Konkurrenslagar förhindrar normalt monopolbildningar. Ett av få undantag är elnätsbolagen, de bolag som tillhandahåller hårdvaran för leverans av elkraft till slutkund. Deras vinstmarginaler väcker uppseende.
Marknadsutveckling
Elnätsbolagen har det som ekonomer ibland kallar ”naturligt monopol”, liknande järnväg, annan kollektivtrafik eller vatten och avlopp. Det finns inget fungerande sätt att få fram konkurrens genom alternativa system. Elnätsbolagen har också haft en viktig roll i att skapa infrastruktur för de senare årens kraftiga ökning av elförbrukningen. Men en mycket stor del av intäkterna går till aktieägarna och inte till investeringar, oavsett vilket intryck som företagen försöker skapa. Det rapporterar Dagen Nyheter.
Unika vinstmarginaler
Elnätsbolagen går med vinst som ger 30 till 40 procent vinstmarginal, en mycket svårslagen siffra oavsett bransch eller företag i Sverige. Deras prishöjningar är dubbla inflationstakten, och har varit så under ett tiotal år. Eftersom ingen konkurrens finns, är det myndigheten Energimarknadsinspektionen som är motpart och ska försöka stoppa oskäliga avgiftshöjningar, men den juridiska historien visar att detta har varit svårt och att myndigheten har varit svag i sim möjlighet att påverka.
Situationen är densamma för alla elnätsbolag, men tyskägda Eon sticker ut med att ha 40 procent vinstmarginal, och låta 75 procent av vinsten gå vidare till det tyska moderbolaget. Dessa pengar är borta och går inte till några investeringar.
Politik
En rörig politisk situation i början av 90-talet i samband med avregleringen av elmarknaden, med hårda låsningar mellan de politiska blocken, anses ofta vara orsaken till att ingen effektiv konkurrensövervakning på den svenska elnätsmarknaden har kunnat implementeras, enligt Energimarknadsinspektionen.
