens ökade räntesatser. Den effekten rensas bort från KPIF. I övrigt är de två måtten lika, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.
Vice riksbankschefen Aino Bunge säger att inflationen måste ner till Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent redan i år. Inflationssiffrorna är långt över Riksbankens inflationsmål och banken förväntas därför komma med fler räntehöjningar i närtid, skriver Tidningen Näringslivet.
Dålig mat blir följden
Det extrema prisläget på framförallt mat gör det svårt för många människor. I synnerhet är det tufft för många ensamstående föräldrar, enligt Ekot, men även många fattigpensionärer har fått det ännu svårare att få ekonomin att gå ihop.
Växande barn behöver mycket och rätt näring, i form av exempelvis kött, ägg, mejeriprodukter och bra fetter, vilka samtliga har stigit extremt mycket i pris. Detta riskerar att göra så barnen blir undernärda. Många föräldrar försöker hitta billigare ställen att handla sin mat, som exempelvis Matmissionen, i Stadsmissionens regi, eller söker stöd hos hjälporganisationer.
Den helt ideella hjälporganisationen Blågula Korset delar löpande ut matkassar till behövande barnfamiljer och andra utsatta svenskar. Läs mer här!
