Konflikten om Greklands rätt till öarna i Egeiska havet går emot Turkiets planer på ett ”Storturkiskt rike”
På fredagen slog Turkiet ut mot en rad ståndpunkter som EU-toppmötet i Bryssel intog angående territoriella konflikter med Grekland i Egeiska havet och Medelhavet. Ankara riktar anklagelser om att Grekland ”militariserar” sina öar i strid med historiska fördrag samt över att Ukraina och Moldavien så snabbt fått status som EU-kandidater.
EU har konsekvent ställt sig på sidan för att försvara Greklands och Cyperns bemötande av Turkiets expansiva anspråk, som det turkiska utrikesministeriet kritiserade som beslut som är ”fördomsfulla, saknar vision och är frånkopplade från verkligheten.”
Den turkiska publikationen Daily Sabah beskriver att flera grekiska politiska ståndpunkter och handlingar, inklusive dess anspråk på 10 nautiska mil av nationellt luftrum, militariseringen av Egeiska öarna nära den turkiska kusten och stötande av asylsökande, underströk den att EU:s tystnad om dessa frågor inte bidrar till deras lösning och skadar den regionala stabiliteten.
Detta efter att Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i början av denna månad skyllt tvisten på Turkiet och uppmanat den turkiska statsledningen att inte provocera Grekland. Likalydande kritik har också förmedlats av Frankrikes Emmanuel Macron, som uttryckt ännu mer aktivt stöd för Grekland och Cypern i dessa tvister. Samtidigt hävdade Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis mer eller mindre ”seger” efter fredagens EU-möte:
– Jag upprepar att vi är helt täckta av slutsatserna som antogs enhälligt och som uttrycker oro över Turkiets provokationer, sade Mitsotakis angående grekisk-turkiska frågan och uppgav att de uppmanar Turkiet att respektera alla länders suveränitet och territoriella integritet samt att minska spänningen som den orsakar i östra Medelhavet, för att främja fred och stabilitet i den större regionen.
”Det storturkiska riket”
Som många bedömare readn förutspått har Turkiet inte tonat ned sin retorik, utan helt tvärtom, med dess utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu som går så långt som att efterlysa ett ”storturkiskt rike”. I ett nyligen sänt tal på turkisk tv sa Cavusoglu att ”Turkiet rymms inte inom de nuvarande gränserna” – vilket återspeglar president Erdogans välkända ”neo-ottomanska”, expansionistiska retorik under de senaste åren.
– Vi har ett ansvar för vår historia och för vår framtid, för det finns ett Turkiet som är större än dagens Turkiet. Turkiet är större än vårt land, glöm inte det. Detta är anledningen till att vi inte kan hållas inom våra gränser, sa den turkiske utrikesministern.
Medan västvärlden har varit fokuserad på den ”imperialistiska” retoriken från Moskva, kan det notera de imperialistiska ambitioner som nu sprids från Natos näst största krigsmakt, i ett ögonblick där Grekland, ett mycket mindre EU- och Nato-land, står hotad.
