EU-kommissionen planerar att dela ut fler fria utsläppsrätter än tidigare. Beslutet kommer efter påtryckningar från stora medlemsländer och industrin – och innebär att företag får släppa ut mer koldioxid utan kostnad.
EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU Emissions Trading System (ETS), har länge beskrivits som ett av världens mest omfattande klimatverktyg. Men nu visar interna dokument, som publicerats av Euractiv, att European Commission planerar att öka mängden fria utsläppsrätter till industrin, rapporterar Euractiv.
Mer gratis utsläpp efter påtryckningar
Bakgrunden är krav från bland annat Germany och Italy, som velat mildra reglerna för industrin. Tidigare förslag riskerade att kraftigt minska de fria tilldelningarna för bland annat kemi- och pappersindustrin mellan 2026 och 2030.
För att “möta industrins oro” ändrar nu EU sin modell. Enligt dokumentet ska även indirekta utsläpp räknas in – vilket öppnar för fler fria utsläppsrätter.
Förändringen väntas innebära motsvarande cirka 4 miljarder euro i extra fria tilldelningar.
– Det är bra att kommissionen använder alla möjligheter för att tillhandahålla fler fria certifikat, säger Peter Liese.
Systemet ifrågasätts
ETS-systemet bygger på att företag måste köpa utsläppsrätter för sina utsläpp, men har samtidigt länge innehållit undantag där industrin fått en stor del gratis – under förutsättning att effektiviteten förbättras.
Den senaste uppdateringen av regelverket, de så kallade riktmärkena, har dock mött motstånd. Särskilt har krav kopplade till nordiska biobränsleanläggningar pekats ut som svåra att nå för industrier i andra delar av EU.
Parallellt med EU:s kursändring har en svensk rapport visat att Sveriges utsläpp, när de vägs mot upptaget i skog och mark, ligger på minusnivå. Skogen spelar där en central roll genom att binda koldioxid från atmosfären och lagra den i biomassa.
Forskning visar också att koldioxid är en grundförutsättning för växtlighet, då växter använder gasen i fotosyntesen för att växa. Ökad tillgång på koldioxid kan i vissa fall bidra till ökad tillväxt, vilket påverkar hur upptag i skog beräknas.
Nu väntas ett nytt förslag presenteras i början av juni.
Ny balans mellan klimatmål och industri
Beslutet sätter ljuset på en återkommande fråga inom EU:s klimatpolitik: hur långt regleringar ska gå innan de påverkar industrins konkurrenskraft.
Med det nya beskedet signalerar EU-kommissionen en justering av kursen – där hänsyn till industrin väger tyngre i utformningen av klimatreglerna. Samtidigt aktualiseras frågor om hur utsläpp och upptag ska vägas mot varandra, särskilt i länder där naturliga kolsänkor redan påverkar den samlade klimatbilden.
Frågan som nu växer är hur förändringen påverkar EU:s klimatmål – och vilken roll fria utsläppsrätter kommer spela framöver.
EU gräver sin ekonomiska grav med detta eviga tramsandet om den påstått skadliga koldioxiden som tvärtom är helt essentiell för vår överlevnad på planeten.
Politikerna sitter på två stolar och har givit sig själva en omöjlig uppgift. Om Omställning ser ut att få effekt blir man skiträdda och vill smita ut bakdörren. Det är populism. I sista instans vinner det kortsiktigt bekvämaste och skenbart mest lönsamma. Det är ytterst tragiskt och det är kanske just därför Omställningen misslyckas.
Det är just situationen när marknaden prismekanismer inte spontant fungerar som politiken måste träda in stifta lager, eller införa avgifter som modifierar marknaden, för att ta samhället över en period av svårigheter.
Enligt erkänd vetenskaplig kunskap är klimatproblemet på riktigt. Att politiskt och ekonomiskt ignorera frågan är kortsiktigt lockande. Men på sikt kommer det mycket sannolikt att vara förödande. Det går ännu att göra något, men svårigheter kan inte undvikas. Just i sådana tider krävs politiskt ledarskap som griper in där marknaden misslyckas.