Eva Dillner: En bristande respekt

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten, inte Frihetsnytt. 
Hos oss får alla åsikter komma fram, även om de är obekväma. Vi står för riktig yttrandefrihet.

I juldagarna gick socialminister Jakob Forssmed ut med budskapet att ”Fler måste skärpa sig och ta sina vaccindoser”. Förra julen var det statsminister Magdalena Andersson som manade folket att tänka sig för innan de kramade en ovaccinerad. Dåvarande socialminister Lena Hallengren utmärkte sig med uttalandet “Det handlar om att göra hemläxan och försöka kartlägga vilka som inte är vaccinerade, var de bor, vad de gör, hur gamla de är, hur kan vi nå fram till dem.”

Ni måste ta fler sprutor!

Ministrarna må avlösa varandra, men budskapet är detsamma. Ni måste ta fler sprutor! Först skulle det räcka med två sprutor, men antalet ökar hela tiden. Vi tappar snart räkningen på hur många sprutor som krävs för att räknas som fullvaccinerad.

Forssmed är märkbart irriterad över att “endast” 70 procent av de på särskilt boende, och 60 procent av de med hemtjänst, har tagit den femte dosen.
–Jag har inskärpt vikten av att personer med hemtjänst och på särskilt boende ska ha fullt vaccinationsskydd. Så är det inte i nuläget”, säger han, och visar med all önskvärd tydlighet en bristande respekt för individens egen vilja att besluta om han eller hon ska ta vaccin – och i så fall hur många doser.

Att vaccinationsviljan avtagit så starkt borde föranleda andra reaktioner än ilska riktad mot dem som själva valt att inte ta fler sprutor. Coronavaccinen höjdes till skyarna av både politiker, medier och läkemedelsföretag, och massvaccination utlovades vara slutet för pandemin. Nu, efter tiotals miljoner doser bara i vårt land, är coronaviruset kvar, smittspridningen är enligt Forssmed återigen uppe i rekordnivåer, och såväl vaccinerade som ovaccinerade riskerar att drabbas av sjukdom. Mot bakgrund av detta, hur svårt är det egentligen att förstå att vaccinationsviljan sjunker?

Inte bara ett indirekt tvång

“För få är fullvaccinerade i Sverige!”, dundrar Forssmed, åsyftande alltså främst den grupp som ett tag räknades som fullt vaccinerade men som nu plötsligt inte längre är det.

Han inkluderar i fördömandet inte bara den grupp som valt att inte vaccinera sig alls, utan även de flera miljoner som tagit en, två, tre eller till och med fyra sprutor. En socialminister borde i alla lägen visa respekt för individens medicinska frihet. Oviljan att göra just detta, leder oss in på ett sluttande plan. Vaccinpassen innebar inte bara ett indirekt tvång, utan också ett intrång i patientsekretessen.

Tänk steget längre. I Sverige råder patientsekretess. Om vi frångår principen att medicinsk information är en förtrolig angelägenhet mellan patient och läkare.

Gränserna suddas ut, bit för bit. Rätten att fatta egna beslut i samråd med expertis på området urholkas. Det är lätt att vi ger upp våra fri- och rättigheter för “den goda sakens skull” när vi övertygats att det är kris. Historien lär oss att de inte kommer tillbaka, det blir snarare tvärtom. Det finns sällan bara ett svar på komplexa problem.

• Blir hela sjukvårdsjournalen en offentlig handling?
• Vad händer sen?
• Vilka frågor anses vara i allmänhetens intresse att veta om det privata?

Ett genomgående tema de senaste åren är den homogena enkelriktningen. Bara ett svar är möjligt. Bara en åsikt är rätt. Enligt styrande politiker samt traditionella och sociala medier är en livlig debatt med en mångfald av synpunkter icke önskvärd. Den som ville diskutera migration och dess effekter blev åthutad med epiteten rasist, nazist, fascist i stället för ett respektfullt bemötande med sakargument.

Regeringen Stefan Löfven tog över från moderaterna. Efter “Öppna era hjärtan” från Fredrik Reinfeldt fick svenska folket höra på konferensen Sverige tillsammans:

• invandring är inget nytt
• vi är alla en konsekvens av invandring
• det finns ingen inhemsk svensk kultur

Den som vill föra en nyanserad dialog om kriget i Ukraina, Nato-anslutningen eller Minskavtalet möts av krigshets. Enda svaret är mer vapen, mer pengar. Lyft frågan om fredsdiplomati och i stället för ett respektfullt “hur skulle fred vara möjlig?” blir debattören idiotförklarad. Om och om igen möts vi av bristande respekt från överheten.

Samverkan med USA:s regering

De sociala medierna är dagens motsvarighet till det allmänna torget. Teknikjättarna Twitter, Facebook, Youtube och Google tar sig allt större friheter att tysta ner det fria ordet. Regeringen håller teknikjättarna om ryggen med förmånliga elavtal och subventioner i miljardklassen. Google och Facebook betalar en bråkdel av den elskatt du och jag betalar.

Twitterfilerna² som nyligen offentliggjorts berättar hur sociala medier censurerat informationsflödet om Covid 19 i samverkan med USA:s regering. Inlägg från läkare som ifrågasatte, privatpersoner som rapporterade om biverkningar eller information om immunförstärkande åtgärder sattes åt sidan till fördel för läkemedelsbolagens berättelse. I stället för en diskussion om olika sätt att stärka immunförsvaret, tystades rösterna ner. Inlägg på sociala medier om sol, frisk luft, motion och vitaminerna D, zink och C blev i stort sett osynliga på sociala medier. Är det så konstigt att allt fler blev skeptiska till den enkelriktade lösningen med vaccinsprutor?

Att ifrågasätta makten är en grundläggande rättighet

Det finns ingen enhetslösning för hälsa. Många faktorer påverkar. Ett starkt immunförsvar kan byggas på flera sätt. För en del är vacciner rätt, för andra inte och vi är övertygade om att vuxna människor är kapabla att fatta egna beslut.

Att ifrågasätta makten är en grundläggande rättighet. En grupp EU parlamentariker begärde ut kontraktet mellan Ursula von der Leyen och vaccinföretagen. De vet fortfarande inte vad som står bakom den näst intill totala maskeringen av dokumentet.

Den svenska staten och den Europeiska Unionen har upphandlat vaccindoser för miljarder och underskrivit kontrakt med ansvarsfriskrivning för vaccinproducenterna. Vem tar ansvar om det visar sig att biverkningar åsamkat skada?

Den senaste fadäsen står statsminister Ulf Kristersson för i sin ursäkt till muslimer när vår lagstadgade yttrandefrihet tillämpas.

“Yttrandefrihet är en grundläggande del av demokratin. Men det som är lagligt är inte nödvändigtvis lämpligt. Att bränna böcker som är heliga för många är en djupt respektlös handling. Jag vill uttrycka min sympati för alla muslimer som är kränkta av det som har hänt i Stockholm idag.”

Respekten för svenska folket och våra kristna traditioner är som bortblåst. Det fria ordet är hotat.

Låt oss ta lärdom från tidigare strider. I filmen Suffragette (från minnet, ej ordagrant) säger ministern till tvätterskan ”Ni kommer aldrig få igenom detta” varpå hon svarar ”Vad ska ni göra? Vi finns i varenda hem, vi är hälften av befolkningen, ni kan inte tysta oss alla”.

Exakt så, de kan inte tysta oss alla. Men då måste vi stå upp för oss själva. När vi respekterar oss själva och vågar stå upp för det vi tror på är vi starkare än alla ministrar, oavsett hur mycket de domderar. Makten utgår från folket.

Skribent: Eva Dillner, Mörbylånga
Ledamot av partistyrelsen för Alternativ för Sverige