Vid en träff med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i veckan lovade EU-ordföranden Ursula von der Leyen att EU nu ska rikta sanktioner mot personer som pekas ut som ”ryska propagandister”. Detta eftersom de, som hon utryckte det, ”förgiftar det offentliga rummet med sina lögner”.
”Putins propagandister” ska bekämpas
När EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen träffade den ukrainske presidenten, Volodymyr Zelenskyj, i veckan lovade hon att EU ska ge sig på de som sprider prorysk information.
– Vi kommer att rikta in oss på Putins propagandister eftersom deras lögner förgiftar det offentliga rummet i Ryssland och utomlands, sade hon under den gemensamma presskonferensen.
– Du [Zelenskyj] insisterade på det. Vi hör dig. Vi kommer att följa upp – och vi kommer att gå på dem, fortsatte hon.
Von der Leyen sade ingenting om det gäller enbart personer som är anställda av den ryska staten, eller om det även gäller andra opinionsbildare som har en annan syn på Ryssland än vad hon har.
Det har redan hänt att journalister och opinionsbildare anklagats för att vara ryska agenter. Ett av exemplen på det är Chang Frick, som av en amerikansk tankesmedja anklagats för att vara en ”rysk spion”, enligt Expressen.
Sedan tidigare har EU även blockerat ett antal ryska medier, för att deras nyhetsförmedling inte ska kunna nås av EU-medborgare. Det är tveksamt om ett sådant förfarande är förenligt med informationsfriheten, som bland annat är inskriven i svensk grundlag.
Är det rätt väg att gå?
Är censur och repression verkligen är det effektivaste sättet att bemöta propaganda och falska påståenden? Varför kan inte bra journalistik fungera som moteld om det överordnade syftet är att föra fram sanning?
Är det inte på en öppen arena som slaget ska stå i ett samhälle, vars uppriktiga avsikter är att bevara frihet och demokrati?
Europa står inför ett vägskäl där man har att välja mellan en av två motsatta riktningar. Antingen utgår man från att människor själva måste bilda sig en uppfattning om vad som är sant och falskt även i krig, eller så utgår man från att någon måste göra det åt dem.
