EU vill tvinga företag att könskvotera

Svenska bolag kan slippa EU:s krav på tvångskvotering av kvinnor till företagsstyrelser. Detta på grund av att svenska företag redan anses ha en tillräckligt jämn könsfördelning av styrelsemedlemmar. Många ställer sig frågan vilken rätt EU har att ställa sådana krav över huvud taget.

Att Sverige kan få slippa EU:s lagstiftning om kvotering beror på att landet har runt 35 procent kvinnor i sina bolagsstyrelser. Björn Kristiansson, verkställande ledamot vid Kollegiet för svensk bolagsstyrning anser därmed att Sverige redan har en tillräckligt effektiv kvoteringspolitik då minimikravet på Sverige från EU ligger på 25 procent, rapporterar SVD.

Kompetens före identitetspolitik

Kritiker menar att kvotering inte har något med kompetens att göra. Just kompetens borde vara den avgörande faktorn för vem som ska sitta i en styrelse, oavsett kön. Har företagen en styrelse med låg kompetens blir lönsamheten mindre, vilket i sin tur ger företagen två val. Höja sin kompetens eller gå under.

Könskvoteringen kan därför leda till att företag får en minskad lönsamhet, försämrad innovation och förlorade arbetstillfällen. Om företagen istället sätter kompetensen i första rummet när personer väljs till styrelser eller för en anställning blir resultatet det motsatta. Företaget presterar bättre, kan utöka sin verksamhet och anställa fler.

EU:s medlemsländer som tvingas på en könskvotering kommer vidare att tappa sin konkurrenskraft mot företag som anställer efter kompetens och inte könstillhörighet. Vilka långsiktiga konsekvenser en sådan utveckling kan få framgår inte av EU:s förslag.

Var går gränsen?

Många menar också att kvotering öppnar upp för konflikter och ojämställdhet, för varför ska bara en grupp få kvoteras men inte en annan? Hur många mörkhyade personer borde en företagsstyrelse bestå av? Bör man kvotera in handikappade? Religiösa? Transpersoner? Eskimåer?

Listan kan göras lång om man utgår från identitetspolitik istället för kompetens.

Könskvotering är nedvärderande mot kvinnor

Foto: Svenska Bok- & Mediemässan

Frihetshytt hörde av sig till Johanna Carsbrant, som är före detta egenföretagare inom affärsutveckling och leder Kristna Värdepartiets kvinnonätverk.

Johanna menar att: ”grundtänket är fel. Vi ska tänka på kompetens, vi ska tänka på pengar. Det är företag vi pratar om.”

Hela samtalet med Johanna kan du se här.

Allt fler kritiska till EU

EU skapades för att främja samarbete, handel och förebygga konflikter med mera. Många är kritiska till att EU detaljstyr de europeiska ländernas egna interna politiska frågor, till exempel gällande tvångskvotering, höga snuspriser och vilka värderingar som ska ingå i dator- och tv-spel.


Europas befolkningar har tröttnat på att förlora sitt självbestämmande till Bryssel och därför sprids nu flera ”exit”-rörelser i vågorna av ”Brexit” 2016, då Storbritannien röstade för att lämna EU. I Sverige har Swexit blivit ett vedertaget begrepp då allt fler vill lämna EU.

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

Företagare riskerar pensionschock

Korruptionsröta i hjärtat av EU