Två EU-förslag ligger på bordet som är avsedda att nå EU:s klimatmål. Förslagen skulle innebära ekonomiska förluster på hundratals miljarder för det svenska samhället genom att förhindra skogsbruk. Förslagen skulle även stoppa en omedelbar lösning av elkrisen. Dessutom skulle de troligtvis inte få avsedd effekt på klimatmålen enligt experter.
Både ny vindkraft, och kärnkraft ligger långt fram i tiden innan dessa energislag kan börja leverera till det svenska elsystemet. Det som snabbast skulle öka förmågan i det svenska elnätet är kraftvärmeverk.
Utmärkande för kraftvärmeverk är även att dessa utgör en planerbar energikälla, till skillnad från vindkraften. Planerbarheten i energitillgången är en grundförutsättning för de industrier som håller igång samhället.
Idag värms redan mer än hälften av Sveriges alla bostäder och lokaler upp av kraftvärmeverk. Förutom att leverera värme till de flesta bostäder och lokaler i landet, producerar kraftvärmeverken dessutom i dagsläget runt 9 procent av den totala elproduktionen.
Kan vara en omedelbar lösning på energikrisen
Branschorganisationen Energiföretagen bedömer att de befintliga kraftvärmeverken skulle kunna öka sin produktion av el med mellan 500 och 1100 megawatt på kort sikt. Detta motsvarar ett medelstort kärnkraftverk och skulle medföra ett avsevärt avhjälpande av elkrisen.
Den näringspolitiske chefen för Branschorganisationen Svebio, Kjell Andersson kommenterar:
– Det är endast kraftvärmen som på kort tid kan börja producera el till de regioner och städer där elbristen är som värst. Det skulle betyda mycket för kapacitetsläget i södra Sverige, säger Kjell Andersson enligt Tidningen Näringslivet.
EU kan komma att stoppa lösningen
Det är bara ett problem. Kraftvärmeverk drivs av restprodukter från skogsindustrin, och just nu ligger två EU-förslag för behandling som skulle få avsevärda konsekvenser för svenskt skogsbruk.
I rapporten ”En samhällsekonomisk analys av förändrat skogsbruk” har Tomas Thuresson skoglig doktor, och Runar Brännlund, professor emeritus, räknat på de samhällsekonomiska konsekvenserna för Sverige om båda förslagen går igenom.
Det ena EU-förslaget rör en ändring av LULUCF-förordningen (Land Use, Land Use Change and Forestry), det andra förslaget rör EU:s skogsstrategi som presenterades sommaren 2021.
– Om vi implementerar EU:s skogsstrategi skulle avverkningsutrymmet sjunka från dagens nivå på drygt 80 000 skogskubikmeter till 55 000 på mer eller mindre en gång. Sen skulle nivåerna fortsätta att sjunka på sikt på grund av minskad tillväxt, säger Tomas Thuresson enligt Tidningen näringslivet.
Thuressons kollega Kjell Andersson förtydligar konsekvenserna av detta och pekar på att kraftvärmeverk drivs av restprodukter från skogsindustrin och skulle EU-förslaget om ändrad skogstrategi gå igenom skulle detta få stora konsekvenser för svensk energiförsörjning eftersom den skulle få brist på råvara.
EU-förslagen är kontraproduktiva
Kjell Andersson menar att ett genomförande av EU förslagen skulle innebära att elproducenterna blir tvungna att bränna fossila bränslen i stället, eller importera restprodukter från skogsbruk från andra länder. Dåliga alternativ ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv.
Även presschefen för Stockholm Exergi, Daniel Löfstedt, som driver kraftvärmeverk i egen regi är oroad över förslagen.
– Risken är att trubbiga och totalt sett skadliga restriktioner införs på EU-nivå, när utmaningarna kräver mer precisa och lokalt anpassade åtgärder. Det är mycket viktigt att Sverige lyckas hävda vår bioekonomis värden i de förhandlingar som pågår, säger Löfstedt, enligt Tidningen Näringslivet.
För skogsnäringen innebär förslagen att 30 procent av skogen skulle avsättas för så kallad fri utveckling, resten skulle skötas med hyggesfria metoder. Det skulle medföra en omedelbar kostnad på 10 miljarder i fallande värde på skogsmarkerna.
– Min bedömning är att industrin kommer att behöva halvera sin verksamhet på lite längre sikt och att förädlingsvärdet för industrin kommer att falla bort med totalt 950 miljarder, motsvarande 30 miljarder kronor per år i förlust, säger Tomas Thuresson och fortsätter:
– Då har vi inte heller räknat med alla arbetstillfällen som försvinner i skogsindustrin när till exempel sågverk måste lägga ned och transportsektorn förlorar skogsindustrin som kund, avslutar Thuresson, enligt Tidningen Näringslivet.
Ja när de inte lyckades förbjuda vedspisar så kan de ju nu förbjuda folk att skaffa ved.