torsdag, 6 oktober, 2022

EU: Allt fler vill slopa sanktionerna

Fyrdubblade elräkningar och sjukhus som riskerar konkurs gör att många italienare nu vill riva upp sanktionerna mot Ryssland.

TT uppmärksammar att de skenade elpriserna gör italienarna allt mindre entusiastiska till fortsatta sanktioner.

TT:s utsända har intervjuat flera italienare som menar att situationen är ohållbar. Man konstaterar även att den högerregering som förväntas ta över efter valet den 25 september kan komma att riva upp strategin.

Högerextrema Legas ledare Matteo Salvini, som efter valet den 25 september spås komma att ingå i en ny regeringskoalition med Giorgia Melonis Italiens bröder och Silvio Berlusconis Forza Italia, har uttryckt sig skeptiskt om hur sanktionerna slår mot italienarnas plånböcker. I början av september skrev Salvini på Twitter att de enda som tjänar på sanktionerna är Ryssland – medan resten av européerna går på knäna:

Uppenbarligen har någon i Europa missförstått: att tänka om kring strategin är avgörande för att rädda jobb och företag i Italien.’”

Detta visades redan i juni av en stor undersökning från den globalistiska tankesmedjan ECFR att det bara är i Polen, Finland, Sverige och Tyskland som upprustnings- och sanktionslinjen har ett brett folkligt stöd.

I övriga länder som undersökts vill majoriteten få slut på kriget så fort som möjligt. En stor majoritet står på Ukrainas sida i konflikten och anklagar Ryssland för kriget snarare än Nato, EU eller Ukraina självt — men många oroar sig över kostnaderna för sanktionerna och risken för upptrappning till kärnvapenkrig. Det ska påtalas att undersökningen bara omfattade tio av EU:s 27 medlemsstater.

Opinionsfusk från EU

Sedan juni har opinionsinstituten givit motsägelsefulla rapporter om den europeiska sanktionsviljan. Nu i början av september presenterade EU sin Eurobarometer där man jublar över att inte bara sanktionerna mot Ryssland blir alltmer populära utan även att de styrandes gröna energipolitik åtnjuter ett allt större stöd hos en ”väldig majoritet”.

Den engelskspråkiga ungerska nyhetssajten Postsen ifrågasätter Eurobarometerns metoder – bland annat eftersom antalet respondenter i Estland, med drygt 1 miljon invånare, är detsamma som i Tyskland med 83 miljoner. I vart och ett av de båda länderna hade man fått svar från strax över 1000 personer.

Hur annorlunda resultatet hade blivit om respondenterna fördelats efter ländernas befolkningsantal är förstås omöjligt att säga utan att ha tillgång till källdatan, men man kan objektivt konstatera att det är vilseledande när Eurobarometern skriver att ”X procent av EU-medborgarna” vill det ena eller andra.

Postsen påpekar även att EU, med ”pandemin” som svepskäl, blandat online-enkäter med personliga intervjuer. Den ungerska nyhetssajten menar också att de frågor som ställts till respondenterna inte rättfärdigar de publicerade slutsatserna.

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

Liknande artiklar